Hoppas att ni hade en bra Valborg igår. Min valborg såg ut som vilken tisdag som helst, lite tråkigt kanske men jag kände att det ändå var okej. Vi har ändå typ aldrig firat Valborg och 1 maj i vår familj. Men på 1 maj har det ju varit mysigt att vara tillsammans såklart när man är extra ledig. Förra året var jag dock med pappa och familjen i Göteborg på Valborg och 1 maj, det var trevligt. Men i år blev det som en vanlig tisdag och blir som en vanlig onsdag för mig, 1 maj blir ju inte lika speciell för mig i år då jag inte jobbar. Men jag kommer att njuta ändå av att det är 1 maj. Äntligen är vi inne i maj, det är ju en sån härlig månad! Äntligen säger jag, jag tycker att det har gått så himla fort hit.
Men jag kommer att få lite ”helg” känsla iallafall då jag bestämde mig faktisk för att avboka hemtjänsten idag på morgonen, så idag blir det lite sovmorgon, det blir skönt. Jag kommer säkert att vakna tidigt ändå när jag väl får sova, men det ska bli skönt att inte behöva stiga upp för någon hemtjänst iallafall utan när jag vill. Idag, har jag inget planerat heller som sagt och ingen träningsdag heller så det blir att ta det lugnt. Njuta i det fina vädret som vi nu äntligen har fått, det är så härligt nu att jag kan sitta ute på min altan. Eftersom att jag har morgon- och förmiddagssol brukar jag fånga in de stunderna på min altan extra mycket, solen värmer verkligen nu!
Som jag sa såg min Valborg ut som en helt vanlig tisdag. Jag var på gymmet på morgonen och sen på förmiddagen hade jag besök hos min kurator på Habiliteringen igen. Och när jag skulle hem så stod några ur personalen ute vid ingången och sjöng in våren så det var trevligt att lyssna på innan taxin kom och körde hem mig! :)
Efter en trevlig lunch på altanen i solen tog jag en sväng ner till stan för att köpa en present. Det var härligt i det fina vädret. Det var verkligen fullt ös i stan, tydligen var det någon matmässa eller jag vet inte vad det var, det var iallafall massor utav matvagnar från hela världen och människor som gick omkring och satt och åt, ja det var trevligt och doftade mycket gott. Jag hittade såklart vagnen som var fylld med massa ost! :)
Lugn och skön Valborg och 1 maj för min del iallafall, vad brukar ni göra? Blir det någon majbrasa i år? Ha en fin 1 maj!
WOW vilken grym lördag det blev! Det var ju dax för min releasefest för min barnbok Turbofart i lördags som jag nämnde tidigare i bloggen. Jag hade blivit inbjuden till att ha min release på Lilla Bokskåpet i Göteborg. Om jag ska vara ärlig hade jag ingen aning om hur det skulle gå till eller vad jag hade att förvänta mig så det skulle bli riktigt spännande och jag såg fram emot det mycket. Mamma och Elliot skulle följa med mig och pappa skulle även kika förbi. Hela familjen kunde inte komma då det var kompishäng, träningar med mera men jag var så glad att pappa skulle komma iallafall. Som sagt hade jag ingen aning om vad jag hade att förvänta mig, men jag och hon på Lilla Bokskåpet hade planerat lite via mail så jag viste att det skulle bli högläsning av boken då, pysselstund och fika men inget annat och som sagt så viste jag inte hur det såg ut eller någonting.
Mamma och Elliot kom och hämtade upp mig i lördags klockan 9:20. Releasen skulle börja klockan 11 så vi var i god tid (som vanligt:). Jag hade med mig min manuella rullstol (Rulle), egentligen behövde jag inte den då det inte var så mycket att gå men jag tillsammans med Lilla bokskåpet hade bestämt det då vi tänkte att det skulle kunna vara lite roligt och spännande för barnen.
En kvart innan klockan slog 11 var vi där. Det var en superfin barnbokhandel, verkligen, liten men så himla mysig. Utanför satt mamma Mu och en figur till och där i fönstret såg man min bok, och även inne på bokhandeln, det var häftigt att se min bok i en bokhandel, det har jag inte gjort innan. Då kändes det verkligen på riktigt.
Det var två jättegulliga tjejer som tog emot oss. De var verkligen supertrevliga och jag blev välkommen med öppna armar. Vi fick hänga av oss bakom disken, stod och pratade lite om dagens upplägg med mera och vi kikade runt lite i bokhandeln. De hade verkligen så himla mycket saker så det var väldigt mycket att titta på men så mycket fint!
Klockan 11 började det att droppa in lite barn och föräldrar, de hade fått några avbokningar på morgonen tyvärr sa de, så de viste inte riktigt hur många som skulle dyka upp. Men det var säkert fem sex barn med deras föräldrar så det var verkligen jätteroligt att så många kom. För de sa att ibland har vi bara fått sitta och läsa för ett barn så det var verkligen så roligt att så många kunde och ville komma. Det kändes nästan overkligt att de hade kommit för min skull och för min barnbok. För mig helt okända personer dessutom.
När de hade kommit var det dax för sagostunden. Alla barnen fick sätta sig i en halvmåne på golvet med sina föräldrar. Tanken var nog också att jag skulle sitta på golvet med barnen men det går inte med min kropp och mina ben, hahaha, så de löste en skön stol till mig och för hon som skulle sitta bredvid mig.
Jag var lite osäker på om jag skulle läsa själv för det hade vi inte pratat om. Jag var dessutom osäker på om jag VILLE läsa själv med tanke på mina talsvårigheter, men hon frågade inte utan tog det som en självklarhet att jag skulle läsa och då ville jag inte fråga lite tyst och snällt ”kan du läsa?”. Så jag började bara läsa och bläddra i boken. Men jag är så himla glad att jag läste boken i efterhand för oj vad det var roligt! Jag fick anstränga mig mycket och hela kroppen spände sig för att läsa så bra och tydligt som möjligt men det var det värt. Som tur är så är det ju en barnbok så inte så lång och inte så mycket text. Medans jag läste satt hon andra tjejen precis jämte mig och höll upp boken för barnen så de kunde följa med och se bilderna. Barnen, de satt så tysta och så intresserade under hela läsningen! Så jag är verkligen så glad över att jag läste själv, det var en magisk stund!
När jag var precis i början av läsningen såg jag pappa i bakgrunden smyga ner för trappan och jag blev så glad, jag visste ju att han skulle komma men jag blev ändå så glad över att se honom där för min skull. Mamma, pappa och Elliot som satt i min rullstol stod där i bakgrunden och pratade och då tänkte jag, där står delar av min fina familj tillsammans och då värmde det lite extra i kroppen! :) Efter läsningen fick jag en stor aplåd av både barn och föräldrar, det var härligt. Sen tog de fram pysslet och fikat. De bjöd på saft till barnen, kaffe till de vuxna och chokladbollar med en bild på Agnes och hennes kompisar på en pinne, det var så fint gjort! :)
Det finns material till boken som man kan skriva ut och pyssla med så det hade de på bokhandeln ordnat med. Pysslet består av en permobil som man får färglägga hur man vill och en figur som man får måla och sätta i permobilen. Mycket roligt och kreativt av bokförlaget tycker jag. Det var en fin stund att se barnen pyssla och medans de pysslade och fikade satt jag kvar och fick äran att signera några böcker. Förutom min signatur fick jag även skriva namn till olika personer som boken var till, till exempel ”Till Emma” och sen min signatur med min CP-penna som jag hade med mig, det var så himla roligt!
Efter en stund började barn och föräldrar droppa av och tackade mig så mycket, det var så härligt att de kom till mig tillsammans med sina föräldrar och tackade så mycket. Tjejen som satt jämte mig när jag läste innan kom sen och lämnade en gåva till mig som ett tack, det var en fin kopp, några sugrör, ett anteckningsblock och ett fint kort, det var så gulligt av de! Men det som var ännu gulligare var att hon sa att ”eftersom att jag eller vi inte känner dig riktigt så får du välja vad du vill från hela bokhandeln också”, det var ÄNNU gulligare och jag blev så glad!
Så när alla barnen hade gått och releasen var över gick jag ett varv och kikade tillsammans med mamma, pappa och Elliot. Eftersom att jag är en djup människa, hittade jag såklart den djupa hyllan, hahaha! :D Så jag valde en bok som heter ”Ord för dagen 365 texter för styrka & sinnesro”, hahaha, jag vet inte varför jag skrattar, men det är lite typiskt mig! :) Boken är skriven av Sofia Sivertsdotter. Det är alltså en bok med små djupa, fina texter dagligen året om. Även om jag skrattar lite av vad jag valde så är jag jättenöjd med mitt val, sån fin bok! Den ska jag läsa varje dag!
De hade även ett fönster där alla författare som har varit där får skriva något, vad de vill, som ett minne, det var väldigt fint. Även jag fick det, så jag skrev AGL med ett hjärta i slutet också hjälpte pappa mig att skriva TURBOFART under! :-) Så roligt! Innan vi gick stod vi och pratade en stund med de, det var roligt! Sen tackade jag så mycket och de tackade mig så mycket innan vi gick. Ja, vilken rolig och fin release det blev, och upplevelse framförallt, jag är så tacksam! Jag är så otroligt glad över att jag fick göra releasen tillsammans med de, vilken dag, vilka människor! Tänk vilket fint minne! Ett minne för livet! <3
Sen gick jag, mamma, Elliot och pappa över gatan och åt jättegod glass på Lejonet & Björnen. Det var så underbart att ha mamma och pappa vid min sida samtidigt, ja Elliot också såklart, men jag älskar att umgås med mamma och pappa samtidigt. Jag njuter av varje minut!
Jag, mamma och Elliot skulle egentligen åka hem efter glassen men pappa bjöd in oss på en liten lunch i lägenheten. Mamma har inte sett lägenheten heller och nu när vi ändå var i Göteborg så var det ju roligt för mamma att se den och jag tyckte att det var roligt att umgås lite mer tillsammans såklart. Så vi åt en pizzalunch i lägenheten med Jenny och Hamilton som var hemma och umgicks lite till, så härligt! Vilken fantastisk dag det blev! WOW!
Sen var Alice så lycklig men helt DÖD! Hahaha! Jag var sååå trött men det var det såklart värt. Men jag tänkte på det, jag gör ju saker hela tiden, det har ni ju märkt! :) Men det var längesedan jag gjorde något, alltså hittade på något utifrån det vanliga! Men det var så roligt. Något annat som jag också tänkte på var att typ det ända jag gör nu för tiden är att jag gymmar, promenerar, går på massage, går till Habiliteringen, är hos min samtalskontakt nere i stan eller är med familjen och om jag inte gör det så är jag liksom hemma, det är liksom mitt liv just nu, men det är så himla underbart, jag trivs så bra med de sakerna! Såklart att jag älskar att göra saker och hitta på grejer, som denna saken, jag tyckte att det skulle bli superroligt så ni inte tror att jag har gått och blivit bekväm här och gått in i en fyrkant, hahaha, nej jag är öppen för det mesta även om det är så skönt med min vardag just nu, det kanske låter flummigt men hoppas att ni förstår vad jag menar. Men det som jag skulle komma till är att jag var ju helt slut efteråt, men inte så konstigt kanske, min kropp och min hjärntrötthet är inte alls van vid så mycket aktivitet på en och samma dag nuförtiden, men som sagt det var det så värt!
Denna veckan har verkligen varit upp och ner men överlag har den varit väldigt bra trots att jag har haft mycket känslor och tankar i kroppen det senaste, mycket privata saker som jag går igenom just nu. Men allt sker inom mig, utöver känslor och jobbiga känslor så är allt verkligen så bra och jag är så tacksam för varje dag och varje liten människa i mitt liv. Nära och kära mår bra och då mår jag också bra i grund och botten trots att mina känslor håller på att spela mig ett spratt vissa dagar och kvällar. Men allt roligt, allt som händer, all kärlek och uppmärksamhet jag får med boken och alla fantastiska människor i mitt liv gör mig verkligen så lycklig, då åker de jobbiga känslorna och tankarna bort för en stund. Jag försöker verkligen fokusera på allt positivt och allt fint jag har och får uppleva, men jag har väldigt nära till mina känslor vilket jag ser som en fin egenskap men det kan bli jobbigt också och de tar lätt över men jag försöker hålla de i styr.
I måndags blev det morgonträning på morgonen innan hemtjänsten kom och hjälpte mig med frukost. Det blev en lugn dag resten av dagen. Vid lunchen lagade jag en stor bytta med köttfärssås och spagetti, så nu blir det köttfärssås ett tag! :) Min artikel i Borås Tidning kom även ut i måndags så det var kul.
I tisdags fick jag lite sovmorgon då hemtjänsten inte kom förrän klockan kvart i nio (de brukar komma runt 8 tiden). På måndag kvällen la jag mig tidigt, så jag sov nästan 12 timmar, det var väldigt skönt. Sen åkte jag till gymmet efter frukost. På eftermiddagen kom en äldre dam till mig som ville ha sin barbok signerad av mig, det var så kul. Vi träffades en gång på stranden i Sandared och sen dess har hon följt mig på Instagram och bloggen, väldigt kul. Jag måste berätta någon dag om hur vi träffades för det är lite roligt faktiskt, men mer om det i ett annat inlägg. Men det var jättetrevligt att hon kom och vi satt och pratade. Sen hade jag en lugn och skön eftermiddag.
I onsdags förmiddag åkte jag ner till gymmet, inte för att träna, nej nej, det hade jag aldrig orkat. Jag åkte ner ditt för att möta mormor då hon skulle träna. Jag ville nämligen ha tidningen som jag var med i då jag skulle fota för Instagram och bloggen. Det var mysigt att träffa mormor igen också. Medans jag var ute och påklädd åkte jag upp till Coop och veckohandlade lite, men innan det tog jag några bilder på mig och tidningen! :) På Coops parkering träffade jag Jennys pappas fru Mari och hennes son Anton. Det var superroligt att träffa de igen då det var jättelägesedan. Vi stod och pratade en stund och sen åkte jag hem och packade upp min svintunga matkasse! :) Sen på kvällen kom mamma och Elliot till mig och åt middag och det var så himla mysigt. Vi hade det så roligt, vi skrattade och skrattade, det var så härligt.
Torsdagen började med gymmet klockan 06 på morgonen! :) Sen dusch och frukost. Klockan 10 åkte jag ner till stan för att jag skulle träffa min samtalskontakt igen från 10:30 till 12:00. Det var så härligt som vanligt! Jag hade mycket på hjärtat denna gång och skrivit en extra lång roman om allt. Det var så skönt att prata och lätta på hjärtat hos henne i torsdags, som vanligt, men extra mycket nu då jag haft mycket känslor i mig det senaste. Sen när jag åkte därifrån, kände jag mig som en ny människa! :) När jag kom hem var jag så trött efter att ha pratat om mitt privatliv i 90 minuter, hahaha, men som sagt så var det väldigt härligt! Mormor fyllde år i torsdags så då hade jag bjudit hem de på lite födelsedagsfika. Det var ett mysigt besök, alltid lika mysigt att ha mormor och morfar på besök. På kvällen kände jag mig helt död, så trött var jag, haha. Men det var en mycket härlig torsdag!
Igår, fredags, oj vilken go fredag jag hade. Det var första fredagen på många många veckor som jag inte hade något planerat. Jag var jättetrött i fredags så jag sov till 10:10 då jag inte har någon hemtjänst på fredagar. Men trots att jag sov så länge var jag ändå jättetrött hela dagen, men samtidigt förstår jag varför efter denna veckan. Jag låg i sängen hela dagen, skrev detta inlägget och tittade på TV, det var det ända jag gjorde på hela dagen, men det var så skönt och jag kände verkligen att jag behövde det.
Ladda upp inför idag, för idag blir det bokrelease i Göteborg! Wohooo!
Ja, denna veckan, vad ska man säga? Så mycket kärlek, så många underbara människor som jag får äran att ha i mitt liv. Som jag har sagt innan, ni förgyller varenda liten minut av mitt liv! <3 Även på jobbiga dagar! Ingenting är jobbigt när jag får er kärlek! <3 Tacksam! <3
Som jag skrev om i tidigare inlägg så var Borås Tidning hemma hos mig förra torsdagen och gjorde ett reportage om mig och min barnbok. I måndags kom artikeln ut i Borås Tidning. Jag hade ingen aning om att den hade komma ut så det blev en trevlig överraskning när folk skrev att de hade sett mig i tidningen! :D Det var en extra rolig överraskning att jag fick vara med på första sidan dessutom, det trodde jag verkligen inte. Det första jag ser är liksom världens största bild på mig och boken, så häftigt! När jag läser artikeln tänker jag ”är detta mina ord?”, men jag vet ju att det är det, men jag visste inte att jag kunde använda mig av så fina ord, haha, känner inte igen mig själv, jag låter så professionell, hahaha.
Men det är verkligen svinkul att jag fick äran att vara med i BT och dessutom på första sidan. Men framför allt att jag får sprida mitt budskap i tidningen, det är jättestort för mig. Artikeln handlade inte bara om min barnbok utan också om mina tankar kring fördomar och bemötande, vilket också var bra tycker jag.
Nu på lördag (den 27 april) klockan 11 ska jag ha min releasefest för min nya barnbok Turbofart! Wohoo! Jag ska ha min releasefest tillsammans med Lilla bokskåpet i Göteborg. Det är en stor ära för mig att jag får ha min release tillsammans med de. Tillsammans kommer vi att läsa boken Turbofart, pyssla och fika. Jag kommer dessutom att ha med mig min manuella rullstol för de som är nyfikna. Alla är välkomna men om ni vill vara säkra på att ni får ta del av den goda fikan är ni välkomna att boka er plats på info@lillabokskåpet.se.
Ursäkta för liten sen inbjudan eftersom att detta är nu på lördag men inbjudan på Lilla bokskåpets kanaler kom ut förra veckan och jag fick tillåtelse att även lägga ut på min blogg denna veckan, så därför lite kortvarsel. Men det finns ju spontana människor i denna värld så är ni intresserade och har tid så är ni varmt välkomna! Även om ni inte kan men är i krokarna, sväng gärna förbi och säg hej. Jag kommer även att ha med min CP-penna så om det är någon som vill ha sin bok signerad är det bara att komma förbi! :)
Jag är sååå taggad, detta kommer att bli så roligt att få fira in boken tillsammans med er!
Alltså, det är verkligen så himla roligt nu med allt som har med boken att göra. Jag får massor utav fina kommentarer och meddelanden om att ni har läst boken, köpt boken till barn- och barnbarn men även tagit med till barnens förskola osv, det är verkligen jätteroligt och att den sprider sig, jag blir så varm i hjärtat av alltihop. Jag blir så glad! Det är fortfarande svårt att ta in detta! Det är ju faktiskt ni som gör mig motiverad till att fortsätta skriva om mitt liv och hålla igång bloggen, Facebook och Instagram, utan er hade ju allt varit meningslöst. Visst, jag kanske bloggar lite för min del också men det är ju ni som är största orsaken till att jag fortsätter. Och att jag även nu kan bidra med mitt budskap i en barnbok känns helt fantastiskt. Det känns som en mycket stor ära att få ge ut en bok, speciellt när man bara är 21 år.
I lördags var vi hemma hos mormor och morfar eftersom att mormor fyller år nu på torsdag. Mina kusiner var också med. Elliot och Peppe kunde tyvärr inte vara med men det var så mysigt att träffas ändå. Vi fick en jättegod smörgåstårta och en mumsig kladdkaka till efterrätt som mormor hade gjort.
Mamma hade tagit med sig två av mina böcker från jobbet, från några jobbarkompisar som ville ha de signerade! :D Så jag satt hos mormor och morfar och signerade böcker i lördags, det var så roligt! Jag signerade även mormor och morfars bok. Det var de första signaturerna jag gjorde så det var häftigt! Men lite nervöst och det tog lång tid innan jag började signera, jag var tvungen att hämta andan och koncentrera mig helt enkelt, hahaha. Jag har såklart övat och det är ju inte på liv och död, men man har ju bara en chans på sig när man väl ska signera en bok och det är det som gör mig nervös. Om jag får äran att ge någon en signatur i hens bok, ja då vill jag göra det bra och som sagt så har jag bara en chans på mig. Kanske låter löjligt att bli nervös för en sån grej men man vet aldrig vad CP-handen hittar på! :-) Men jag blev rätt nöjd med mina tre första signaturer om jag får säga det själv. Det var iallafall väldigt mysigt att sitta hemma hos mormor och morfar och göra de!
Numera har jag svårt för att skriva förhand, det tror jag att jag har skrivit om här på bloggen, jag har iallafall skrivit om det på Instagram. Men iallafall så har jag nu skaffat mig en liten annorlunda penna, jag kallar den för CP-pennan! :) Det var faktiskt Ia (min gammelmoster) som hittade den också beställde jag pennan. Den är svinbra och nu kan jag äntligen skriva förhand igen, jag är så lycklig över det (se pennan längst ner i inlägget). Det är verkligen en frihetskänsla, och det är extra viktigt att kunna det nu om någon av er vill ha er bok signerad! :) Synd att jag missade att ta kort på mina signaturer, jaja, ni får se när jag skriver de istället! ;)
Det är många nya på mina kanaler vilket är svinkul så idag tänkte jag faktiskt göra ett litet ”om mig” inlägg. Jag har typ aldrig gjort det då jag vet att många som läser min blogg har gjort det ett tag nu. Men i och med boken och att jag håller just nu på att marknadsföra inlägg på Facebook osv så har det droppat in några nya ansikten vilket jag blir väldigt glad av. Så idag vill jag berätta lite kort för nya läsare men även gamla såklart.
Först och främst vill jag välkomna er hit till mig och min blogg! Jag heter Alice och är 21 år gammal (fyller 22 i sommar). Jag bor ensam i en nybyggd lägenhet i Borås. Mina intressen är att skriva, träna och gå promenader. Jag är väldigt nära min familj så de umgås jag väldigt mycket med då jag inte har så många vänner. Jag är verkligen så familjekär! Jag lever med en CP-skada (cerebral pares) som jag fick vid födseln så jag har levt med den i hela mitt liv. Min CP påverkar hela min kropp, men min vänster sida är lite mer påverkad. Jag går självständigt både inomhus och utomhus men jag har både en manuell och en elrullstol som jag använder vid längre förflyttningar utomhus eller vid behov.
Jag är en positiv och livsglad 21 åring som ser positivt på tillvaron och som älskar livet som CP. Jag gillar att hitta på saker och älskar nya utmaningar. Jag är mycket social och älskar att umgås med människor som står mig nära men även nya bekantskaper. Jag är en tjej med många bollar i luften och det händer alltid något i min vardag och i mitt liv! :) Jag älskar det, men min CP älskar det inte lika mycket då det tar extremt mycket kraft och energi att leva med min CP-skada :). Dessutom har jag fått bekräftat hjärntrötthet för cirka ett år sedan så min trötthet är alltid närvarande i mitt liv tyvärr vilket jag skriver en del om i bloggen. Men jag gör allt vad jag kan för att hantera min trötthet och må så bra som möjligt genom vila, träning och promenader, men även massage vilket jag går på ofta. Massagen är jätteviktig för mig, den hjälper både min kropp och det mentala att koppla av och få återhämtning.
Som jag sa så står jag min familj väldigt nära, de betyder verkligen ALLT för mig, utan de vore jag ingenting. Jag har skilda föräldrar och tre lillebrorsor, två hos pappa och en hos mamma. Jag har en stor familj och omgivning med många fantastiska människor runt omkring mig som jag är så tacksam för varje dag.
Här på bloggen kommer ni att få följa med mig i mitt liv och se min vardag, allt från skratt till mer seriöst.
Sista året på gymnasiet startade jag ett UF-företag då jag gick den kursen. Jag skrev då en barnbok om hur det är att leva med en funktionsnedsättning, i detta fallet CP. Nu i början på april kom den ut av bokförlaget Olika. Jag är så tacksam och glad över att jag har fått gett ut min alldeles egna bok, men framför allt att jag nu också kan sprida mitt budskap även till de små. Boken heter Turbofart och handlar om Agnes som lever med CP. I boken får vi följa med Agnes och hennes permobil Turbo på en dag på förskolan där hon möter både fördomar, glädje och kärlek. Detta är verkligen en dröm som har slått in för mig!
Turbofart är en varm och fin barnbok skriven av Alice Grimm Larsson, som själv har cerebral pares (CP). Boken är ett viktigt verktyg för att sprida kunskap och bryta fördomar om denna neurologiska sjukdom. I Turbofart får du möta huvudpersonen Agnes, som använder sin permobil varje dag. Agnes är en äkta vän och bjuder in Lovisa att leka tafatt. När Lovisa blir trött i benen, erbjuder Agnes att Lovisa kan åka med henne i permobilen. Det blir så roligt att alla vill vara med, men hur ska de få plats? Boken utforskar teman som vänskap, oro och glädje. Dessutom innehåller den ett uppslag som beskriver vad CP är. (Cerebral pares)
Jag och min kurator på Habiliteringen pratar en del om hur jag ska hantera min trötthet och min hjärntrötthet. Som jag har berättat tidigare här på bloggen så har jag börjat vila på dagarna då hon tipsade om det, och jag har alltid varit sån att jag kan inte vila på dagarna, har svårt att slappna av osv även om min kropp hade behövt det. Så då tänkte jag att jag ska ge vilan en chans igen, speciellt nu när jag verkligen har den möjligheten pågrund av att jag är arbetslös. Jag har faktiskt vilat varenda dag (på vardagarna) och det har varit så skönt och hjälpt mig jättemycket. ”Se, Alice det var inte så farligt att lägga sig en stund på dagen, det var till och med skönt” säger jag till mig själv nu! :)
När jag började med min vila så vilade jag vid tvåtiden eftersom att det är på eftermiddagen som jag är som tröttast. Men jag märkte att det förstörde min nattsömn lite, genom att det blev lite svårare att somna på kvällarna. Då sa min kurator att jag kan prova att vila på förmiddagarna istället, så nu vilar jag klockan 11 istället för klockan 14 och det funkar mycket bättre.
Jag har ju sagt att jag har svårt att slappna av så på dagen men nu har jag börjat lyssna på något som heter kroppsscanning. Det finns en tjej på nätet som heter Maria Helander, hon lägger ut gratisövningar, inte bara kroppsscanningar utan massor utav olika avslappningsövningar, olika typer av meditation, övningar för att sova gott osv. Jag gillar henne jättemycket, speciellt hennes kroppsscanning. Hon har en vanlig kroppsskanning och en kroppsscanning med inrikting mot självmedskänsla. kroppsscanning innebär att man går igenom kroppens alla delar med all sin uppmärksamhet. kroppsscanning med inrikting mot självmedskänsla är samma sak egentligen bara det att man ska ha en god ton mot sig själv och sin kropp som hon leder in en till medans man gör kroppsscanningen.
Båda hennes kroppsscanning är jättehärliga och jag blir faktiskt så härligt avslappnad och trött av det. De är mellan 18-20 minuter långa och när hon är klar brukar jag faktiskt ligga kvar och till och med somna ibland, det är väldigt härligt, och sen vaknar kroppen av sig själv efter en stund och då känner jag mig utvilad och påfylld med ny energi. Det känns skönt att jag äntligen har hittat nåt som får mig att slappna av på dagen.
Men jag märker nu när jag vilar så tidigt på dagen så får jag en dipp där vid 16-17 tiden och då vill jag absolut inte lägga mig en stund för då kan jag absolut inte sova vid 21 tiden sen. Så det är svårt hur man ska fördela vilan över dagen tycker jag. För förra gången som jag var hos min kurator pratade vi om detta och jag berättade hur det var. Hon sa då att jag kan meditera vid 14 tiden istället och då avsluta när meditationen är slut då det är viktigt att jag inte somnar. Men ändå får jag en paus och kanske får jag lite energi till resten av eftermiddagen.
Jag har testat det sen förr förra gången och det funkar bra men jag märkte att jag inte är lika trött klockan 14 då det känns som att jag precis har vilat. Jag var hos min kurator i onsdags och diskuterade det här igen med henne och då tyckte hon att jag skulle prova att flytta fram mindfulessen till klockan 16 istället men att jag då absolut inte får råka somna. Det låter jättebra för det är ju då jag har min lilla dipp. Så nu ska jag prova det! Det har faktiskt bevisats att meditation och mindfuless är bra för just hjärntrötthet. Det gäller att prova sig fram även när det gäller vila! :)
Men som sagt, min vila är så skön och hjälper mig jättebra, både min kropp och min hjärna får vila och framförallt om jag somnar till en stund. Jag gör det varje dag nu, måndag till torsdag. Ni kanske undrar, varför inte på helgerna? För då får jag sova hur länge jag vill, eller får och får, det låter ju konstigt, men ni fattar vad jag menar. Då sover jag längre och har inte riktigt behov av det på samma sätt som på vardagar.
Det känns som att det ända som gör min CP-kropp och min hjärntrötthet nöjd just nu är antingen vila, meditation eller massage, hahaha. Men jag förstår det absolut. Speciellt massagen för då får jag återhämtning både mentalt och fysiskt som jag behöver, samtidigt. Ni kan ju tänka er att min kropp älskar massage, och även jag! :) Som jag har sagt till er innan, massagen är verkligen så viktig för mig! Tänk, innan när jag inte hade massagen, hur var livet då? Hahaha, nä usch, jag menar absolut inte så, massagen är liksom en ganska stor del av mitt liv idag känner jag. Den har verkligen gjort under för mig och min kropp!
Men min själ är nöjd över allt just nu, det är inte så svårt att göra min själ nöjd vilket jag älskar! :) Det är något som jag älskar med mig själv, att jag uppskattar de små sakerna här i livet så mycket! :)
Men jag tränar ju fortfarande och även går promenader, och det mår jag så bra av och har hållit igång riktigt bra vilket jag tror hjälper min hjärntrötthet också. Men framför allt så är det ju bra för hälsan. I mars månad fick jag till minst tre pass i veckan, under hela mars, och jag är så himla nöjd över det. Jag ska försöka hålla det på den nivån i april också tänkte jag, jag har lyckats hittills iallafall med tre pass i veckan. Jag älskar framförallt den känslan att ha tränat samma dag som massagen är, då känner jag mig extra duktig och sen få gå på massage, bästa känslan! :) Så jag försöker träna på varje massagedag! Helst lite friskt luft samma dag också! :) Då mår man bra! :)
Viktigt med återhämtningen, men jag försöker med allt jag kan gällande min!
För ett par veckor sedan tog jag lite prover pågrund av mina extrema trötthet som jag har berättat mycket om. Jag kände mig liksom sjuk, så trött var jag så jag ville bara stämma av läget i kroppen och det ville även mina kontakter på Habiliteringen att jag skulle göra. Jag fick provsvaren för någon vecka sedan eller två och det stod bara på brevet ”ingen anmärkning på dina provsvar”, så på pappret har jag ingen brist på något. Det känns såklart skönt och nu kan vi återigen konstatera och bekräfta att det är min hjärntrötthet som spökar igen. Men nu de senaste två veckorna har jag inte varit lika trött och utsliten som jag var då, så det går väldigt mycket i perioder har jag märkt. Sen har det ju såklart att göra med hur mina dagar och veckor ser ut. För cirka tre veckor sedan gick livet i ett, det gjorde ju det i för sig förra veckan också, hahaha, men de två veckorna där i emellan var ju väldigt lugna och då kunde jag ta igen mig lite. Förra veckan var ju en riktig intensiv vecka som ni säkert vet och har läst om, men den fick jag ju bara härlig energi från.
Jag har ju länge funderat över min trötthet och varför jag är så trött hela tiden, såklart jag vet ju om min hjärntrötthet men jag har en annan slags trötthet också. Jag kan liksom skilja på min hjärntrötthet och den ”vanliga” tröttheten, och nu det senaste har jag varit mycket ”vanligt” trött, det var ju därför som jag tog proverna. Men nu har jag kommit på att det är inte bara min hjärna som gör mig trött (hjärntröttheten) utan också min kropp. Kommit på och kommit på låter ju fel eftersom att jag vet att min kropp gör mig extra trött pågrund av min CP-skada, det har jag vetat hela livet. Men jag har inte tänkt på det så mycket det senaste året, just pågrund av hjärntröttheten, då det är mer den som står i fokus och min ”vanliga” trötthet har försvunnit lite.
Men nu det senaste har jag haft extra mycket muskelspänningar och har haft jättesvårt för att slappna av och nu vet jag att det är det som har gjort mig och gör mig så extremt trött. Jag har liksom tänkt, hur kan jag bli så trött av att inte göra ett skit på en hel dag? Men min kropp jobbar 24/7, den jobbar till och med när jag ligger och tittar på TV, jag känner rörelser i kroppen än fast jag inte rör på mig. Jag känner av mina muskelspänningar hela tiden, framför allt i låren trots att jag inte gör något, inte konstigt att man blir trött. Dessutom så är jag en aktiv tjej så om kroppen anstränger sig så mycket på en chill hemmadag, ja då kan ni tänka er hur mycket energi det går åt när jag gör något, och detta är utöver hjärntröttheten.
Jag har blivit mycket mer tröttare med åren tyvärr, och det är lite typiskt för CP att tröttheten blir bara sämre och sämre. Jag har sagt det förut, om jag är så trött nu vid 21 och min trötthet har försämrats så bara på några få år, hur ska det då bli sen? Jag är liksom bara 21 och har sån extrem trötthet i perioder redan nu. Jag tänker inte så så ofta som tur är, men de tankarna slår mig ibland och det är jobbigt, hur ska man orka? Eller rättare sagt, jag som person orkar hur mycket som helst, frågan är bara hur kroppen och hjärnan ska orka, hahaha! Jag säger det med lite humor, men det är något som också oroar mig i perioder och som jag tycker är lite jobbigt när jag får mina dippar. Men som med allting, det gäller att hitta den där balansen. Men som sagt så tänker jag inte så ofta på det utan jag är mer i nuet och försöker inte tänka så mycket på vad min trötthet kommer att innebära för mig i framtiden.
Det kan vara irriterande, eller det är irriterande med tröttheten. Jag har absolut förståelse för den, det har jag, förutom mina muskelspänningar så har jag ju alltid något på G och många bollar i luften så jag förstår att jag är trött med tanke på att jag lever med en cp-skada också. Men ibland är det irriterande att vara så trött utan att ha gjort ett skit, man har sovit gott och har en lugn dag men ändå känns det som att man har sprungit ett maraton liksom också frågar man sig varför man är så extremt trött?
Jag tror ibland att jag glömmer bort min cp-skada faktiskt, eller det gör jag, jag tänker inte alls på den, men nu menar jag mer vad gäller tröttheten. Jag tror faktiskt inte jag riktigt inser hur mycket energi min cp-skada faktiskt tar från mig. Allt jag gör tar liksom energi, precis allt, stort som smått. Det gäller bara att hantera CP-skadan, tröttheten och hjärntröttheten på rätt sätt men framför allt acceptera den och vara snäll mot sig själv.
Men det jag gör som faktiskt hjälper mig är att jag fortsätter med min vila på förmiddagarna vilket är jätteskönt också har jag börjat meditera på eftermiddagarna när energin börjar dippa igen. Det gäller att hitta strategier när man lever med CP och hjärntrötthet.
Herregud, förra veckan alltså (vecka 14), ännu en händelserik vecka i mitt liv. Det känns som att antingen så händer ingenting på en vecka eller så händer allt, och just förra veckan hände verkligen allt på samma vecka. Det hände något exakt varje dag, men så underbara saker så jag fick så härlig ny energi av veckan även om det inte blev så mycket vila. Jag känner att jag alltid vill minnas vecka 14, det kanske låter överdrivet men jag har älskat varje liten sekund av förra veckan, jag hade gärna gjort om den! :) Den största grejen som hände var såklart boksläppet, att nu äntligen är boken släppt. Men det har hänt mycket annat också som gett mig sån härlig energi, jag kommer inte ta upp allt i dagens inlägg då vissa saker är privata men det har verkligen varit en SUPER vecka, utöver boksläppet också. Som sagt, allt hände på samma vecka! Men helt underbart! :)
Jag gjorde till och med så att jag skrev ner vad jag gjorde dag för dag i anteckningar på telefonen för att jag vill minnas varje del av förra veckan. Jag gillar min lilla idé väldigt mycket så jag har bestämt mig att jag ska göra så varje söndag, skriva ner veckan, det ska inte vara några romaner, bara några få anteckningar, älskar överblicken. Jag ska göra så med varje vecka oavsett hur den har sett ut, för jag tänker att det är härligt att gå tillbaka sen, man glömmer ju av så lätt också. Nu har jag ju bloggen där jag ofta skriver om mitt liv och mina veckor, men som sagt så skriver jag ju inte så mycket om mina allraste privata saker och de vill jag också minnas så det ska mina veckosammanfattningar också innehålla och vara tillför. Man summerar veckan för sig själv helt enkel, både underbara och jobbiga saker. Jag älskar redan det! :)
I måndags var det ju annandag påsk. Då blev det en härlig morgonpromenad utomhus och en mysig påskmiddag hos mormor och morfar med familjen. En bra start på veckan. (Herregud, det känns som att vi inte var hos mormor och morfar i måndags, det känns som att vi var där och firade påsk för många veckor sedan, men det är nog för att det har hänt så mycket i mitt liv denna vecka.)
I tisdags kom det snö, det var inte jätteroligt, och inte lite snö heller och mamma som hade hjälpt mig att ta ut mina utemöbler på helgen. Men jag tänkte, att de klarar nog ett snöfall.
Onsdagen började med ett gympass på morgonen klockan 06:00. Sen åkte jag hem, duschade, tog på mig myskläder och inväntade hemtjänst för frukost, jag älskar verkligen sånna mornar. Resten av dagen blev det chill i soffan framför TV:N. Jag lagade också potatisplättar med hemtjänsten.
Potatisplättar med gravad lax, avokado och en klick creme fraiche, lyx!
På kvällen spelade Borås basket i Borås hallen så då skulle mamma och jag på basket. Ann som är mammas kompis skulle också hänga med. Det var sjukt längesedan som jag träffade henne, jag minns knappt när det var senast, så det skulle bli roligt att träffa henne igen och umgås lite. Runt 18 tiden kom de och jag visade Ann runt i min lägenhet, det tar inte så lång tid då den är så liten, haha. Hon hade inte sett min lägenhet så det var roligt att visa henne den. Efter lite tid hemma hos mig drog vi till basketen. Mammas jobb var nämligen matchvädar på basketen i onsdags så det var kul. Vi satt längst ner på raden, längst med planen, det var häftigt att se allt så nära. Det var en rolig och spännande match där Borås vann, så det var roligt. Men det var framförallt jätteroligt att hänga med mamma och Ann.
I torsdags var en stor dag i mitt liv, det var då jag lanserade min barnbok Turbofart, boksläppet! Det var mycket häftigt och jag fick sån fin respons och kommentarer på mina kanaler men även på mitt bokförlags kanaler under hela dagen så det var superkul.
Mitt hjärta smälte när jag fick detta sms från min bror Lancelot igår kväll och precis innan jag skulle gå och lägga mig också! <3 Jag fick även sån mysig bild på när Jenny sitter och läser min bok som godnattsaga för killarna igår! Det gjorde mig så varm i hjärtat!
I torsdags skulle jag även till min samtalskontakt nere i stan och jag hade sett fram emot det besöket som vanligt. Denna gången kunde jag inte susa ner med Elof till stan då snön fortfarande låg kvar på backen så jag fick ta taxin. Det var ett underbart samtal i 90 minuter med mycket prat om jobbiga och starka känslor men också härliga samtal om livet och många skratt. När jag åkte därifrån var mitt hjärta lättat igen och jag var påfylld med jättemycket härlig energi från vårt samtal, det var underbart. Jag älskar ju att prata om djupa saker som berör livet och om livets stora frågor och känslor, och det får jag göra nu i 90 minuter vart tredje vecka ungefär och samtidigt lätta mitt hjärta om jobbiga tankar och känslor. Helt underbart! Tänk att man kan få så mycket härlig energi av ett sånt samtal, jag älskar att jag får det, men det har nog mycket med vem man pratar med också såklart. Ja, efter det samtalet var det ännu fler tankar om det vi hade pratat om som det blir när man öppnar upp sig så mycket som jag faktiskt gör men samtidigt var jag fylld med så mycket härlig energi då vi hade ett väldigt härligt snack som sagt, det har vi varje gång iförsig! :)
På kvällen ringde bästa Kevin mig och vi pratade i typ en timme, lite längre till och med. Vi hörs typ aldrig nu förtiden och tyvärr har vi inte träffats på hela året då vi båda har så intensiva liv. Så det var svinkul att han ringde och att vi äntligen kunde prata lite. Vi bestämde att vi ska träffas den 17 april, äntligen, det ser jag fram emot!
I fredags blev det morgonträning även då innan frukost. Klockan 10 kom P4 Sjuhärad till mig och vi hade en live intervju om mitt boksläpp och även allmänt om mitt CP-liv. (Finns inlägg om det i bloggen om ni vill läsa om det). Resten av dagen tog jag det lugnt. Jag var så uppe i varv efter intervjun och om allt som hade hänt under veckan, men väldigt glädjefylld och tacksam. Klockan 16 var det dax för 90 minuters massage igen.
Jag har haft så svårt att slappna av, inte bara denna veckan utan det har varit så ett tag nu, jag har mycket muskelspänningar osv så det var underbart med lite massage och att äntligen få avslappning på djupet igen. Det har varit extra mycket denna veckan med tanke på boksläpp och liveradio osv, det är ju bara positiva saker men CP-kroppen reagerar tyvärr så, med att spänna sig, men så är det. Det har inte varit så jobbigt i veckan då jag har haft så mycket underbart att tänka på men kroppen tar mycket energi från mig. Ja, det var ett härligt avslut med massagen i fredags som sagt.
Helgen har varit lugn. I söndags vaknade jag klockan 10:20 första gången, det händer typ aldrig, men kanske inte så konstigt efter denna veckan. CP-kroppen var helt slut men jag är pigg och fullproppad med både kärlek och så mycket energi efter veckan! Jag avslutade en underbar vecka med en härlig promenad ner till stan i söndags med vårsolen i ansiktet, det var härligt också fick jag lite till motion också! :) Både vinter och vår på samma vecka, det svänger fort! :) Ja, det var min vecka det, herregud alltså, så tacksam för denna veckan! Det blir svårt att slå den! :) Jag har fått så mycket härlig energi av denna veckan som sagt, av ALLT! Nästa vecka, händer typ ingenting istället, hahaha, snacka om kontraster.
Hoppas att ni har haft en härlig vecka också och får en fin vecka även denna vecka!
Hej allihopa!
Jag heter Alice och är 21
år gammal. Jag lever med en CP-skada sedan födseln. Jag älskar min CP! Utan den hade jag inte varit jag! Här på min blogg får ni följa mig och mitt liv med en CP-skada.
Jag bor i en egen lägenhet i Borås och trivs som fisken i vattnet.
Med min blogg vill jag visa att man kan leva ett härligt liv med en CP-skada och jag vill även sprida kunskap och spräcka fördomar.
Jag har även skrivit barnboken Turbofart.
Jag är öppen för frågor så om ni undrar något, tveka inte! Hör av er till mig privat eller skriv en kommentar!
Jag hoppas att ni vill följa med mig i mitt underbara CP-liv! :-)
Du kan också följa mig på:
Instagram: @alicegrimmscpliv och @funkisboken
Facebook: This Is How I Make My Way
