Idag, den 1 mars, har jag varit lägenhetsägare i tre år, alltså för tre år sedan fick jag tillgång till min första lägenhet. Men jag flyttade inte in förrän i juni då jag tog studenten i juni. Det kändes helt magiskt att veta att jag hade en lägenhet som stod och väntade på mig när jag slutade gymnasiet, att den biten var klar liksom. Min lägenhet är dessutom helt perfekt för mig, precis lagom verkligen, jag behöver liksom varken större eller mindre, jag har liksom allt jag behöver på 36 kvadrat, plus en fin stor terass till och med.
Att flytta hemifrån för mig var såklart ett stort steg, men jag tror eller jag vet att Storås hjälpte till mycket där. Jag flyttade ju dit som 16 åring så egentligen flyttade jag hemifrån när jag var 16. Därför blev det inte sånt stort steg från Storås till eget sen än som det nog hade varit om jag hade bott hemma under gymnasietiden. Jag växte så mycket som människa under Storåstiden och lärde mig mycket om mig själv vilket bidrog till att jag var mer tryggare med att flytta hemifrån på riktigt efter studenten. Jag tror dessutom att det hade varit som att ta ett steg tillbaka om jag flyttade hem igen efter gymnasiet. Men såklart att det var jättestort att få flytta in i sin egna allra första lägenhet och känna att detta är mitt, bara mitt.
Jag är också så glad och tacksam över att min CP tillåter mig att bo själv, nu har jag ju hemtjänst som kommer varje dag och hjälper mig med diverse saker men jag har inte alls mycket hemtjänst och klarar mig väldigt bra själv vilket är så härligt. Att bo själv och klara sig nästan helt själv med bara lite hjälp är verkligen en underbar-och frihetskänsla. Nu har jag ju dessutom Frasse som bor och lever med mig, vilket känns otroligt härligt och att han också verkar trivas är ju såklart fantastiskt.
Trygghet är också väldigt viktigt, speciellt för mig med tanke på min CP. Men jag kände mig trygg från första stund i denna lägenhet. Jag var lite orolig för det när jag skulle flytta från Storås då jag hade personal tillgängligt dygnet runt och dessutom hade jag aldrig sovit ensam tidigare, det var ju det som oroade mig mest, att sova själv utan att veta att det finns personal tillgänglig. Men det var inga problem i denna lägenhet, jag kände mig trygg och hemma från första stund.
Området är också helt perfekt att bo i för mig, för det första så är det väldigt lugnt och för det andra så har jag nära till allt fast jag bor i ett lugnt område. Jag kan ta min elrullstol Elof både till affären, till gymmet och ner till stan till och med, men det finns också ett fint promenadstråk som jag brukar ta om jag bara vill gå en promenad. Det är också sån frihet för mig att ha allt så tillgängligt som jag faktiskt har.
Så idag firar jag tre år som lägenhetsägare.
