I tisdags var Bella här, nu tänker nog ni – vem är Bella? Jo, hon var och tränande på Move&Walk när jag var där senast, inte i min grupp men i den andra gruppen, men vi blev jättebra kompisar. Hon är 22 nu. Vi har pratat om i två somrar nu att vi ska träffas men det har inte blivit av tyvärr. Men nu äntligen. Hon höll på att ta körkort när vi träffades på MW så hon körde hit med bil. Hon bor i Vårgårda, så det var ju en bit att köra. Hon hade med sig sin hund också, så det var roligt. Det var roligt att prata med henne och höra hur hon har det, på Move&Walk blev det ju inte att man hade en lång dialog direkt. Hon har flyttar hemifrån nu och jobbar, så det var spännande att höra hur det var. Hon har också en egen häst och två kaniner och en hund då. Det var kul att höra om hennes liv och vad hon gör och lite så.
Efter att hon varit här en stund tog vi oss ner till thaien och köpte lunch. Hon lånade mammas cykel och jag tog såklart Elon. Så vi köpte varsin potion nudlar med kyckling och jordnötter och satte oss på balkongen hemma i skuggan och åt gott. Sen la vi oss på soffan och tjatade om våra liv. Min CP-skada syns mer än vad hennes gör sa hon. För hon har inte sin skada i hela kroppen (armar, ben, tal) som jag har, utan hon har från höfen och ner. Men det är skönt att ha en kompis som också har en skada för när vi pratade så kände vi igen oss mycket i varandra och det hon berättade sa jag ”nämen så har jag med” eller tvärtom, och ”ja det kan jag känna igen mig också i”, så det är så skönt, för vi lär känna varandra på ett annat sätt, när vi båda vet hur det är att ha en CP-skada. Jag berättade att jag blir fort trött eftersom att min energi tar fort slut, och hon hade samma problem, och det kändes så skönt att hon kunde känna igen sig i det också. Vi hade också samma problem med att vi får lätt ont och blir extra stela i kroppen på vintern, så både hon och jag gillar sommar och värme :). Så pratade vi lite om våra familjer och så. Det var intressant att fråga henne om bilen och så, hon fick sitta i sån simulator och testa sin reaktionsförmåga, och det hade hon inga problem med. Hon hade ingen anpassad bil, ingen automat heller, men hon sa att hon ändå föredrar automat även om hon kan köra manuell, det var spännande att höra hur hon hade det med bilkörandet. Hon frågade mig om jag tror att jag kommer att kunna köra bil. Jag kommer nog också få testa i sån simulator. Men jag sa att jag tror inte jag kommer kunna det tyvärr även om jag har en automat eftersom att jag har lite svårt med min reaktionsförmåga och mina händer och armar, men jag vill gärna testa att köra bil någon gång. Det verkar sån frihet att ha bil.
Sen satte vi oss på balkongen och tog en fika. Sen gick vi neråt och hoppade studsmatta, det var roligt. Sen kom Elliot och Marko hem, och Bella blev Elliots idol :D Han var inte als blyg, de kastade boll och skojade. Det första han frågade henne var ”vad heter du?” så sött. Sen kastade vi lite boll jag och Bella ensamma i studsmattan jättelänge. Vi övade på att kasta och fånga som jag behöver öva på. Bella kunde det jättebra så hon övade med mig så att jag skulle öva på det, men det var kul och ju längre vi körde desto bättre blev jag. Det jag vill bli bättre på är att ta ut mina fingrar på vänster hand när jag kastar och fångar, för de fingrarna är knutna, men det kommer nog. Sen lite senare åkte Bella hem, det var så mysigt att vi äntligen fick träffas. Bella är så mysig. Hon sa att om jag kommer hem till henne någon gång så kan jag få rida och åka häst och vagn, det vill jag jättegärna.
Jag har ingen annan vän som har något handikapp så det är skönt att jag har Bella.
