Wohoo äntligen jullov, som jag har längtat! Igår hade vi en annorlunda avslutning på skolan men mysig ändå. Vi i klassen samlades på eftermiddagen, mentorerna bjöd på julfika och så tittade vi på en jul PowerPoint med tal från rektorn, dikter och massor utav härlig julmusik.
Under rasterna fick vi även höra julmusik från några assistenter som satt och sjöng ute i korridoren. Alltså livemusik, det var jättemysigt och fint.
I onsdags kväll hade jag och Wilma en liten mysigt julavslutningskväll ihop. Jag bjöd på julgodis som jag hade bakat också gav jag henne min julklapp som var en mjuk rosa tröja. Hon blev jätteglad så det var roligt.
Jag har ju fått en fin kalender av Wilma som jag har skrivit om. Där jag har fått öppna en lapp om dagen också har det stått så fina saker. Igår öppnade jag de sista lapparna ända fram till julafton för den är lite svår att ta med hem. Jag satte upp kalendern med de fina meningarna på på min garderobsdörr så jag kan se de där varje dag. Det är så fina meningar som hon har skrivit till mig och jag blir helt rörd över vilken fin adventskalender hon har gjort till mig.
Jag kommer att sakna henne under jullovet men vi kommer att hålla kontakten såklart!
Nu ska jag verkligen njuta av ledigheten och julen! Jag känner mig helt slut i kroppen så nu ska det verkligen bli skönt med ledighet!
Jag läser matte 1b på gymnasiet, och den går ut över två år. Men jag har svårt för matte och dessutom har jag varit borta mycket i ettan pågrund av sjukdom och så. Jag har därför fått förlänga kursen in på trean. Men igår gjorde jag min sista mattelektion på gymnasiet! :D Igår var den dagen då jag blev färdig med hela mattekursen! Jag är så himla glad och stolt över mig själv över hur mycket jag faktiskt har slitit och kämpat med den där matten i hela min skolgång. Jag är så lycklig över att jag nu kan släppa matten och gå vidare. Det är nästan overkligt tycker jag att jag inte kommer att ha någon mer matte på hela gymnasiet.
I låg-och mellanstadiet hade jag matteundervisning i en liten grupp med några andra från min klass. Sen i högstadiet hade jag enskild undervisning med en lärare, sen slutade tyvärr hon. Då fick jag fortsatt enskild undervisning med en annan mattelärare som verkligen var så bra. Hon förklarade så bra och hon hjälpte verkligen mig. Hon skrev bara på tavlan när hon undervisade mig, så jag behövde inte läsa i någon liten bok eller skriva. Utan hon hade enbart mattelektionerna och proven på tavlan, vilket jag tyckte var så bra. Det var stort och bra och vi kunde diskutera tillsammans och göra uträkningarna på den stora tavlan. Det kändes heller inte så pressat och stressigt när jag hade prov, för det kändes som en helt vanlig mattelektion vilket lugnade mig.
Det var tack vare henne som jag fick godkänt i slutet av nian, jag är så tacksam över att jag fick enskild undervisning i matten med en sån bra mattelärare. Det hjälpe mig så mycket.
I gymnasiet har jag haft en och samma assistent som kan matte. Hon är jätteduktig. Så det har känt som jag har haft en privatlärare även i gymnasiet. Det har varit så skönt och vi har haft lärorika och roliga mattelektioner ihop. Min lärare i matte har också verkligen varit superbra. Jag kommer inte att sakna själva matten men jag kommer att sakna att vara på mattelektionerna med de. De har gjort det roligt att gå på mattelektionerna.
Jag har haft matte på onsdagsmornar och sista lektionen på torsdag eftermiddagar, så nu när de försvinner börjar jag inte förrän klockan 10:30 på onsdagar och på torsdagar slutar jag 12:55. Det ska verkligen bli så skönt. Jag slutade 14:20 på torsdagar när jag hade matte och det tyckte jag var tidigt, nu får jag gå hem ännu tidigare! :)
I helgen blev det ännu mer julfeelings. Jag har spenderat min helg hemma hos mamma. Hon hämtade mig i fredags på Storås också åkte vi och köpte sushi på vägen hem. Det var supergott med sushi och mysigt att komma hem som alltid. Efter maten klädde vi granen som har stått inne sen tidigare i veckan. Men de väntade till att klä den tills jag var hemma. Elliot var så taggad på att klä den där granen, han pratade om att klä den så fort jag kom hem. Ungefär såhär ”nu är Alice hemma, nu klär vi granen!” :-) Så nu har vi en fin och mysig gran hemma.
I lördags eftermiddag när Marko och Elliot var iväg slog jag och mamma in alla mina julklappar som jag har beställt hem. Det var en del kan jag säga, hela mitt rum var fyllt av julklappar när jag kom hem i fredags. Jag och mamma satt i vardagsrummet, vi hade på en brasa på tv:n i bakgrunden och satte på julmusik. Jag skrev på etiketterna och mamma hjälpte mig att slå in julklapparna. Det var en supermysig stund! <3
På kvällen åt vi panerad kyckling och potatis i ugnen, det var verkligen en toppenmiddag, så gott! När Elliot hade somnat tittade jag och mamma på julfilmen ”Love Actually”, vi har sett den förut, men det var längesedan. Den är så himla mysig! Den var slut klockan halv tolv, då var jag helt helt slut, jag kunde knappt hålla ögonen öppna! :)
Igår var det tredje advent och dessutom lucia. Jag fick ett mail från en av skolans rektorer på morgonen och en länk till ett luciafirande på skolan. Det var både elever och skolpersonal, såklart inte så många då. Det var en 15 minuter lång film med luciasånger från luciatåget. Det var så fint och påhittigt tycker jag att de hade gjort det för oss elever och skickat ut den till alla på luciadagens morgon.
I onsdags hade vi julbord på elevhemmen. Detta året blev lite annorlunda pågrund av Corona. Det är ju två elevhem, vi på Storås (två hus) och ett elevhem lite längre bort som heter Rappedalen. Vi brukar träffas allihop uppe på Habiliteringen och ha en liten julfest ihop. Men i år blev det annorlunda, vi var på varsitt håll. Rappe var på Rappe, vi i mitt hus var på vårt hus på Storås och de i det andra huset var på sitt hus.
Jag kände att jag ville hjälpa till, så jag gick upp till vårt gemensamma för att hjälpa personalen. De var redan igång och vara nästan klart med allt. Men jag kunde göra lite, som att steka köttbullar, lägga upp rödbetssalladen och lägga upp julgodiset. Personalen hade gjort så fint där uppe, det var fint dukat, vita dukar på julborden och lite juldekoration på borden. Det gjorde så mycket med dekorationen, med andra ord så kändes det inte som en vanlig middagskväll.
Det var väldigt gott med julmat, det var mitt första julbord för i år. Först började jag med det kalla, för att sedan gå över till det varma. Det blev ägg, julskinka på macka med senap, gravad lax (laxen är min favorit på julbordet) sil och rödbetssallad. Sen blev det janssons frestelse, köttbullar och prinskorv. Det var så gott. Och inte tala om sällskapet, vilken kväll!
Efter julmaten plockades julgodiset fram, det blev kolor, knäck och ischoklad som de på andra huset hade bakat. Jag hade gjort rock and rolls. Det bjöds även på pepparkakor, skumtomtar, aftereight och såklart julmust till både maten och julgodiset. Det var verkligen så gott, men vad mätt man var sen.
Medans vi snaskade på julgodiset kopplade vi upp det andra huset och Rappe elevhemmet på länk för vi skulle spela ett julquiz tillsammans. Efter lite tekniska strul så kom det igång. Vi tävlade hus mot hus. Det var många olika frågor, men mest roliga musikfrågor. Tyvärr så vann vi inte, men vi hade kul, och det är det viktigaste! :)
Ett litet annorlunda julbord i år. Det kanske låter tråkigt att vi fick ha julbord med de vi brukar äta med varje kväll, alltså våra huskompisar. Men jag tyckte att det blev mer mysigare när vi var så få!
I lördags var jag med pappa, Jenny och killarna i Vasa. Under lördagen tog vi det mest lugnt. Jag tog hand om killarna en stund när Jenny och pappa var ute, vi myste i soffan och tittade på en Disneyfilm. Senare på eftermiddagen gick vi ut på en ljuskonstpromenad tillsammans runt om i Göteborg. De har ställt upp mycket konst runt om i centrala Göteborg som lyser upp på kvällen. Det var en supermysig och vacker promenad. Det lyste upp så himla fint med all ljuskonst. Jag bara älskar att gå i Göteborg på kvällarna, det är verkligen så mysigt tycker jag. Framför allt nu när de har satt upp de lysande konstvärken lite här och var.
Igår gick vi till Liseberg. Det är ju stängt nu men utanför har de gjort julfint med granar, musik, snö och snögubbar, och innanför också, så långt in man ser. Jag tycker att det är fint att Liseberg har gjort lite juligt utanför när det inte blir någon jul på Liseberg i år.
Jag fick ett tips av en instagramläsare om att hen ville veta hur det var för mig som liten med en CP-skada, hur var andra barn mot mig? Och om jag kände mig annorlunda? Så i dagens inlägg tänkte jag skriva lite om hur det var för mig med en CP-skada som barn.
Jag vet inte vilken ålder hen syftade på när hen skrev ”barn”, men jag tänker typ genom hela livet. Jag har jättemånga härliga minnen från min barndom, mest efter att ha tittat på alla härliga kort men jag minns speciella minnen utan att titta på några kort.
Jag minns inte att jag kände mig annorlunda på något sätt. Jag hade min fina familj runt mig och vi hittade på saker som vilken familj som helst. Det var mycket kärlek och är fortfarande, så jag kände mig inte så annorlunda. Jag tror att det var när jag började skolan som jag började känna mig annorlunda. Jag övergick från dagis till skola, jag fick en ny klass med nya människor, jag fick en ny assistent, det var mycket nytt som hände då. Mina klasskompisar märkte att jag stack ut från de, de hade tusen frågor – ”varför går hon så konstigt?” ”varför pratar hon så konstigt?” Det var mycket frågor och då började jag nog känna mig annorlunda.
Sen började mina klasskompisar mobba mig för mitt funktionshinder, det var verkligen upp och ner, det var från dag till dag. Ena dagen var det mycket taskigt som sades och gjordes, men andra dagen var de jättesnälla och hjälpte mig. Jag hade inga kompisar, ingen ville vara med mig på rasterna osv. Det höll egentligen på i perioder ända upp tills jag började högstadiet. I högstadiet blev jag inte mobbad men jag blev utfryst, men jag mådde egentligen inte så dåligt av det. Jag kände att jag ändå mådde bra för jag hade så mycket annat i mitt liv som jag mådde bra av. Dessutom kände jag att utfrysning är bättre än att bli mobbad och att jag blir retad. Men jag kom ihåg att jag i perioder bröt ihop för att jag kände mig ensam eftersom att jag inte hade några kompisar.
Men sen i åttan hittade jag och Kevin varandra, och blev bästisar. Vilket jag är så glad för. Han gick då i min parallellklass, men vi gick i samma klass från förskoleklass till 6:an. Men då var vi inte så bra kompisar, bara ibland. Det gick lite upp och ner. Så jag och Kevin har gått igenom mycket tillsammans.
Så ja, man kan ju sammanfatta det med att jag har blivit annorlunda behandlad i hela min skolgång av barn tyvärr. Det handlar ju om okunskap tyvärr.
Men jag är så tacksam att jag hade min familj under den skoltiden. Jag tror inte att jag hade orkat annars, det var de som fick mig att känna att jag duger som jag är och att jag är en underbar person oavsett vad någon annan säger eller gör.
I fredags hämtade mamma mig på Storås. Denna helgen blev det en mamma helg. Det skulle bli väldigt skönt att komma hem kände jag. Förra helgen var jag kvar på Storås, så denna helgen skulle det bli extra mysigt att komma hem. Efter en helg på Storås längtar jag hem så mycket, jag längtar efter den kärlek jag får hemma och alla underbara skratt. Hemma är alltid hemma. I fredags när jag och mamma kom hem satte vi upp adventsstjärnorna i fönstren, det blev så mysigt. På kvällen åt vi ost-och chark, jag har inte ätit det sen i september, så det var verkligen dax! :)
På lördag förmiddag bakade vi pepparkakor med Sisko (Elliots farmor). Hon var med på distans och även mormor på distans en liten stund. Det var mysigt.
Jag har klickat hem julklappar hela veckan förra veckan, det har varit ett nöje, jag tycker att det är väldigt kul. Nu är jag dessutom klar med alla mina klappar, vilket känns skönt. Iallafall så hade jag två paket att hämta ut på mitt ombud i Sandared så då tänkte jag hämta de i lördags. Jag hade ingen rullstol med mig hem så jag fick traska ner med mina egna ben för jag ville komma ut. Mamma och Elliot följde också med. Det var jobbigt att gå ner och gå hem sen, men det var skönt att röra på sig lite. Det var bara två stora paket som jag hämtade så jag tryckte att det var lite konstigt eftersom att jag hade beställt mycket mer julklappar i veckan. Men sen när jag kom hem låg det massor utav små paket i brevlådan också, så det var en hel hög i brevlådan som var aviserade till mig. Men det är inte över än, jag väntar på fler paket! :) Jag är så nöjd med mina julklappar i år!
Senare i lördagskväll när Elliot hade somnat satt jag och manna med min gamla dator i knät och tittade på gamla bilder och filmer. Det är alltid så roligt och mysigt tycker jag. Det väcks så mycket härliga minnen i mig och jag får en varm känsla i kroppen. Jag är så tacksam och glad över mitt liv och min barndom, och att jag har en sån fin familj och släkt. Vi har så otroligt mycket filmer och bilder och från alla år, vi har sorterat de i mappar beroende på år. Det känns nästan som att jag har hela mitt liv i en hårddisk. Dessutom var det bara bilder och filmer från mammas-Markos familj och släkt så ni kan ju tänka er att jag har ännu fler bilder med pappa och min släkt på den sidan. Ja, det var en mycket mysig kväll med mycket härliga skratt, tiden går bara så fort när man tittar på gamla foton och bilder.
Igår var det äntligen första advent. Vi åkte ner till stranden och grillade korv med Markos kompis Tomas och hans hund Nina. Vi satt vid den sprakande elden, tittade ut över sjön, åt korv och drack glögg, det var en härlig stund. Sen åkte vi hem och tände det första ljuset på advetsljustaken och byggde pepparkakshus. Mamma satte ihop det och jag och Elliot dekorerade det med godisarna Non Stop.
Jag och Elliot fick även varsin adventskalender av mormor och morfar, och av mamma och Marko. Av mormor och morfar fick jag en adventskalender med Lindors choklad och av mamma och Marko fick jag en kalender med lyxgodisar. Båda kalendrarna var så lyxiga och jag blev så glad och tacksam. Nu ska jag verkligen lyxa! Jag längtar tills imorgon när jag får öppna första luckan! Man blir aldrig för stor för en adventskalender! :)
När jag kom till Storås senare på kvällen såg jag något som låg på mitt skrivbord. Där låg det också en kalender också stod det: ”Till Alice ifrån Tomten <3. En lapp om dagen kan du vända, med min kärlek som jag vill sända. OBS! Kalendern på bordet hela tiden annars kan du gå händelserna i för väg!” Jag blev så glad, men jag viste ju inte vem det var ifrån. Men senare på kvällen fick jag reda på att det var från Wilma! Så himla gulligt av henne, jag blev alldeles rörd, att hon har ansträngt sig för min skull! <3
Ja, en toppen vecka avslutades med en riktig mys- och toppenhelg!
Denna veckan har varit så himla bra, nog den bästa skolveckan på hela terminen. I måndags fick jag reda på mitt naturkunskapsprov som jag hade förra onsdagen. Jag tänkte att det får gå som det går, jag är nöjd bara jag får godkänt, för jag satsar inte så högt i den kursen. Men det visade sig att jag fick ett C, det trodde jag aldrig, så jag blev väldigt glad. Ett C kanske inte säger er så mycket, för er som inte kan betygssystemet, men jag kan säga att det är medelbra typ. Men för mig är ett C jättebra. Så det gjorde min måndag.
På tisdagar brukar jag ha sovmorgon till 10:10, men jag brukar ändå gå upp runt kvart i åtta, åtta eftersom att jag lägger mig som vanligt på måndagarna. Men i måndagskväll tänkte jag att jag skulle unna mig lite extra sovmorgon (försöka iallafall), så jag ställde klockan på 08:30. Jag tänkte att jag förmodligen kommer att vakna före halv nio eftersom att jag la mig ungefär vid den tiden i måndagskväll. Men det slutade med att jag vaknade av att mobilen ringde klockan halv nio i tisdagsmorse. Jag sov så djupt och så skönt så jag hade svårt för att förstå vad det var för ljud som lät. Alltså hade jag sovit i nästan tolv timmar, men oj vad skönt det var och jag kände mig så pigg och utvilad. Det var en härlig känsla på tisdag morgon.
Efter att jag hade fixat iordning mig gick jag upp till gemensamma för att äta frukost. Där hade personalen dukat bordet med massor utav frukostsaker och de jag bor med satt runt bordet och åt frukost. I vanliga fall brukar jag komma upp precis efter att personalen har haft klart sin överlämning med nattpersonalen på morgonen och då är det bara jag och personalen där. Då brukar jag plocka fram frukost bara till mig, och personalen hjälper till. Jag brukar alltid sitta själv och äta frukost med personalen, men det har sin charm det med tycker jag. Så i tisdags var det extra mysigt och lyxigt med ett fint uppdukat frukostbord när jag kom upp också fick jag sällskap av mina huskompisar runt frukostbordet en liten stund iallafall. Dessutom hade personalen satt upp adventstjärnor i fönstren i måndagskväll, så det gjorde det extra mysigt. Jag fick en härlig julkänsla i kroppen. Den morgonen var verkligen härlig, morgonen gjorde verkligen min dag.
I onsdagskväll fick jag vara med och sätta upp och klä julgranen på Storås. Det brukar jag tycka om så då var personalen schyssta och frågade mig om jag ville vara med. Inga andra ville vara med så det blev bara jag och nån personal. Storås har en vit plastgran som är väldig mysig. Vi satte på härlig julmusik och pyntade granen, sen drack vi glögg, det var en mysig kväll på Storås. Det var min första glögg för i år, och det var så gott och juligt.
Sen i torsdags var jag på Angereds vårdcentral själv och tog antikroppstest för Covid-19. Jag har aldrig varit på något sådant själv, varken på sjukhuset eller på någon vårdcentral. Så jag är faktiskt stolt över mig själv att jag fixade det själv (om man nu får vara det :)). Under nästa vecka får jag veta om jag har antikroppar för Covid-19 eller inte…spännande.
I fredags hade jag psykologiprov som jag har pluggat inför hela veckan. Jag var lite nervös inför det, men kände ändå att jag hade rätt bra koll på läget. Det var ett rätt så ”enkelt” prov, det var nog enkelt eftersom att jag hade pluggat såklart. Jag hann inte färdigt med provet, men jag har bara en fråga kvar, så den ska jag göra på måndag. Men överlag känner jag mig väldigt nöjd över provet, så det känns skönt. Nu tror jag inte att vi har några fler prov innan julavslutningen, förutom att jag ska ha matteprov, men det är det enda hoppas jag. Vi har annars bara inlämningar som vi ska ha klart innan jullovet.
Förra helgen städade jag även i mitt rum på Storås och satte upp min ljusstake och min tomte, jag gjorde julmys helt enkelt. Det blev så himla fint, så nu är det så mysigt att komma hem varje dag efter skolan.
Ja, som sagt, fler sånna här veckor tar jag gärna. Denna veckan livade upp livet lite i denna pandemitid!
Nu blev detta ett jättelångt inlägg, men jag kände att jag hade mycket att berätta, hoppas att ni tyckte om det! :)
I måndags var det dax igen för matlagning i skolan med min arbetsterapeut. Som ni vet så älskar jag att laga mat och när jag lagar mat i skolan så får jag prova på, försöka och göra det mesta själv, vilket jag tycker är så roligt. Det är utmanande men bra träning inför vuxenlivet. I måndags valde jag att laga pasta med pesto och mozzarella, lyxigt va?
Jag tycker att det är svårt att koka pasta, eller ja jag har inga problem med pastakokningen, utan det är just när man ska hälla av vattnet från kastrullen. Men då tipsade min bonusmamma Jenny om att man kan ta upp pastan från kastrullen istället medans kastrullen är kvar på spisen, och lägga upp på tallriken. Det ville jag prova för det lät så himla smart.
När pastan hade kokat klart ställde jag en tallrik bredvid kastrullen och provade att sleva upp pastan med en pastaslev. Det gick jättebra och jag blev så glad över att det faktiskt gick. Sen skar jag tomater, skar sparrisen som också tillhörde denna maträtten, jag la även i mozzarellabollarna och peston. Jag öppnade peston, jag glömde av att den var så rinnig så det kom en del på fingrarna och bordet, men men det viktigaste var att resten hamnade i skålen. Jag la även i oliver som skulle vara i maträtten, det var stora gröna oliver, som jag älskar så mycket. Sen blandade jag ihop allt till en röra och såg till att peston kom överallt.
Maten var så god, alltid när jag lagar något i köket så blir det så himla gott. Jag måste bara göra om den maträtten!
För någon vecka sedan fick jag hem ett brev från Ung och Omsorg om att man som ungdom kan jobba som teamledare för en grupp ungdomar på ett äldreboende nära där man bor. Då är man ansvarig för en grupp ungdomar som jobbar på ett äldreboende. Som teamledaren får man ansvara för ungdomsgruppen, man får planera olika aktiviteter för de äldre, lägga ungdomars schema osv. Jag tyckte att det verkade roligt och en bra erfarenhet så jag skickade in en ansökan.
För någon vecka sedan ringde en kille från ung och omsorg och ville ha en intervju med mig. Jag blev så glad, så vi planerade in en intervju förra lördagen. Det var på länk då pågrund av Corona. Det var min första jobbintervju, så jag var nervös men jag tyckte att det skulle bli väldigt spännande.
Det var en kille som jag pratade med, han var väldigt trevlig så jag fick ett lugn i kroppen när han var så lugn. Jag berättade lite om mig själv, jag sa bland annat att jag är en positiv, glad, social, omtänksam och snäll tjej som gillar nya utmaningar och att träffa nya människor. Jag berättade även att jag har en cp-skada, det var jag mest nervös över att berätta. Men det skönaste var att han ryckte mest på axlarna åt det och det verkade inte som något problem, vilket jag blev så glad över, det var verkligen skönt. Han frågade även hur jag kommer att hantera jobbet och vilken person jag kommer vara. Jag sa då att jag vill sprida glädje och positivitet på mitt jobb, så alla känner sig välkomna och blir glada. Det vill jag verkligen, det är viktigt för mig.
Sen frågade han hur jag hanterar stress och vem jag är i ett gruppsamtal osv. Han berättade även om olika situationer som kan hända i jobbet också frågade han mig hur jag som teamledare kommer att hantera dessa situationer. Jag tyckte att det var svårt när jag inte viste vilka olika situationer som han skulle berätta om, och veta vad man skulle svara. Men jag försökte svara så utförligt jag kunde. Han tog t.ex upp sånna situationer som ”vad gör du om en ungdom i din grupp blir ovänn med någon annan ungdom eller om det uppstår konflikter på jobbet?” Eller så var det en situation som t.ex ”om du har planerat en aktivitet för dagen, men att de äldre inte vill göra den aktivitet som du planerat utan någon annan aktivitet, vad gör du då?” Ja, det var många sånna situationer som jag skulle svara på. Även om jag tyckte att det var svårt, så tyckte jag att det var roligt.
Jag är väldigt nöjd över intervjun och min insatts om jag får säga det själv. Nu håller jag bara tummarna på att jag får jobbet, det vore så roligt. Jag får reda på om jag får jobbet eller inte senast den 18 december, och om jag får jobbet så börjar jag jobba sista helgen i januari. Han sa även om jag får jobbet så kommer jag att jobba på Äldreboendet i Sandared där jag bor. Det tar bara fem minuter med Elof dit, så det vore perfekt. Det bästa är att jobbet påverkar inte skolan, utan man jobbar endast på helger och lov.
Hej allihopa!
Jag heter Alice och är 21
år gammal. Jag lever med en CP-skada sedan födseln. Jag älskar min CP! Utan den hade jag inte varit jag! Här på min blogg får ni följa mig och mitt liv med en CP-skada.
Jag bor i en egen lägenhet i Borås och trivs som fisken i vattnet.
Med min blogg vill jag visa att man kan leva ett härligt liv med en CP-skada och jag vill även sprida kunskap och spräcka fördomar.
Jag har även skrivit barnboken Turbofart.
Jag är öppen för frågor så om ni undrar något, tveka inte! Hör av er till mig privat eller skriv en kommentar!
Jag hoppas att ni vill följa med mig i mitt underbara CP-liv! :-)
Du kan också följa mig på:
Instagram: @alicegrimmscpliv och @funkisboken
Facebook: This Is How I Make My Way