Category Archives: Mitt handikapp

Jag är väldigt känslig för plötsliga ljud (jag tror att jag har skrivit om detta innan men jag tar upp det igen) det har jag alltid varit ända sedan jag var liten, men tyvärr har det blivit sämre i tonåren. Jag kan bli rädd bara någon tappar en penna i klassrummet, eller att någon sparkar i en väg lite lätt med sin fot eller att någon tappar en stol. Detta är mycket jobbigt för mig och det går dessutom åt mycket energi till att bli rädd för jag spänner hela min kropp när jag hoppar till och blir rädd. Det kan bara vara så att någon skriker eller ropar högt också. Om någon ser mig då och inte vet om att det beror på min skada så blir vuxna väldigt förvånande, och det är ju inte konstigt, de säger ”oj blev du rädd nu”. Men ibland skrattar barn åt mig när de ser att jag hoppar till. När jag gick på lågstadiet så skrattade många åt mig när jag blev rädd ibland också fortsätter de skrämmas av mening, det gjorde mig så ledsen och irriterad! Det som också har kommit i tonåren är att jag kan bli rädd av att någon kommer bakom mig tyst, då blir jag superädd ibland, speciellt om det inte är folk runt om alltså att det är tyst, också kommer det någon som jag inte hör också blir jag skiträdd. Detta är pågrund av att jag inte har samma sydd för öronen som dämpar ljuden som ni andra har, utan de kommer rätt in i min hjärna.

Jag har problem med mina rapningar, jag kan rapa när som helst utan att jag kan stoppa dem. Detta kan hända även när jag inte har ätit, det kan hända när som helst. Det beror på min CP-skada faktiskt tro det eller ej, pågrund av att jag sväljer extra mycket luft när jag pratar, därför rapar jag ibland ner jag pratar. Jag tycker därför att det är jobbigt när jag är vid sociala sammanhang oavsett om jag pratar eller inte, om jag då rapar. Men det blir extra jobbigt när jag pratar med någon eftersom att då är det extra svårt att missa att jag rapar. Men jag kan verkligen inte kontrollera de! Om jag står dessutom står och pratar med några eller någon som jag inte känner och rapar, då är det extra jobbigt för att folk inte vet att det beror på någonting och att jag inte kan hjälpa det. Det blir en pinsam situation! Det kan också hända att det låter liksom ”brrr” från min mage/hals (liksom som det kan göra när man har druckit bubbeldricka), men för mig låter det så typ nästan hela tiden även om jag inte druckit bubbeldricka. Det kan folk höra ibland också! Det tycker jag är väldigt konstigt, vad beror det på liksom’? Varför låter jag så mycket? :) Det är en jobbig känsla när jag vet att folk hör det!

Detta är en av de sakerna som jag tycker är jobbigt med min CP!

Tack så jättemycket för alla fina kommentarer om Riksgymnasiet med gratulationer och hjärtan! På både Instagram och Facebook. På Facebook hade jag redan 54 inläggsklick på morgonen (nläggsklick=visar hur många som klickat på inlägget) , vilket slog redan mitt rekord då. Nu har det nått 319 personer, 142 inläggsklick och 12 kommentarer änså länge, det är helt sjuk! 142 inläggsklick! Aldrig haft så många! Jag är så tacksam! Mitt bästa inlägg hade 52 inläggsklick! Detta kanske inte intresserar er ett dugg, men jag vill ändå berätta! Jag gör inte heller detta inlägget för att skryta på något sätt, bara för att jag är glad och tacksam! Det var så roligt att berätta det här för er! Ni har varit så glada för min skull! Det var nästan det första jag tänkte på när jag hade läst brevet att jag måste skriva till mina läsare!

På morgonen och under dagen idag har det bara plingat till i mobilen nästan hela tiden av Facebook och Instagram, med kommentarer och gillade inlägg. Jag blir så glad! Idag har det verkligen varit en bra dag, det har vart så kul att berätta för Kiki och mina lärare som inte sett på sociala medier. De har varit så glada för min skull också! Många lärare på skolan har också kommenterat mitt Facebook inlägg (på ThisishowImakemyway-sida), även de som inte har mig i något ämne. Mina lärare har inte följt mig på min sida på Facebook, så det var jätteroligt. Men det är ju så när någon kommenterar på Facebook så ser deras vänner det också, det är ju så det har spridits mellan skolans lärare förmodligen, kul! Jag blev väldigt förvånad och glad när jag såg att så många utav skolans lärare hade kommenterar!

Tack fina ni för eran fina kärlek! Detta betyder mycket!

JAG HAR KOMMIT IN PÅ RIKSGYMNASIET! :D Wohoo! Jag har varit så uppe i varv nu i eftermiddag. Brevet kom på posten idag. Jag är så lycklig! Jag fick glädjetårar när jag fick veta att jag kom in! Nu kan jag säga och skriva ”när jag kommer in på Riksgymnasiet” istället för om. Å, detta är så roligt. Nu släppte en sten från mina axlar! Jag har gått och tänk på detta varje dag det senaste nu. Nu kan jag börja planera och fixa på riktigt!! Det var skönt att det kom såhär i ”tidigt”, i slutet på mars. Så man slipper vänta hela påsken, och nu kan jag bara slappna av. Jag trodde faktiskt att det skulle komma på mitt påsklov i April, men det var skönt att det kom nu. Det ska bli så kul att berätta för Kiki och mina lärare idag. Min specialpedagog får jag tacka så mycket för att hon skrev en sån bra ansökan, och hon vet hur mycket jag vill det här. Det stod även i brevet att jag blivit beviljad till elevhemmet också, vilket också var skönt eftersom att det inte skulle gå annars!
Eftersom att jag redan fått mitt riktiga besked satt säga och inte mitt preliminära, så kom jag ju in på mina julbetyg, de andra får bara sina preliminära beskedd  nu och ska  skicka in sina sommarbetyg sen. Men även om jag vet att jag har kommit in så stod diet även att jag ska skicka in mina sommarbetyg, mina slutbetyg. Nu slipper jag springa till brevlådan varje dag! :)

Läs mitt inlägg ”Längtan & förhoppningar på RG”
om ni inte redan har gjort det. Nu ska mina förhoppningar bli verklighet! :D

Riksgymnasiet beskedet kommer snart. Det skall komma i slutet på mars början på april. Tänk om det kommer nästa vecka! Annars kommer det nog på den veckan jag har påsklov. Nu börjar jag bli riktigt pirrig. Denna veckan har jag börjat med att springa till brevåran när jag har kommit hem, och det ska jag fortsätta med tills jag ser detta brevet ligga i brevlådan. Jag har en känsla av att det kommer på mitt påsklov, det är ju bra för då ser jag också när posten kommer och kan gå och hämta den, när jag är hemma.
Det skulle vara en sån häftig upplevelse i livet att både gå på den fantastiska skolan men framför allt att få bo ”själv”, spännande. Jag längtar efter att få packa inför första gången jag ska dit. Att få inreda mitt rum, göra det mysigt. Att få somna och få vakna där. Att få äta middag och ha det mysigt på kvällen. Att få lära känna nya härliga människor. Att få blogga och skriva om mitt liv när jag är där. Att få chilla och ta det lugnt på mitt rum. Få uppleva massor av nya spännande saker med både skolan och elevhemmet. Jag har sett på Facebook nu att de är i Trysil tvåorna och åker skidor, det vill jag verkligen uppleva, det ser så himla härligt ut. Kanske få möjligheten att testa på nya sporter. Hitta på roliga saker med elevhemmet. Kanske stanna över där på nån helg. Kanske simma i Angered arenan som ligger precis bredvid skolan. Att få längta till måndag och en helt ny vecka på söndag kväll. Det finns mycket arr se fram emot och hoppas på.
Nyttigt att klara sig själv och öva inför vuxenlivet också, bli mer självständig. Man får hjälpa elevhems personalen med att laga mat och städa ibland också om man vill, det är ju lite kul.

Hoppas att jag kommer in så jag kan få uppleva de här sakerna i mitt liv, det vore så häftigt. Vid så ung ålder också!

Mamma och Marko brukar alltid läsa godnatt sagor för Elliot innan han somnar på kvällen. Men igår när jag kom in för att säga godnatt så sa han ”idag ska Alice läsa”. Jag blev helt förvånad, jag har aldrig gjort det innan, eller han har aldrig sagt så innan. Så Elliot hämtade min kudde som vi har när man läser, ”läskudden”. Jag tänkte att han kommer bara orka lyssna på mig i fem minuter max eftersom att jag läser inte så bra på grund av mitt tal. Men han lyssnade så fint och vi pratade mycket med varandra, om boken och så, som han brukar göra när mamma eller Marko läser. Han var precis som när mamma eller Marko läser. Det var så mysigt Vilken ära! Jag fick läsa för han i en kvart typ! Mysigt!

En stolt syster!