Mitt handikapp: Gått tre månader

I tisdags så åkte jag, pappa och mamma till Göteborg klockan kvart i tolv till detta speciallistemet (eller hur det stavas) jag har pratat om. Där tog jag botox i benen när jag var liten. När vi kom dit fick vi vänta lite, jag såg den kiosken jag lekte i när jag var liten där i lekrummet, den var mycket större då kan jag säga, jag tyckte att det var jätteroligt att leka i den när jag var liten.

Vi fick hon som sprutade in botox på mig, hon blev glad utav att se mig och hur stor jag har blivit. Vi gick in i ett rum vi, hon, en läkare och en tjej som skulle utbilda sig till barnläkare. Vi satt och pratade lite först och de frågade mig saker. Jag fick ta en penna i varje hand och sen en tärning och försöka vända den, det var svårt, min vänster han är svår att få kontroll över. Vi pratade om att läget har blivit sämre, att jag har blivit mycket stelare i armar och ben, extra på vänster sidan, och att mina fötter går inåt. Sen fick gå med och utan ortoser. Efter det så fick jag ligga på britsen också fick hon undersöka mig.

Min vänsterarm var jätttebråkig. hon sa att jag känner igen dina kroppsrörelse sen jag var där när jag var liten. Jag var jättestel. Sen satt jag på kanten och vi pratade lite till, det sista. Hon sa att botox kanske jag ska få och kanske också i armarna denna gången. Sen sa hon också just det som min doktor och jag sa här i bloggen att man kan operera hälsenorna, men det tar man i sitta läget om inte medicinen funkar eller botoxen funkar tillräckligt.

Hon föreslog före den hälsenoperationen att man kunde operera in en knapp och en sladd i ryggen som ger någon slags medicin, sa hon sen. Det har inte min doktor i Borås sagt något om, han sa bara om hälsensoprationen.  Men hon sa att den är också att man tar det i sista lägget, som med den andra operationen. Botox kanske sker.

Sen sa de att vi ska ytligare höja min medicin dos, tycke de. Nu tar jag en halv morgon, lunch och middag, jag ska fortsätta så, fast på lunchen ska jag ta en halv och en liten bit, så ökar vi, sa de. De sa att vi måste öka långsamt, så att det inte blir en stor omställning för kroppen. Det känns ändå skönt att ha ytligare en plan på hur vi ska gå till väga. Sen var vi klara och då åkte vi hem.

iPad Air Guld

Igår kom det en låda i posten till mig. Det var min IPAD AIR GULD WHOHO! Det var coolt att öppna lådan och dra av plasten, tyckte jag. Sen startade jag upp den och grejade med den i mitt rum, det var as coolt tyckte jag att få starta upp den och greja med den från början, att pilla med det helt själv, så här jag inte gjort innan, så det var häftigt! Så innan jag kom in i min iPad så gjorde jag massor utav inställningar och nu på denna paddan så kunde man låsa upp med fingret, det har jag aldrig gjort, så den inställningen gjorde jag också samtidigt som alla de andra inställningarna, det var fräckt.

Man kunde hoppa över just den inställningen och gå vidare till nästa, men jag tänkte det är lika bra att jag gör den nu direkt, så slipper jag göra det någon gång sen. Så här var det: ”Håll ner fingret, släpp, håll, släpp o.s.v” coolt, det har jag inte kunnat innan :) också gjorde jag några inställningar till efter den, innan jag kunde komma in i iPaden. När jag kom in i paddan så gjorde i jag de senaste IOS uppdateringen, lika bra att ta det direkt tänkte jag. När det var klart, så småpillade jag bara lite inne i paddan. Nice iPad! :-) Jag har aldrig haft den runda ”hem” knappen innan, den är så fin och cool tycker jag, verkligen modern. Den var ju jättetun också, jag blev så förvånad när jag bar den för första gången, och nu att den är så lätt, den väger ju nästan ingenting!!!! :D

Tack så mycket Jultidningsförlaget!

Processed with Moldiv

Guld!!! <3

Lätt hjärnskakning igen

Anledningen till varför jag inte har bloggat på ett tag är för att i onsdags morse när jag skulle gå in i klassrummet så snubblade jag på mina fötter och ramlade på golvet och slog i huvudet. Det kändes som min hjärnskakning som jag fick för ungefär två årsen eller vad det är nu. Men jag och Helen gick in till deras arbetsrum där bara Jonas satt och vi pratade lite, sen gick jag och vilade rätt länge kändes det som i ett rum bredvid skolsyster, för jag behövde det, och jag var trött efter att jag  ramlande. Sen satt jag och Helen i arbetsrummet igen, själva, för jag skulle få åka hem, Helen kände att hon ville att jag skulle hem. Det dunkade och gjorde ont efter att jag hade ramlat hela tiden. När jag kom hem så sov jag lite, det brukar jag aldrig göra på dagen. Marko ringde sjukvårdsupplysningen och de sa att jag inte skulle inte titta på något skärm, så jag kunde ju inte blogga, också sa de att jag bara skulle villa och om jag började må jätteilla så skulle vi ringa igen. Jag mådde ju lite illa på kvällen och så, men det var ingen fara. Helen sa också att vi får se om jag kommer imorgon alltså på torsdagen, och om jag inte gjorde det så behövde jag inte vara stressad för skolan, så det var ju skönt att höra. Pappa kom med en tidning och lite choklad på kvällen, så det var ju snällt. Vet du när jag åt lunch i onsdags efter att jag hade kommit hem? Klockan fyra, du vet jag var inte så hungrig, och på kvällen åt jag nästan inget ting alls, det är absolut inte likt mig! :D

Jag stannade hemma igår, och det var skönt att vila sig lite då, mitt huvud dunkade då med, men inte lika mycket som det gjorde i onsdags kväll och dag. Så det var skönt. Helen sa att de andra i klassen frågar hur det är med mig, Helen kunde inte svara på det för hon visste ju inte, men jag tyckte att det var sött att de undra hur det var med mig. På morgon när jag vaknade så mådde jag lite ila, men det gick över sen, så det var skönt.

Jag sa att jag siktar på att gå till skolan på fredag, och det gjorde jag. Marko och Elliot körde mig till skolan idag, det var ju snällt, om jag skulle vara hemma idag så var taxin iallafall avbokad på morgonen. Men jag har haft en bra dag idag. Riktigt gött med fredag och helg nu, tycker jag, och huvudet är jättebra idag.

I torsdags så var jag helt slapp och trött på morgonen och på förmiddagen, låg bara i soffan på förmiddagen, för att jag var trött och för att det dunkade/gjorde ont i huvudet. Men sen på eftermiddagen och kvällen så var huvudet mycket bättre och då var jag piggare, så det var ju skönt. Jag ramlade halv nio på onsdagen och Marko hämtade mig ungefär tio, för vi fick titta hur det var med mig först och lite så. Mina glasögon blev lite snea, men nu är de bättre, lite snea fortfarande men inte så farligt.

Jag orkade inte göra en video i måndags eller tisdags, för i tisdags så var vi ute på kvällen på vår sista runda jag och mamma för att lämna ut de två sista jultidningsklapparna, det är skönt att ha det klart, och pengarna är inne också, så får jag min iPad Air Guld snart! ;) Spännande! :) Jag kommer visa den på bloggen när jag har fått den, jag lovar! :)

På lovet

Jag har blivit sjuk, det är därför jag inte har bloggat på ett tag, för att jag inte har orkat. Nu sitter jag här och ska berätta om min vecka, men vi får se om jag somnar vid tangenterna i detta inlägget :).

Jag började redan känna i måndags att jag hade ont i halsen, men då tog vi det lugnt och bara va på Sjömarkenstranden/lekplatsen med Elliot. I tisdag så var det inte bättre men jag skulle åka till mammas jobb och till ett möte på eftermiddagen på LSS med en tjej, med mamma. Jag levererade jultidningar på mammas jobb, men först käkade jag lunch där, det var mysigt. Jag fick se hennes nya kontor och lite så. sen gick vi på mötet, vi satt i ett litet rum och pratade, det var jättekul.

Jag skulle till mormor någon gång i veckan och sova över och sen på morgon gå och bada och fika morgonen där på. Så den dagen passade bra, så efter besöket hos LSS tjejen så körde mamma upp mig till mormor och morfar, innan hon åkte så tog vi en fika.  Jag packade i måndags med badkläder i min gympapåse, vanliga kläder plus mina armpuffar, den gick inte att stänga sen, den var så full, så jag fick ha den öppen. Jag och mormor pratade mycket i köket medans maten gjordes. Jag och morfar var i köket och kollade på tv då med.

Efter maten så pumpade jag och mormor upp min madras som jag alltid sover på. Vi pratar så mycket, det är jättemysigt. Vi satt i vardagsrummet och spelade Yatzy innan vi kollade på ett nytt program. Sen var jag trött så jag gick och la mig. Mormor sa det att jag får känna om jag orkar bada imorgon, jag trodde det. Det trodde jag,  jag hade ju inte blivit sämre, så mormor väckte mig tjugo över sju, för vi brukar ju alltid vara tidiga i badhuset på loven, ni vet varför! ;) Så jag fick varm choklad och frukost, det var gott. Morfar var så snäll att vi inte behövde ta bussen in, utan han körde oss till badhuset. Vi badade först i den stora lekbassängen, där var vi nästan helt själva.

Vi brukar ju vara så tidiga och bada jag och mormor på loven. Sen badade vi bubbelpool och sen när vi var klara gick vi in i bastun, det var jätteskönt, innan vi duschade och gjorde ordning oss. Sen fikade vi efter badet och sen gick vi in till stan och jag hittade en jättefin tröja som jag ska vissa er någon gång, det var jättemysigt alltihop. Sen kom Marko och Elliot och hämtade oss i stan. När jag kom hem chillade jag. Igår åkte Marko och Elliot till Kerttu i Allingås. Det går åt rätt håll med min förkylning, men i onsdag när jag kom hem så var jag helt slut.

Idag chillar jag med. Idag kommer mormor och äter och myser med mig och Elliot, för mamma och Marko ska iväg. Det blir supermysigt. Vi ska äta jättegod paj.

På lördag är det allahelgona (vet inte hur det stavas) och då har vi som en mysig tradition att gå med hela tjocka Grimm släkten till kyrkogården och tända ljus hos alla, och efteråt går vi alla hem till mormor och morfar och käkar mormors goda köttgryta med ris och en god efterrätt, och bara myser och har roligt. Det är en härlig tradition med hela Grimm släkten som vi gör alla år, så mysigt tycker jag.

I onsdags kväll så när jag satt i soffan så testade jag mina nattortoser för första gången och med mina långa svarta strumpor i. Det var  stelt, jag satt med dem ungefär i tio tjugo minuter, det kändes efteråt kan jag säga. Men inatt så sov jag med dem, det var lite annorlunda och stelt, men det gick bra, jag sov gott trots dem. Jag tyckte det var extra oskönt och jobbigt att sova med de tidigare i veckan när jag var hemma och var förskylld, så jag gjorde inte det. Därför testade jag de inte förrän i natt. Det var ju bra! Yes! Jag somnade inte! :)

Höstbilden är här med höstens vackraste färger

Höstbilden är här med höstens vackraste färger

Processed with Moldiv

Hösten! <3

Mitt handikapp: Gå vidare m kroppen

Jag har glömt att säga det här men nu har jag ökat dosen/medicinen, så nu tar jag tre gånger om dagen, frukost, lunch, middag. Jag känner mycket skillnad, jag har inte kamp i benen på morgonen eller på dagen, bara när jag har haft idrott. Så det är skönt. Första veckan när jag började med medicinen så var det ju kramp, ont och trött varje dag och på morgonen, och då kunde jag inte koncentrera mig i skolan. Nu har jag tagit de i fyra veckor.

I torsdags så var vi oss ortopeden för att välja nya vinter skor till mig, de blev jättesnygga vinter skor, och så tog vi två flugor i en smäll och var hos Maria för uppföljning av min medicin, som vi skulle åka på i måndags men då var hon sjuk. Men det var lång tid emellan, så jag och mamma tog en fika då medans vi väntade på att vi kunde gå upp till Habeliteringen, det var mysigt.

Jag berättade för Maria hur det var både positivt och negativt. För när jag skulle sova i onsdags så kunde jag inte sova för att det var spänt, berättade jag b.l.a. Maria tyckte att det var mer positivt en negativt, så det var ju bra. Fötterna är dessvärre lika dana, de går inåt. Hon skulle prata med min doktor, så i lördags så fick jag reda på att vi skulle trappa upp dosen, så nu ska jag ta en extra tablett på lunchen.

Den medicinen påverkar hela kroppen, så jag måste säga till om jag blir för slapp eller att jag sjunker i midjan och i ryggen, om du förstår vad jag menar, för det är är inte bra sa hon. I torsdags fick jag mina nattortoser också från Maria, de var fina. Så vi testade de, fötterna ville inte gå med på det riktigt att stå rakt fram, men det gick, när vi hade bråkat med dem lite. Det finns ett litet hål i hällen, som man kan känna om hällen är ända bak, för det är viktigt.

Jag har inte testat de än för jag ska få långa sockar så att jag inte behöver ha de hud mot hud, det är ju inte så gött, så de kommer nog snart. Det var lite annorlunda att få på sig de, de kändes lite annorlunda än mina dag ortoser, det var t.e.x inte såna band som jag brukar ha.

Jag kommer ju inte ihåg hur det var, eftersom att det var så längesedan som jag hade nattortoser, när jag var liten. Maria sa att vi kunde börja ha nattortoserna lite innan jag ska lägga mig på kvällen nu i början, så jag vänjer mig lite, så att jag inte sover med de en hel natt nu i början. Bra nu när det är lov också, då får jag vänja mig lite. Det går inte att gå med de så jag får ta av mig de direkt när jag vaknar på morgonen och ska gå upp.

Jag kanske har sagt det men nu har vi fått en tid och ett datum till Göteborg, så då tog det tre månader som sagt när vi fick komma, men nu har det gått ett tag så nu är det nog mindre en två månader kvar. Det ska bli spännande att åka dit.

Mina nattortoser, fina va?

Mina nattortoser, fina va?

Ser du hållen?

Ser du hållen?

Mitt handikapp: Jultidningar – Ingenting är omöjligt!

Något som jag inte har sagt är att jag har som alla barn gör och för första gången i mitt liv så har jag sålt jultidningar i år. Jag och Kevin var ute i början själva i fem timmar en fredag, vi hade det jätteroligt, vi åt glass på godiskällan också, det var jättekul, men vi fick inte sålt så mycket, men sällskapet var ju värt allting ändå! ;) Sen har jag varit ute själv och då fick jag sålt jättemycket. Jag har sålt jättemycket men inte tittat på hur mycket. En dag så räknade Marko ihop allting, och det var mycket, jag visste att jag hade sålt mycket, men inte så mycket. jag ville ha en ipad air, jag var nära. Den var på bronsnivån den jag ville ha, men den under brons var det också en Ipad men inte riktigt sån jag ville ha.

Marko och mamma blev helt förvånade  att jag hade sålt för så mycket. Och sen sålde jag lite till och då blev Marko och mamma förvånade ännu mer när de räknade ihop summan igen för då var det ju lite till. Efter att de hade räknat ihop så gick jag och kollade efteråt om jag hade nåt den ipaden som jag ville ha egentligen. Jag hade kommit på brons nivån, och där låg den ipaden som jag ville ha. Så då blev jag glad.

Vi kryssade i på datorn vad alla ville ha, det var smart, och sen fick jag klicka i de premier jag ville ha alltså en iPad Air, och så fick man välja grattis premiär så jag valde två biobiljetter och godis. Vi började undra när jultidningarna kommer, men idag fick vi hem en stor låda med allt. Nu har vi lagt ut de på bordet iallafall, så sen får vi sortera upp de. Jag fick de grattis premierna idag biobiljetterna och godiset. Ipaden får jag sen misstänkte vi, för den låg inte i kartongen som dem andra grejorna gjorde. Godiset har vi ätit lite till fikat nu, så nu har jag gömt det som är kvar, för det är lite kvar i min godis plastpåsen. Jag och Kevin gick jättelångt när vi var ute tillsammans. Först gick vi i någon timme i samhället sen fikade vi på godisälskaren i mitten av alltihop, en liten paus behövde vi och sen gick vi i några timmar till, fast lite längre bort som sagt.

Jag är så stolt över mig själv att jag get mig ut många gånger med penna och papper i en mapp i min knä med Elon på alla möjliga ställen i samhället och sålt så mycket jultidningar. Jag trodde att det var omöjligt att sälja till 700kr till när Marko räknade ihop, för att det var spännande och att han var nyfiken. För det behövde jag sälja för för att komma upp till bronivån då. Men det gick! Och nu är jag där! :D I’m so happy! Jag visar när min iPad Air kommer, förresten det glömde jag att säga… man fick välja mellan vitt, silver och guld Ipad Air/ Ipad, och vet du vad jag tog?… Jag tog en guld!! :D Ingenting är omöjligt!

Vill någon hjälpa oss att dela ut allt?… Jag skoja! :D

jultidningar

Gratis godis!!! Gratis premier!!!

Mums!!! Gratis godis!!! Gratis premier!!!

Mitt handikapp: Premiär riskudden

Här är min avlånga riskudde som jag fick av Maria igår. Jag ska ha den under knäna under natten, som jag sa under de senaste inlägget. I natt så var det premiär för den, det var skönt men jag vet inte om det var därför men jag vaknade flera gånger inatt, det kändes inte obekvämt med kudden eller så. Jag brukar sova jättebra men inatt vaknade jag flera gånger och hade kramp i foten och i benet, och sen när jag vaknade sista gången så hade jag ont i ena höften, fast jag inte hade legat på sidan. Märkligt…

Min kudde

Jätteskön riskudde.

Mitt handikapp: Min status

På min första dag i skolan så var vi och gjorde CPU-mätningen som jag sa. Då började vi märka att mina fötter pekade inåt. Det brukar de inte göra, och när jag satte ner foten så blev hela min kropp alldeles vinglig. Det var konstig, tyckte Mari. Det är båda fötterna, men just lite extra på vänster fot. Maria var väldigt bekymrad över mina fötter, men också att jag har blivit mycket stelare over lag. T.e,x det där med mina fötter har inte varit innan och när jag ligger på britsen så kan jag inte komma ner med knäna ordentligt. Det gör jätteont när man försöker vrida ut fötterna och få ner knäna. Det har jag aldrig haft problem med innan, det har kommit nu. Nattortoser hade jag när jag var jätteliten för att min vadmuskel var för korta, för att sträcka ut de, så nu ska jag få det igen, och även en kudde jag också ska få när jag sover som jag kan villa mina knän på. Så vi bestämde en tid till min doktor som skulle undersöka mig lite, och vi pratade om  att jag skulle få åka in till Göteborg och lite så.

Så idag var jag och mina föräldrar på Habiliteringen med min doktor och Maria. Vi pratade lite och han tittade på mig medans jag log på britsen. och han tittade på mina fötter, för de är likadana idag, och var undertiden vi väntade på detta läkarbesöket. Vi fick också min kudde av Maria som jag ska ha när jag sover, för hon sa att jag skulle få den då. Vi pratade lite om hjärnskakningen också, om sjukhuset, men han trodde inte att det var därför jag hade blivit stelare också. Nu har vi klart för oss att vi ska få åka till Göteborg i alla fall, men jag får vänta jättelänge på det, det tar tre månader innan vi skulle få komma dit, även om de skulle skicka brevet idag, om att vi vill komma dit. Mamma, pappa och jag tyckte att det skulle behövas att åka till Göteborg, vi tyckte att det var en bra ide, så det var lätt att bestämma det. Det känns skönt att få de avklarat. Han sa också att jag skulle få äta  medicin, men då kom vi på att eftersom att vi får gå och vänta så länge på Göteborg så är det bäst att börja med medicinen redan nu, så vi gör något.

Så imorgon så går jag på medicin. Jag gick på den för tre åren ungefär när jag hade både mina ben säsonger, när det var ont och stelt, som värst. Så från och med imorgon så går jag på medicin. I värsta fall om det inte hjälper med medicinen eller vad de gör och säger i  Göteborg, så sa min doktor  att om det inte går över eller inte blir mycket bättre så får vi spruta in botox i bena på dig som du gjorde när du var liten i Göteborg, men grejen är att de går ut så snabbt i kroppen, de tog typ en månad när jag var liten så gick det ut, också var de samma sak efter som innan, så det är väldigt kort tid som det hänger i, också sa han om det här inte blir mycket bättre så får vi göra en operation, sa han.

Jag lägger ut bilden på kudden sen…!

Fråga gärna frågor om det här, och om du inte vill att jag lägger ut din fråga på min blogg, så får du gärna skriva det, det är okej, och du är alltid anonym här. Tack! Jag kommer berätta mer om det här och Göteborg senare! Kram!

Mitt handikapp: Njuta nattortoser

Igår var jag och Marko på Ortopeden för att jag skulle då njuta mina nattortoser. Problemet var bara att mina fötter har inte varit så inåt tidigare så när vi hade njutat så blev vänster foten helt sne, och det går ju inte att ha det som nattortoser då, då hjälper det ju inget. Maria hade skrivit en lapp om det, så vi pratade lite om det först innan vi började. Att just min vänster fot var värre än höger foten, att de gick inåt. Hon försökte vrida upp den men det gjorde svin ont. Så den skruvade ortosen fick bli så, det var inget att göra åt. Hon skulle trolla lite sa hon :). Men det goda nyheten är att höger foten gick bättre att njuta av, så det va bra. :)

oto1

Du ser lite iallafall.

Du ser lite iallafall.

 

Mitt handikapp: Vänner

Jag har nästan alltid varit med de vuxna, även när jag var mindre. Vid kalas också så har jag alltid suttit vid ”vuxenbordet” ätit och pratat med de vuxna. Så är det även nu jag dras liksom till de vuxna. Men mest när jag var lite mindre, tror jag. Jag tror till 99% att det beror på min cp-skada faktist. Jag tror att jag dras till de vuxna för att de jag känner/vuxna känner mig mycket väll och hur jag funkar, jag tycker det är skönt och en trygghet. Vi kan liksom ha ett ”roligt”/”normalt” snack utan att de frågar mig ”vad sa du, vad sa du?” nästan hela tiden. Mindre barn vet kanske inte riktigt hur jag funkar och springer omkull mig också. Det är så svårt att prata med barn som är bara lite yngre än mig också, det beror på åldern också såklart, men jag känner lite att det blir stelt och att de kanske inte hör vad jag säger också.

Men nu när jag blivit större och träffat de som är i samma ålder som mig så känns det mycket bättre och roligare, jag kan berätta allt om mitt handikapp för dem och de får ställa frågor hur mycket de vill, det är så skönt för de accepterar mig som den jag är och vi skojar och har jätteroligt ihop, vi kan också  prata om känsliga saker, de som är jobbigt också. Så det är väldigt skönt att ha vänner. Vänner vill man ha. Det bästa är att de hjälper till om jag behöver hjälp.