En fråga jag har glömt av

Det var någon som frågade om jag ville skriva om hur en vecka ser ut för mig, vad jag gör och vad jag hittar på b.l.a läxor, skola, fritid, blogggandet, också fick jag den här frågan har du inte några assistenter hemma alls? Någon som är med dig på fritiden. Förlåt jag har totalt missat de, jag brukar inte vara sådan men förlåt. Jag ska skriva om det när jag har lite mer tid. Du är inte alls jobbig :). Jag vill gärna skriva om det.  Jag kan svara på den här frågan direkt om jag har någon assistent hemma? Det har jag inte men vi funderar på att ringa LSS, för att kanske få en kontaktperson som jag kan hänga med ibland, bara för att få känna friheten utan föräldrar.
Tack för din fråga, min vecka kommer snart :)

Du får fråga hur mycket du vill, det är inte jobbigt bara roligt. :)

Mitt handikapp: Äta och hals

En ny sak jag inte visste om min CP-skada var att jag sätter ofta i halsen p.g.a att mitt lok som sitter i halsen är lite seg på att stänga säg än andras. Jag vet ju att jag sätter i halsen ofta men jag trodde inte att det var p.g.a av min skada som jag gjorde så, man lär sig något nytt varje dag. Därför så ska jag vara extra extra noga med att verkligen sitta upp när jag dricker. Jag använder alltid sugrör hemma, borta och i skolan ja överallt :). Det är mycket lättare att inte hålla glaset för det blir så ansträngt då och när någon hjälper mig så får jag panik av att det blir mycket i munnen :). I skolan är det inte något speciellt problem när jag ska äta, ingen tittar direkt. Jag har special bestick, sugrör, plast talrik istället för glas, bricka har alla och oftast 100 servetter :). Det som är lite svårt och jobbigt med att äta är att jag blir kladdig om munnen mycket och att jag tuggar oftast med öppen mun, men jag försöker tänka på det men om jag inte kommer ihåg det så brukar Helen eller Malin säga till mig, någon av de brukar sitta jämte mig i matsalen. Men det går bra att vara i matsalen.

Mitt handikapp: Vi med handikapp måste ta mer plats!

Vi med handikapp eller något annat funktionshinder måste ta mer plats som jag sa i min tweet i veckan. Med det så menar jag att våga gå ut och visa dig, våga stå upp för vem du är, våga ge dig ut i samhället, bry dig inte om folk stirrar ut dig eller inte, våga vara dig själv och lev ditt liv som du vill leva, låt inte ditt funktionshinder stoppa dig. Ut med din elrullstol, ortoser,  skenor eller vem du är, bara gå ut och känn den härliga luften och bara strunt i om folk tittar på dig. Våga stå upp för vem  du är! Du är du och det ska du vara stolt över. Det kan vara jobbigt för dig utan funktionshinder eller handikapp också att visa dig, men strunt i vad folk tycker och tänker gå ut och upptäck världen. Det är bara en tanke och bara ord som folk uttrycker sig med det är inget annat än en tanke och några ord, jag lovar. Känn dig  inte intryckt i soffan. Om det nu skulle hända att folk tittar eller viskar åt dig när du är ute, vad gör du då? Jo du bryr dig inte så enkelt är det. Det viktigaste är att du känner dig fri och t.e.x åka till stan eller vara i samhället. Det finns så mycket att se här i världen. Visa att människor med handikapp eller funktionshinder är vanliga människor, vi är vanliga människor. Livet kan vara bra även om man är lite annorlunda, jag lovar, det blir vad man gör det till, jag lovar! :), titta mitt liv är ju underbart som du har sett på bloggen :).
Det jag vill säga med det här är att stå upp för dig, gå ut och vissa dig det är inte farligt!

Mitt handikapp: Besegra lite CP

Idag provade jag igen om det gick nu och mata Elliot med flaska och amningskudde. Det gick den här gångar, vad glad jag blev utav att faktist klara det att håla flaskan.Tyvärr så höll det bara i 1 minut, men det var ju ändå bra. Han var lite gnällig eller så var det för att jag höll armen rakt ut under hans huvud eller något. Blev glad när jag gjorde det! :=).

Jag har också lärt mig i skolan att göra en sak som jag aldrig har klarat innan…att knäppa jackan utan hjälp när jag sitter eller sitter i rullstolen. Nu håller jag på att öva på det varje dag i skolan. Jag och Helén sätter upp nya mål när vi kommer på dem, det gillar jag :-).

Ännu en gång som jag besegrar lite över min CP, blir så himla glad när jag gör det så det går ens inte att förklara känslan :)

 

elliot i my bed

Mitt handikapp: Frågor och svar

Frågor och svar

När började du dagis och vilken hjälp hade du då? :)
Heej! Jag började dagis när jag var ett och ett halvt år, jag har
har haft assistent sedan jag gick på dagis. Assistenten på dagis hade jag hela
dagis tiden, jag fick till och med följa med henne hem ibland och äta lunch, det var jättemysigt.
Så ja, jag hade assistent på dagis :) Vi har lite kontakt även idag.

Jag är lite nyfiken på vad Move and Walk är och vart det
finns, Borås?

Move and Walk ligger tyvärr inte i Borås utan i Göteborg så jag och min
familj får pendla dit, men det gör inget.
Move and walk är ett ställe där man tränar enligt en ungersk metod.
Jag lärde mig att gå själv där vid fyra års ålder. :)

Har du  oftast kontakt med habiliteringen
som du skrivit om?
Nja, det kan man nog inte säga, men nu det sista känner jag att vi har varit
ganska mycket där, när vi är där så träffas vi oftast min 
sjukgymnast eller
min arbetsterapeut.

Tack för dina underbara frågor och hoppas att du har fått bra svar :)

Mitt handikapp: Positivt

Många undrar hur jag kan tänka så positivt trots mitt fuktionshinder, jag får ofta den frågan. Jag ska svara på den frågan. Den frågan är ändå inte så lätt att svara på men jag ska försöka.

Jag brukar oftast svara så här:

Ja… det ät bara att se de ljusa i livet och de positiva….

Också brukar jag få den här frågan också…

Hur tänker man positivt som du gör trots din cp

Jo…. jag tror att det är bara att leva i nuett men ändå planera saker så att man ha något att se fram emot, men inte bara det, de handlar ju om vilken person man är och hur lätt man har det att se på den ljusa sidan, istället för på den mörka sidan..så tror jag….

För nya läsare & mitt handikapp: 0-8 år

Jag ska berätta lite saker från när jag var liten, eftersom jag inte bloggade då :):

1. Jag var lika glad som jag är nu

2. Jag älskade kanelbullar

3. Jag hade ingen krypreflex, så jag kunde inte krypa

4. Jag lärde mig gå när jag var fyra år

5. Jag hade en bobbycar och en gåstol

6. Hatade att ligga på golvet, fick spastiska rörelser :)

7. Bodde hos mamma på kyrkvärdsgränd (Själva)

8. Bodde hos pappa i Sandared

9.  Fick glassögon vid fyra års ålder.

10. När jag var åtta så gjorde jag och mamma en bok om mig, du får titta i den nästa gång du kommer hem till oss.

11. Jag gick på move & walk.

Även om du känner att jag skriver om mitt handikapp mycket och att jag skriver om de negativa sakerna så vill jag ju bara skriva om det som är lite tufft jag vill bara att du ska veta mycket om mig och mitt handikapp. Jag är positiv för det mesta som du har märkt på bloggen :)

IMG_1070

Min barndom har varit jätterolig och jätte bra känner jag nu i efterhand :)