Category Archives: Okategoriserade

I onsdags var det dagen då jag skulle få botox i vänster arm och hand. Jag har varit jättespänd inför den dagen men ändå sett fram emot den. Jag skulle göra botoxen på operation på Sahlgrenska sjukhuset eftersom att jag skulle bli sövd.
På kvällen innan duschade jag men en speciell svamp och tvål/schampo, det gjorde jag två gånger på kvällen, så jag kände mig så ren när jag skulle sova. Jag skulle dessutom duscha två gånger med det i en och samma duschning, så mycket har jag nog aldrig duschat på en och samma dag.
Jag skulle vara på Sahlgrenska redan klockan sju på morgonen så mamma kom senare på kvällen för hon skulle sova över oss mig. Både jag och mamma hade sett fram emot det mycket, det skulle bli så mysigt.

Kvällen med mamma var jättemysig, vi tog det lugnt, hon hjälpte mig att duscha för sista gången och jag tog en stor kvällsfika senare på kvällen. Mamma sov i mitt rum i en tältsäng, vi pratade så mycket innan vi släckte så det blev bara fem timmars sömn för oss den natten. Vi skulle redan upp vid fem.

På morgonen tog vi bara på oss och jag drack två glas saft, det var det ända som jag fick den morgonen! :)
Väl på Sahlgrenska åkte vi upp till den avdelningen som jag var på förra tisdagen på det där första mötet. Där fick jag ett rum också fick vi reda på att botoxen inte kommer att bli av förrän vid halv två, det var ju beräknat vid den tiden men jag hade hoppas på att det skulle bli tidigare.
Så det skulle bli mycket väntan.
Inne i rummet var det bara en säng, ett par garderober, några stolar och en toalett. Där inne var jag och mamma från klockan sju till klockan halv två, det var segt. Det ända som hände under de sju timmarna var att jag fick en infart med dropp. Doktorn kom även in lite tidigare på morgonen och ritade en pil på min hand och berättade lite om injektionen. Hon sa även att jag inte kommer att sövas så djupt, så det var ju skönt, jag skulle vara halvvaken under injektionen.

Ja, vad gjorde vi ens under de sju timmarna? Vi sov för vi var så trötta och jag blev så trött av att bara ligga där. Vi pratade, tittade på mobilerna och jag gick på toa typ sex gånger för jag blev så kissnödig av droppet, haha! Men det gick ganska fort ändå trots väntan och att jag var så hungrig!

Vid halv två kom sjuksköterskan äntligen in och körde ner mig i sjukhussängen till operation. Där fick jag ligga och vänta ännu mer. Det kändes precis som att jag hade fått lugnande redan, jag var så trött och dåsig. Efter ungefär 20 minuters väntan kom en trevlig sjuksköterska till mig, ställde några frågor och sen körde hon in mig i operationsrummet där det var fullt med människor.
Det började med att de lyfte över mig till operationsbritsen, jag var så svag så jag orkade inte flytta över själv.
Det var massor utav personer som grejade med allt möjligt runt omkring mig, de satte på slangar på bröstet, jag fick en slang i näsan med syre, de mätte mitt blodtryck, ja de höll på där med många slangar och pipande saker, de var så gulliga så det kändes tryggt.

Sen fick de sätta in en ny infart i min hand istället eftersom att jag hade svårt att räta på min arm då den andra infarten var i armvecket, så det tog längre tid än förväntat.
Sen sprutade de in medlet som skulle göra mig ännu mera sömnig. Då blev jag yr och nästan somnade.
Efter en stund tog läkaren sikte på min arm, höll i den och stack. Men det var väldigt jobbigt för armen spände och ville inte alls sammarbeta. Tillslut var det över, men jag minns inte så mycket mer, jag var så trött.
Sen minns jag bara lite svagt från när de lyfte över mig till sjukhussängen, efter det somnade jag ännu en gång.

Jag skulle ner till mitt rum igen efter botoxen men jag märkte att jag stod kvar i operationsrummet fortfarande och jag hörde att sjuksköterskorna frågade mig hur jag mådde, då jag svarade lite groggy ”jag är trött” och ”jag fryser”, jag kom ihåg att jag frös jättemycket, så jag fick sånna där jättesköna värmefiltar på mig, typ sju stycken. Efter en stund minns jag att sjuksköterskan sa till mig att de kör upp mig till uppvaket istället eftersom att jag var lite extra trött än vanligt.
Väl uppe på uppvaket var jag så trött och det tog en stund för mig att vakna till. Mamma satt bredvid mig och pratade.

När jag väl vaknade till märkte jag att jag hade en hel hand som var lindad i bandage med en blodig slang, jag hade ännu en infart i samma arm med droppet, sen en pipande grej på fingret som mätte min syresättning och ännu en till slang som var till för något. Det kändes som att jag hade blivit opererad när jag såg allt!
Injektionen skulle egentligen bara ta max 10 minuter så jag skulle vara tillbaka på rummet ganska fort, men eftersom att det blev lite komplikationer med infarter, tester osv nere på operation så tog det lite längre tid. På uppvaket sa mamma att det tog cirka en timme nere på operation, jag blev så chockad när det bara skulle ta 10 minuter! Jag hade dessutom ingen tidsuppfattning.
Lite senare åkte jag ner till avdelningen igen, väl inne på mitt rum stekte de snälla sjuksköterskorna pannkakor till mig, gav mig varm choklad, saft, sylt och till och med glass. Åh, det var sååå gott att äta! Pannkakor med glass, det var inte dumt! ;) Pannkaksfrukost, mums!
Sen kom läkaren in och berättade lite om hur det hade gått och så, och att jag kommer att få komma tillbaka inom ett tag på en uppföljning.
Efter det kom sjuksköterskorna in och tog bort infarterna och sen var det äntligen dax att åka hem.
Jag kände inget i den armen som jag hade fått botox i, jag kände bara i höger arm där jag hade fått alla infarter, haha, lite komiskt! :)
De tog botox i axel, handleden och i tummen.

Ja, vilken dag va, sen var jag helt slut! Vi var där från klockan sju på morgonen till klockan fem på eftermiddagen!

Men jag fick sånt fint stöd av både mamma som var med mig hela dagen och alla som skickade fina sms till mig! Kram på er! <3

I skolan har varje elev ett Habiliteringsteam där man får välja vad man önskas att ha för habiliteringshjälp på schemat. Jag har logoped, fysioterapeut och Arbetsterapeft (at) inlagt på schemat varje vecka. Jag och min Arbetsterapeft brukar öva på att öppna olika typer av skruvlock, burkar osv för jag vill öva på att öppna saker. Det gjorde vi även förra året. Men med Arbetsterapeften kan man även öva på att laga mat för i skolan har vi ett kök, som kallas för AT-köket. Jag har aldrig lagat mat där inne, men min Arbetsterapeft och jag bestämde oss för att laga mat där som i måndags. Jag bestämde då att jag ville laga pasta carbonara.
Jag vill öva på att laga mat inför vuxenlivet.

I måndags började vi lite tidigare än vad jag brukar börja min AT eftersom att jag skulle både hinna laga mat och äta. Min arbetsterapeuft hade köpt de ingredienserna som jag behövde. Sen hade jag en padda som jag hade receptet på och som jag kunde följa med i varje steg som jag skulle göra. Först började jag med att ta fram alla saker och började med tomat-och löksalladen. De har en sån smart skärbräda där i köket, det är precis som en helt vanlig skärbräda fast med nio piggar som sticker upp. Där kan man sätta tomaten eller vad man nu ska skära, också sitter grönsaken fast där medans man skär, det är väldigt smart.

Sen skulle jag hälla upp olja i ett decilitermått, och jag trodde inte att jag skulle fixa det. Men jag höll måttet i vänster, skruvade upp korken och hällde oljan ner i måttet med höger, och jag fixade det, trots att min kropp blev sne. Men jag fixade det, och jag blev så glad! Sen åkte det ner i bunken!

Jag kan inte gå igenom steg för steg i bloggen för då blir det rätt tråkigt tror jag och ett långt inlägg men jag kan säga att det var väldigt roligt och stå och fixa i köket. Jag gillade att laga mat innan men nu efter detta älskar jag det ännu mer. Arbetsterapeuften var min assistent i köket, men jag gjorde och försökte att göra det mesta själv vilket gjorde det ännu roligare tror jag. Det var jättebra att göra det här och laga mat med min arbetsterapeut för nu vet jag precis vad jag kan och inte och vilka anpassningar jag behöver osv.

När det var dax för att knäcka ägg blev det lite nervöst för mig hihi, jag kan inte hantera ägg för fem öre. Men man måste ju prova för att lyckas. Jag jobbade mycket i diskon ifall det skulle t.ex komma lite för mycket salt utanför måttet eller något annat. Det gjorde jag även med ägget såklart. Det första krossade jag, så jag fick ägg och äggskal över hela handen, vilket var väntat! :) Men sen satte jag kastrullen emot diskhonskanten och knäckte lugnt och försiktigt ägget mot kanten och då gick det jättebra. Äggulan kom i kastrullen och inget skal följde med, jag vet inte hur jag lyckades med det men glad blev jag! :D Det var mitt första ägg som jag knäckte helt själv.

När pastan hade kokat klart och baconen var krispiga i stekpannan blandade jag i ägget med baconen och pastan och även ost så osten smälte så att det blev geggigt och gott. Sen var det daxs att lägga upp på tallriken och sätta sig och äta.
Om jag får säga det själv så blev det så gott och jag blev så nöjd. Jag ville aldrig bli mätt! :) Jag toppade med lite flingsalt också, det blev pricken över i:et!
Jag älskar pasta carbonara med det salta baconet, den krämiga pastan och den smälta osten, det kan inte bli annat än gott!
Sen kan man säga att jag var mätt, jag rullade fram! :)

Om ni har läst mina senaste inlägg så vet ni att jag fick tid för botox för min vänsterarm nästa onsdag. Jag fick dessutom en tid för ett förmöte en vecka innan. Det mötet var jag på i tisdags på Sahlgrenska. Varken mamma eller pappa kunde följa med mig så en utav personalen från Storås följde med. Först fick jag träffa en sjuksköterska efter lite väntan. Jag trodde att besöket på Sahlgrenska bara skulle ta en halv timma, högst en timma, men hon sjuksköterskan överraskade oss med att säga att det kan ta hela dagen pågrund av väntan på narkosläkare och läkare. Vi blev chokade när vi hörde det. Men sjuksköterskan sa att hon trodde att jag skulle vara klar vid lunch.

Hon ställde lite frågor till mig och hon gick igenom hur det kommer att se ut på ”operations” dagen. Nu ska jag ju inte opereras men de kallar det för operationsdagen eftersom att jag gör min botox på operation och ska sövas dessutom. Jag fick ett långt papper med vad jag ska tänka på och vad jag ska göra.
Jag ska till exempel duscha med en speciell tvål tre gånger, från början skulle jag duscha två gånger på kvällen innan och en gång på onsdagmorgonen. Men nu slipper jag duscha på onsdagsmorgon vilket är skönt. Nu ska jag duscha med två timmars mellanrum på tisdagskväll och lägga mig med rena lakan i sängen. Varför just med två timmars mellanrum kan man undra.
Sen får jag inte äta efter midnatt på tisdagen. Men jag får dricka två glass saft innan klockan sex på morgonen, så det är skönt att jag får något i magen iallafall.

Jag fick reda på att jag inte kommer att få komma in på operation förrän vid ett halv två på onsdagen. Så jag kommer att vara jättehungrig, det är jag lite smått nervös för. Men de sa att de kunde ge mig lite dropp om det är så.
Jag kommer även få en nål i armen så att de kan spruta in läkemedel där och sömnmedlet.

Jag kanske kommer in tidigare på operation eftersom att det kan ändras. Men jag ska ändå vara där redan klockan 07:00 på morgonen. Men det blir en lång väntan om jag inte får komma in tidigare.

Sen tog hon blodtryck och blodprov på mig, mitt blodtryck var lågt sen förra gången jag tog det men hon trodde att det berodde på att jag är så lång och smal. Mitt blodprov fick jag inte reda på.
Efter det fick jag träffa läkaren, vi gick igenom några saker och jag fick ställa mina frågor, så det känns bra. Det är inte han som kommer att utföra botoxen på mig utan en annan kvinnlig läkare. Men hon sjuksköterskan kommer jag att få träffa på onsdag så det känns väldigt bra och trygg, hon var så gullig.
Om det går som planerat så kommer jag att vara på uppvaket ungefär vid fem så väldigt sent, och då ska jag vakna och äta frukost! :)

Jag slapp träffa narkosläkare, så det var skönt. Men jag tycker ändå det var lite konstigt med tanke på att jag ska sövas. Men då slapp det ta ännu längre tid. Så jag var väll klar en och en halv timma senare, runt elva typ.

Jag är lite nervös inför onsdag men det känns ändå spännande, och nu känner jag mig lugnare när jag fick ett så trevligt bemötande.

Mamma kommer att vara med mig, hon kommer redan på tisdag och sover över hos mig på Storås. Det ser jag fram emot så mycket, det kommer att bli mysigt!