Jag är så trött på alla fördomar i samhället mot alla som sticker ut, varför är det så? Alla vi är människor, av kött och blod och alla har olika liv och olika förutsättningar. Jag är så trött på att alla inte tar mig på allvar, när jag var 16, 17 år så sa vissa ”vi kanske måste prata med mamma och pappa först”, och då var det inte något man behövde var 18 för. När det har hänt så har jag blivit riktigt ledsen inombords. Även fast jag pratar ansträngt eller för att jag sitter i rullstol ibland och har ett annorlunda rörelsemönster så är jag helt med psykiskt, precis som vem som helst. Det har vissa människor svårt att förstå och det blir jag så irriterad på.
Men nu kan inte folk sätta sig ner på huk och säga att han/hon eller jag behöver fråga mina föräldrar först. Nu får de inte det om jag inte säger till att de får det, vilket är jätteskönt. Då måste man lita på mig! Det hade varit spännande om någon sa så till mig idag och hur de hade reagerat när jag säger att jag är 18 och får bestämma saker och ting själv. Jag är trött på att vissa människor beter sig som om vi med funktionsnedsättningar var små barn.
Därför blir jag så glad när jag ska någonstans på egen hand, t.ex tandläkarn och de förstår att jag är såpas stor att jag kan gå dit ensam. När jag var hos tandläkaren senast så behandlade de mig som vem som helst och jag svarade på de frågorna som de ställde till mig och de litade på allt jag sa. Det blev jag väldigt glad för när jag fick det bemötandet, när det brukar oftast tyvärr vara tvärtom.
När jag blir vuxen ska jag verkligen kämpa för att få det jag vill trots att det kommer bli tufft, men jag kommer inte ge upp. Jag ska kämpa för att komma in i samhället och kämpa för att få ett jobb som jag trivs med bland annat.
Nu ska det hända nya saker här på bloggen förstår ni! Jag gillar ju att skriva längre texter som ni förmodligen har märkt! :)
Men jag och Kevin diskuterade kring det i fredags. Då sa han att man kanske inte orkar läsa så mycket, ni tröttnar. Det har jag förstått länge tillbaka men aldrig velat erkänna det för mig själv eftersom att jag älskar att skriva långt.
Men nu när Kevin påpekade det och vi pratade kring det så vill jag ändå försöka göra en förändring. Då kanske jag kan få mer läsare som jag strävar efter.
Då kom vi fram till att jag skriver fortfarande lika mycket som jag vill. Men att jag gör en kortare text av den långa texten först (längst upp på inlägget) alltså en form av sammanfattning. Och för er som vill läsa den långa texten med detaljerna och så kan göra det, som kommer under sammanfattningen. Låter det bra?
Det kommer jag att börja med från och med idag!
Nästa inlägg som kommer upp är från helgen när pappa, Jenny och killarna firade mig i Göteborg.
I fredags ville Kevin fira mig också, jag blev jätteglad när han frågade mig om jag var ledig på fredag. Vi träffas inte så ofta eftersom att han jobbar så mycket så man får passa på när vi båda kan. Kevin skulle ta kort på mina födelsedagspresenter för han tar så bra bilder (bilderna på presenterna ser ni i 18års inlägget). Han kom och hämtade med bilen också åkte vi till badstranden i Sandared. Vi tyckte att strand och vatten är härligt att fota vid. Bilderna blev verkligen så bra, Kevin är så duktig på att fota.
Vi skulle äta middag tillsammans också men det var lite för tidigt så vi åkte en spontan tur till Borås Kyrkogård för vi ville gå någonstans och kyrkogården är ju både stor och fint. Lite speciellt kanske ”Kevin firade mig genom att gå runt på en kyrkogård”:-) Det är så bra nu Kevin har bil, då kan vi åka vart vi vill. Det var härligt att gå där och Kevin tog även lite kort på mig. Det är samma kyrkogård som vi brukar gå till med släkten på allhelgona. Den är så mysig, speciellt på kvällen.
Sen åkte vi och åt thaimat på restaurangen i Sandared. Vi tog krispiga vårrullar och thaikycklinggryta som vi delade på, det var perfekt för vi hade inte orkat en portion var. Efter maten åkte vi hem till hans växthus och drack briska och åt snackset som vi hade köpt. Det var lika härligt som vanligt att sitta där och prata. Denna gången sa vi att det inte får bli så sent som förra gången! :) För Kevin skulle upp tidigt och jobba och jag skulle åka till Göteborg dagen efter. Det var en mysig kväll och jag blev glad att Kevin ville fira mig! Tack Kevin! :)
Ser ni att jag har klippt mig förresten? Jag gjorde det förra tisdagen. Tänkte att det skulle vara skönt att ha lite kortare nu till sommaren!
Det var så coolt att vakna som 18 i onsdags, som vuxen! Jag hade en fantastisk 18-årsdag i tisdags. Dagen började med att familjen kom och sjöng för mig på morgonen. Mamma skulle jobba så det blev rätt tidigt, halv åtta med andra ord, men jag ville ändå att de skulle sjunga för mig på morgonen på min födelsedag, det är något speciellt med det tycker jag. De kom in med sången i högsta hugg och en bricka med ljus med presenter och fina hjärtbalonger. Det var härligt att vakna till! Marko filmade även när de gick in till mig.
Elliot var ivrig på att jag skulle öppna presenterna, speciellt hans, så jag började med hans. Det tog väldigt långt tid för mig att öppna presenterna eftersom att min arm var jättejobbig, den hade bråkat med mig typ hela natten, men som tur var fick jag lite assistenthjälp av Elliot! :) Han hade köpt en metallhumla till mig, så gulligt, jag fick hålla mig lite för skratt, för det var faktiskt rätt roligt! :) Han sa då att han hade valt den helt själv och att jag kunde dekorera med den i mitt rum, så sött. Sen sa han att han valde mellan den eller en lyssande gepard, haha så gulligt. Jag tycker att det är så himla sött att han vill köpa en egen present till mig! <3
Sen fick jag nya foppatofflor för det behövde jag eftersom att mina ligger på Storås också fick jag jättesköna underkläder i ett jättehärligt material. Jag fick den sjukaste 18-års presenten av mamma, jag fick ett presentkort på en TATUERINGSALONG! Ja, ni läste rätt. Det trodde jag aldrig hon skulle ge mig, det hade jag verkligen inte förväntat mig! Hon gjorde sin första (och sista :)) tatuering för ett tag sedan, sina barns namn. Jag har funderat länge på att tatuerar mig men bara en gång och något litet. Jag vill BARA göra ett hjärta, ett litet hjärta på armen/handen!
Sen åkte mamma till jobbet och jag låg kvar i sängen och chillade eftersom att klockan inte var så mycket men sen gick jag upp och tog en varm morgondusch vid halv nio ungefär och sen kröp jag ner under täcket igen och låg där och surfade på mobilen i en timma. Det var så härligt, det är det bästa, morgondusch och sen lägga sig under täcket igen. Jag hade en superbra morgon som ni hör. Jag gillade att vakna tidigt då för då kunde jag göra så, för om klockan var tio då hade jag bara känt mig stressad.
Efter min goa morgon gick jag upp och åt frukost med Elliot och Marko. Nu när jag blir 18 så får jag tillgång till alla mina pengar som jag har på banken. Jag såg till och med de i mobilen redan på morgonen. Jag såg mitt studiebidragskonto och mitt egna sparkonto innan (som jag har valt själv att öppna själv), men nu såg jag även det ”låsta” och stora kontot där min familj och släkt har sparat åt mig och sålt aktier osv under hela mitt liv. Jag är otroligt tacksam, jag finner inga ord! Nu har jag en bra start eller grund inför vuxenlivet! Jag önskar att alla har det lika bra som jag har det, men tyvärr är det inte så. Marko är bankman så han har längtat efter min 18-årsdag så han och jag kan diskutera och lägga upp framtiden ekonomiskt. :) Så efter frukost satt vi framför hans dator och han förklarade osv. Det är svårt, men jag förstod det mesta iallafall (tror jag:)). Nu måste jag sätta mig in i det nu när jag är 18, lite läskigt men samtidigt roligt. Stort på något sätt!
Till lunch hämtade Marko och Elliot mat från thaien i Sandared. Det blev stekt ris med jättegod kyckling. Vid halv tre skulle jag träffa Matilda, hade vi bestämt, det skulle bli mysigt, dessutom på min dag. Jag bytte om till klänning för jag var sugen på att ha det dagen till ära, jag brukar inte vara en klänningstjej annars. Det blev en svart klänning med små gråa blommor på och rött nagellack till det. På kvällen skulle mormor och morfar komma på en utegrill på altanen, så jag hade tittat på väderprognosen hela veckan eftersom att nu måste vi sitta ute. Det såg fint ut och det blev fint också, inte dunder väder som det var förra veckan, men det skulle bli bättre just den dagen och alla andra dagar i veckan skulle det vara mulet eller regna, och jag hade den turen. Det var soligt, lite målning bara och runt 20 grader. Vilken tur jag har!
Iallafall runt halv tre kom Matilda och hämtade mig, vi har inte sätts på länge pga Corona, men nu vågade vi träffas. Vi åkte till Espresso House och köpte varsin frappe. jag älskar verkligen frappe. Sen åkte vi hem till henne, Hedvig (hennes bebis) och hennes man Patrik var hemma. Matilda gick in i köket när vi kom hem och tog fram tre bakelser som hon hade köpt, de var väldigt fina. Jag viste inte det så jag blev jätteglad att de hade ansträngt sig på min födelsedag. Om jag viste det hade jag inte köpt en mellan frappe, utan en liten! Men hallå man fyller bara år en gång! :-)
Vi alla fyra satt och fikade ute på deras altan, supermysigt. Vi skrattade och pratade som vanligt. Årets första frappe var jättegod, det var smakerna kola och banan! Bakelsen var också väldigt somrig och god. Mathilda kom också med en paket som hon ställde framför mig på bortet, jag blev så tacksam, de skämmer bort mig! :) I paketet var det en jättefin ljuscylinder och ett fint litet runt underlägg som man kan ställa den på. I cylindern ska jag ha ett långt ljus. Den var dessutom designas av Ernst, ni vet Sommar med Ernst! Jag gillar honom, jag tycker om att titta på honom på somrarna och det vet Matilda för vi skojar lite om det! :) Sen satte jag och Matilda oss själva i soffan på altanen och så fick vi prata lite ostört, och sen kom mamma efter en stund och hämtade mig. Det var en supermysig eftermiddag och jag är så glad över att jag fick hänga med Mathilda på min födelsedag, hon gjorde min dag ännu bättre!
Jag och mamma svängde bara upp till pappa, Jenny och killarna för de ville träffa mig på min födelsedag. Det fick bli en kort sväng eftersom att klockan var rätt mycket. Det var mysigt att få krama om de lite på min dag, de bjöd mig och mamma på en snabb dricka ute på altanen. De gav mig presenter men jag ville öppna de i helgen i lugn och ro istället tillsammans med de, för de ska nämligen fira mig i Göteborg idag. Men jag fick en palmväxt som jag såklart såg, den stod på bordet framför mig. Jag blev chokad att det var en present till mig men samtidigt glad. Jag tänker ha den på Storås om den får plats, det blir nog fint. Jag fick också swish pengar av min fina pappa på morgonen! Sen kramade jag de hejdå och vi åkte hemåt till nästa firande.
Marko stod vid grillen när vi kom hem och potatisen var i ugnen. Kort därefter när kom mormor och morfar. Mormor träffade jag ju där i slutet på maj som jag har skrivit om men morfar har jag inte träffat sen i mars. De var så underbart att se de, jag ville bara krama de men vi fick kramas i luften istället! :). Mormor gav mig jättefina röda blommor och morfar gav mig ett stort paket. Maten var nästan färdig och bordet var dukat ute på altanen. Även fast det blåste så var det härligt för det var sol och nästan blå himmel.
Sen såg vi en jättestor lastbil som kom och parkerade utanför, jag tänkte spontant, ska nån komma och tömma våra brunnar nu? Haha! Men där dök Peppe upp! Vi hade frågat om han ville komma men han hade inte svarat så ingen viste att han skulle komma, det blev verkligen en fin överraskning för alla, inte minst sagt för mig. Han hade jouren, han jobbar nämligen som slamsugare (eller vad det heter), så han hade ett jobb i Sandared så han svängde bara förbi (sa han men det låter för spontant, haha). Peppe sa ”jag skiter i Corona” också fick jag en stor varm grattiskram. Han satt med oss och åt mat och även efterrätt, han fick inte rycka ut på något så det var kul att han fick stanna hela kvällen. Ja, det blev som en present bara att han kom, jag vet inte när jag träffade han sist.
Jag fick bestämma maten i torsdags, det blev grillad kycklingytterfilé, grillad spetspaprika med fiadelfia i, grillad halloumi och potatis i ugn med fetaost på, det var så gott! Har ni inte testad potatis i ugn med fetaost på, så gör det, det är gudomligt gott! Maten var väldig somrig! Till maten blev det briska för min del, sån dricka jag drack hos Kevin, så gott!
Efterrätten blev lite annorlunda men så god, det blev vanlig vaniljglass med crunsy, ni vet müslin, helt sjukt att det står på müslihyllan, det är ju som kakor! Sen så toppar man med kolasås ovanpå, alltså det är så gott. Jag och mamma testade det för någon vecka sedan och vi blev kära direkt! :) Det är farligt gott!
Det kändes verkligen som på den gamla goda tiden innan Corona! Vi satt där och pratade och skrattade, med min släkt blir det aldrig tyst och inte ett öga torrt, speciellt inte om Peppe är med! :-) Det har jag saknat!
Efter maten blev det paketöppning, av mormor och morfar fick jag stora fluffiga kuddar som jag hade önskat mig, de ska jag ha i min stora säng. Sen fick jag en fin slant med pengar också från de. Mamma och Marko hade även två paket till att ge mig. I det första var det en jättemysig lampa, för jag behöver någon mer ljuskälla i mitt rum, för mamma har nämligen flyttat om i mitt rum, det blev supermysigt (det blev verkigen skillnad) och lampan blev pricken över i:et. I det andra paketet fick jag att jag och mamma ska gå på spa redan nästa helg! Jag blev superglad, vi ska till och med sova över där lördag till söndag och äta middag där på kvällen. Vi brukar nästan alltid ta ett spadag och åka hem på eftermiddagen, men nu ska vi sova över, så mysigt! Det ser jag fram emot, och det är ju redan nästa helg! :-)
Vid åtta åkte mormor, morfar och Peppe hem. Resten av kvällen satt jag och mamma uppe i sofforna ända till klockan halv tolv. Det var härligt att utnyttja min dag så länge. Jag svarade på alla grattissms och pratade med mamma. Jag hade även fått intyget i torsdags från mitt sommarjobb som vi läste. Min handläggare hade skrivit så fina ord och även önskat mig grattis på min 18-årsdag i brevet, han viste nämligen att jag fyllde år. Det känns som att han hade planerat att brevet skulle komma på min födelsedag och bara av att tänka på det blir jag så tacksam, glad och varm i kroppen.
Jag hade en fantastisk födelsedag som var händelserik och härligt! Idag ska jag åka till Göteborg för pappa, Jenny och killarna ville fira mig lite också såklart. Vi ska äta på resturang, det blir gott!
Jag vill också säga ett stort TACK för alla fina gratulationer, sms och Facebook kommentarer jag fick i torsdags! Det värmer ska ni veta! Men även ett stort TACK för alla fina presenter och swishpengar som jag också fick! Jag är evigt tacksam! <3 18 är verkligen stort att fylla!
Idag blir jag 18! Det är helt sjukt! Min födelsedag. Jag kan inte förstå att jag redan är myndig, jag är offeciellt vuxen, nu bestämmer jag på riktigt om mig själv. Det blir inte så stor skillnad egentligen för mina föräldrar har låtit mig bestämma det mesta själv i tonåren, vilket jag är tacksam för. Men nu blir jag också vuxen i samhället. Ibland har jag stött på den här kommentaren i samhället ”du får vänta tills du är 18, du måste ha dina föräldrar med dig”, men nu är den meningen över! :) Nu är det jag som bestämmer över mig själv, det känns coolt men samtidigt lite läskigt. Men även fast jag blir 18 kommer mina föräldrar alltid stötta och hjälpa mig har de sagt, vilket jag är tacksam över. Det som är bra idag när jag fyller 18 är att jag får skriva på papper själv, vilket är skönt för då behöver jag inte ta med det hem. Utan jag kan skriva på direkt för jag behöver inte mammas eller pappas underskrift. Jag tänker mest nu när jag ”bor” i Göteborg och jag får något papper som föräldrarna måste skriva på, då har jag ju behövt vänta till nästa gång jag kommer hem. Men nu behöver jag inte det längre, vilket är skönt.
Jag kan även ta en drink på stan nu! :-) Men jag kan inte påstå att jag har längtat efter det så. Jag är inte som vissa andra ungdomar vet ni, som längtar till att gå ut och festa och dricka, nej nej sån är inte jag. Jag är hellre hemma i mitt trygga bo eller med mina trygga kompisar. Man kan faktiskt ha trevligt utan alkohol, och det vet jag, för jag har levt i 18 år! :) Jag brukar skoja med mina vänner och familj och säga att när jag har min CP, så går man alltid runt och är lite full, hahaha! :-) Ibland när jag har varit ute på restauranger i tonåren så har jag ibland beställt in alkoholfria drinkar, alltså drinkar med alkohol fast att jag beställt de utan alkohol för att lyxa till det lite. Jag gillar verkligen det, lite sött och surt. Alkoholfri Mojito är min favorit hittills, de smakerna är så goda ihop med den goa myntan i. En alkoholfri Margarita är inte heller fel, jag som älskar sött och salt! :) Haha, nu sitter jag och diskuterar drinkar i bloggen, kanske inte så jättebra förebild då, men jag har iallafall lagt till det där lilla viktiga ordet innan: alkoholfria! :-)
Jag är så lycklig över mitt liv hittills, nu är min barndom officiellt slut (tant Alice :)) min barndom har varit helt underbar, från liten till tonåring. Trots min CP så kunde det inte bli bättre. Jag har en fantastisk familj, föräldrar, släkt och omgivning som har gjort min barndom och tonår så underbar. De har alltid funnits där och vill alltid mitt bästa, stöttat mig och alltid tagit hand om mig. Jag tänker ofta på mitt liv, min barndom och då blir jag så varm i kroppen när jag inser hur underbara människor jag har nära mig och vad mycket jag har varit med om. Jag har så mycket härliga minnen, både från när jag var liten och nu i tonåren. Jag har så mycket bilder och filmer från mitt liv, från nu och även från min barndom, och jag blir så lycklig när jag tittar på de, det är verkligen minnen för livet. Såklart att det har varit tufft och jobbigt i mitt liv också i perioder precis som alla andra, livet kan inte vara på topp alltid. Men överlag har det varit fantastiskt. Jag vill verkligen ta mig tillbaka till minnen som jag har och få uppleva de igen. Man har verkligen skrattat i sitt liv, det är inget snack om saken! :D Man har gråtit så många gånger också för jag är verkligen världens känsligaste person!
Jag har fått så otroligt mycket kärlek av mina nära och kära under hela mitt liv och det har hjälpt mig så mycket när jag har haft det lite tuffare, men även hela tiden. Kommentarer, kramar, beröm och fina komplimanger som verkligen har hjälp mig att fortsätta kämpa, och känna att min släkt och familj älskar mig precis som den jag är. All hjälp jag har fått, hur ska jag någonsin kunna tacka er? Min kärlek till er är verkligen obeskrivlig! Ni är mitt allt! <3 Utan er skulle jag ens inte ha levt ju!
Mina 18 år har även bestått av mycket resande, jag tycker att det är så otroligt härligt att resa och få uppleva nya ställen. Jag är så tacksam för att jag har fått upplevt så mycket och ha fått åka utomlands. Tänk vad jag har njutit på alla semestrar som mina underbara föräldrar har tagit med mig på och så många fina minnen vi har skapat tillsammans! (Inte samtidigt såklart :))
Jag är inte som andra ungdomar och jag tror inte att jag har haft ett så särskilt typiskt liv som barn och ungdomar har haft om man nu ska tro nåt. Jag känner att min barndom och ungdom har varit något speciellt, inte som alla andra barn. Det älskar jag för jag vill inte ha det som någon annan, jag vill sticka ut, jag har levt mitt liv och kommer att fortsätta att leva mitt liv vart än det leder. Jag har varit mycket med de vuxna i hela mitt liv, från barn till tonåring, och det har jag skrivit ett inlägg om. Vuxna dömer inte men barn gör det så det är nog därför som jag har trivs mycket bättre i vuxnas sällskap, plus att jag förstod ironi tidigt! :) Än idag gillar jag att vara bland vuxna, haha, konstigt va? Jag är ju vuxen! :-) Men jag menar såhär i tonåren, som ni vet så gillar jag att sitta och prata med vuxna och diskutera saker, jag förstår liksom vuxensnacket och det kanske inte är så konstigt nu när jag är såpass stor. Andra ungdomar kanske inte vill hänga med sina föräldrar när de får besök utan de kanske drar till sina kompisar. Medans jag blir så glad när vi ska få besök när jag är hemma. Men samtidigt så älskar jag ju att vara med Kevin och Wilma, men de båda är så mogna och dessutom 18 båda två så det blir mycket vuxenprat om livet även där. Det är därför man kommer hem klockan 00:40 på natten från Kevin, hihi! :)
Många som känner mig, men som kanske inte känner mig på djupet och som inte vet hur jag har haft det och har för liv tror säkert att jag har haft och har ett ”normalt” liv som vilket barn/tonåring som helst, men icke sa Nicke. Mitt liv har varit och är speciellt på ett mycket bra sätt! Det är nog mycket därför som jag fixat jobbiga och svåra grejer idag för jag har en bra grund i mitt liv och så mycket omtanke och kärlek från min omgivning. Min CP-skada har alltid funnits med mig, såklart att den har hindrat mig i saker och ting, men ärligt talat så har den inte förstört för mig tycker inte jag även om det har varit jobbigt ibland. Min CP har bara gjort mig starkare tror jag! Den finns alltid med mig och kommer alltid att finnas där oavsett!
Jag vet att jag inte kommer att glida på en räkmacka nu när jag tar mig in i vuxenlivet, men jag kommer att kämpa och inte ge upp!
I fredags morse hade jag mitt sista läkarbesök på barnhabiliteringen. Jag har ju inte haft mitt överlämningssamtal heller med vuxenhabiliteringen för att Maria, min sjukgymnast var sjuk och det har hon varit sen dess och nu har hon semester. Men nu skulle vi ta ett litet överlämningssamtal tillsammans med Maria, min arbetsterapeut och min läkare samtidigt. Vuxenhabiliteringen var tyvärr inte med. Det var pappa som följde med mig i fredags.
Maria kom och hämtade oss i väntrummet och medans vi väntade på min läkare gick hon igenom min c med mig, Vi checkade av hur rullstolar, ortoser och handortosen funkar osv. Jag har inte använt handortosen på ett tag nu pågrund av sommarlov, då tappar jag tyvärr rutiner. Då kom vi in på botoxen för armen och undrade när jag får en remiss dit. Jag har ännu inte fått en tid för den, men jag står fortfarande i kö. Det blir säkert till hösten.
Sen kom min läkare och han började fråga mig först hur jag mår osv, jag sa då att jag mår bra förutom att jag har fått värre problem med magen/magkatarr, så då pratade vi lite om det och även om mitt läckage. Men de på Habiliteringen gör inget åt det, för jag har redan den bollen i rullning hos tre personer inom det ämnet! :) Sen pratade vi lite om mina mediciner osv. Jag slapp väga och mäta mig i fredags för han såg i datorn min vikt och längd eftersom att jag hade tagit den i måndags när jag var hos magläkaren. Han visade då en kurva på sin dator på min vikt och längd. Jag ligger på kurvan på min längd men eftersom att jag har minskat i vikt så var viktkurvan lite under sträcket där jag borde ligga.
Vi pratade massor, men jag kommer inte ihåg allt hihi, men jag kommer nog ihåg det viktigaste iallafall! Han frågade mig hur jag är i kroppen och jag sa då att det är periodvis, vissa dagar är jag stelare än andra. Men att min vänster arm har blivit mycket sämre och att den inte gör som jag vill, det är ju därför jag ska ta botox. Min pappa flikade även in att jag får ont och blir stelare på vintern, när det börjar bli kallare ute, det stämmer bra. efter det kände han lite på mina ben, fötter och armar, sen tittade han på mina reflexer, de är inget fel på iallafall! :) När han satte sig på sin stol så sa han att han ville att jag skulle ta botox i vänsterfoten igen. Jag blev förvånad för jag har inte tänkt på att det skulle vara aktuellt, men han tyckte att jag hade blivit stelare i vänsterfoten och det märkte jag också när han kände på den. Det blir säkert i samband med vänsterarmen sa han, jag hoppas att de kan göra det samma dag, så jag slipper det där flängandet.
Sen hade vi liten avstämning inför vuxenhabiliteringen och jag berättade om mina önskemål osv. Jag sa då att jag ville fortsätta med CPU mättningen för att ha lite koll på min kropp. Då sa läkaren att på vuxenhab har de CPU mättning ungefär vartannat år, på barn har jag haft det regelbundet eftersom att jag växer, men det är faktiskt lite skönt att jag slipper det nu varje år. Maria sa även att nu får jag ringa och boka läkartider, kontroller, CPU mätningar och ortopedtider själv, nu när jag blir 18 skickar man inte ut brev längre utan nu måste jag själv ta kontakt med vuxenhab och vården. Det känns lite läskigt, då måste jag verkligen känna efter i kroppen och själv ta kontakt med habiliteringen. Det är vuxenlivet det! :)
Vi bestämde även att de skulle skriva över mig till vårdcentralen i Angered, Närhälsan, eftersom att jag kommer vara där mest i höst så kan jag gå dit om jag får problem med något. För i höstas när jag mådde så dåligt så fick jag inte gå dit eftersom att jag inte var skriven där. Jag frågade Maria och min läkare var jag vänder mig om jag får problem med kroppen eller om mitt ben ballar ur igen? Det är ganska viktigt att veta tycker jag. Läkaren svarade då med att, nu när jag är vuxen måste jag gå till en vanlig vårdcentral om jag får problem med kroppen, sätta sig på akuten eller gå till vårdcentralen är det som gäller. Jag måste även gå till vårdcentralen om jag behöver något intyg, hjälp med mediciner eller något annat. De har nämligen inga läkare på vuxenhab. Jag tycker att det verkar helt otroligt, varför har de inga läkare på vuxenhab? Jag menar ska jag då gå till en vanlig vårdcentralen om jag får problem med min CP-skada? De har ju ingen aning om min skada. Det känns lite konstigt faktiskt! Läkaren berättade då att om inte vårdcentralen kan hjälpa mig och det handlar om min CP-skada så skickar de en remiss till vuxenhabiliteringen så får jag förmodligen komma dit istället.
Sen var mitt sista läkarbesök slut på barnhabiliteringen, det känns lite vemodigt!
Nu den här veckan har jag fått göra lite olika saker på sommarjobbet vilket har varit både utmanande och roligt. Som ni vet så fick jag packa flaskor hela förra veckan, det var roligt det med men det blev lite tröttsamt tillslut. I veckan har jag fått göra allt möjligt, jag har fått packa handdukar i kartonger, jag har fått räkna och lägga kuvert i stora lådor, jag har fått lägga kuvert och papper i brev och jag har fått göra Volvo. Att lägga handdukar i en låda behöver jag nog inte förklara så mycket mer, det är ganska konkret! :) I onsdags jobbade min arbetskompis eftermiddag (hon som också sommarjobbar som jag skrev om ni vet) och jag jobbade som vanligt 8-12, så då fick jag sitta med en annan tjej vid mitt bord och göra Volvo, för det sa jag till min handläggare att jag ville pröva. Nu tänker ni säkert, vadå Volvo? När man har Volvo så får man packa rengörningssaker till skinnsäten i bilar. Så det var en kartong som inte var viken och där i skulle det först ligga en påse med rengöringsmedel i botten, sen 2 putsdukar och sen på putsdukarna skulle det ligga ett annat rengöringsmedel. När jag var klar med en kartong vek jag in två av fyra sidor också skickade jag över den till hon tjejen som satt mitt emot mig också fick hon vika in de andra sidorna, för de var lite krångliga för mig när man väl skulle få ihop kartongen, så det fick hon göra. Så så rullade på hela dagen. Det var roligt att göra Volvo, och min handläggare berömde mig för att jag lärde mig det så fort, det tog inte ens tio minuter innan jag hade förstått uppgiften! :) Det gjorde jag hela arbetsdagen i onsdags, men det blev inte segt för det var roligt.
Sen en dag fick jag hjälpa två äldre damer som satt mitt emot mitt bord med att lägga bruna kuvert i blåa låder som tillhör Postnord. Då fick jag en hel låda med bruna kuvert som jag skulle lägga i de blåa lådorna. Det skulle vara två högar med 10 stycken i varje hög, så totalt 20 stycken kuvert i varje låda. Så det höll jag på med i tisdags tror jag att det var, räkna kuvert och lägga de i två högar. Det var roligare än vad det låter lovar jag er. Men det blev mycket lyfta och bära eftersom att de blåa lådorna stod på golvet, men det var skönt att röra lite på sig. Sen åkte lådorna till damerna i hörnet också la de i de kuverten i vita brev tillsammans med några papper. När dagen var slut sa min handläggare till mig att de damerna i hörnet hade sagt till honom att jag har hjälp de så mycket genom att lägga det där breven i de blåa lådorna, de var jätteglada och tacksamma för min hjälp, så det var roligt att höra. Han sa även att jag har hunnit med att göra fyra sånna stora lådor bara idag, det är säkert 100 stycken kuvert i en låda tror jag, alltså hade jag gjort cirka 400 kuvert på fyra timmar. Min handläggare sa bara ”du har ju nästan tömt vårat lager idag Alice, du är så snabb”, hihihi! :)
I torsdags fick jag göra något annat, vilket var roligt. Då fick jag byta plats och sitta med en utav damerna i hörnet och hjälpa henne med breven, alltså med att lägga i de bruna kuverten som jag hade packat i vita brev och sen la hon i något slags informationsblad i kuverten som tydligen skulle vara där i. Men jag var för snabb, så hon hann inte med i mitt tempo, hihi. Så hon sa det till min handläggare när han kom förbi och då skrattade han bara, och sa ”är jag förvånad?”! :)
I fredags började jag kvart över tio för jag var på ett läkarbesök innan. Vi skulle redan sluta ett i fredags, så det blev en kort dag för mig, men jag hann jobba lite iallafall. Men jag får fortfarande lön för fyra timmar eftersom att de hade själva valt att stänga tidigare pågrund av dålig luft. Så det var ju bra. Egentligen slutar de vid tre på fredagar. I fredags fick jag också sitta där borta i hörnet, fast med en annan kvinna. Då gjorde min handläggare det lite svårare för mig, förutom att jag skulle lägga i det bruna kuvertet skulle jag även lägga i det där informationsbladet i breven. Det blev en utmaning för det var lite svårare att få ner ett papper i brevet, men jag sa det att jag gillar utmaningar! :) Då var jag inte lika snabb som i torsdags när det bara var kuvertet som jag skulle lägga ner, men jag klarade det ändå. Jag fick kämpa lite extra bara!
I fredags var min sista dag på jobbet så jag hade bakat cornflakeskakor, jag hade även skrivit en lapp och tackat för denna tiden osv. När jag satt och jobbade kom hon anställda tjejen fram till mig som jag skrev om att jag träffade på mitt första möte på Vuxenskolan, innan jag skulle börja. Hon skulle gå hem då så hon ville bara säga hejdå och tacka mig. Hon tackade så mycket för att jag varit där och att hon är så glad över att hon har fått lära känna mig. Hon sa också att jag är en helt fantastisk person och att hon kommer att sakna mig här för jag har tillfört med så mycket och verkligen varit en stor hjälp. Hon önskade mig en skön sommar och lycka till i framtiden, också sa hon att det kommer gå så bra för mig. De orden värmde verkligen i mitt hjärta och jag blev så himla glad!
Efter en stund slutade jag, och min handläggare hjälpte mig att packa ihop mina saker, sen satt han med mig och väntade på pappa som skulle hämta mig i fredags. Då blev jag också överös med komplimanger, han sa som den andra tjejen att jag har verkligen varit till en stor hjälp och att han har hört många som har sagt det från de andra anställda. Han var även så imponerad av min insats och sa att jag har gjort ett fantastiskt jobb. Han brukade oftast säga till mig och det sa han även då när vi satt och väntade att jag allltid är så glad och positiv, att jag alltid har ett leende på läpparna och att jag har spridit så mycket glädje och positivitet på den här arbetsplatsen. Han sa även att jag är en helt otrolig fin och snäll tjej och att han kommer att sakna mig. Sen önskade han mig en fin sommar och all lycka till i framtiden, och att det kommer gå så bra för mig sa även han! :) Sen avslutade han med: ”tack för att jag fick lära känna dig!”. Jag blev verkligen överöst med komplimanger, jag blev så glad och tacksam, jag viste liksom inte vad jag skulle säga mer än ”tack så mycket och att jag tycker också att det har varit jätteroligt att vara här”. Jag blev så glad av deras beröm och komplimanger!
Han sa att han kommer skriva ihop ett litet intyg på att jag har varit där och några meningar om min insats osv, han sa att där kommer det stå allt som jag sagt till dig nu! :) Han sa att det kommer i brevlådan någon gång nästa vecka, och att pengarna kommer om någon månad.
Det har verkligen varit en nyttig erfarenhet detta och jag är så tacksam över att jag fick sommarjobb!
Jag har haft en underbar midsommar, hoppas att ni har haft det med! Jag, pappa, Jenny och killarna åkte till Hjo, till Ida, Thomas och deras 2-åriga son Eje för att fira midsommar med de. Jag tycker att det är så himla mysigt att vara med Thomas, Ida och Eje och jag tycker att deras hus är så mysigt, så jag såg fram emot det jättemycket. Jag tyckte också att det skulle bli så skönt att komma ut och hitta på något, nu såhär i Coronatider. I fredags vaknade jag upp till ett soligt Sandared som lyste på en klarblå himmel, jag hade svårt att tro att det var midsommar. Jag kommer ens inte ihåg när det var så fint väder sist på midsommar. Pappa, Jenny och killarna kom och hämtade mig i Sandared runt 10-tiden också åkte vi till Hjo. Det tar två timmar dit så ganska långt, jag satt bak i bilen med killarna och snacka om träsmak i rumpan efter två timmar, det var nog av det hårdaste träslaget, hahaha! :D
Det var superroligt att träffa Thomas, Ida och Eje igen. Vi började med en midsommarlunch ute på deras balkong på baksidan. Det blev klassisk midsommar mat. Resten av eftermiddagen satt vi bara där i skuggan och chillade. Eje, Lancen och Hamilton lekte jättebra, de lekte massor under hela helgen tillsammans. Ida och Tomas har en lekplats nästan precis utanför sitt hus, man ser den från balkongen, så dit gick pappa och Thomas med killarna lite senare medans vi tjejer började lite med middagen.
Jag har haft magkatarr varenda kväll efter jobbet förra veckan, det har varit jättejobbigt, så jag var orolig för att jag skulle få det på midsommar också. Jag hade rätt tyvärr, vid fyra tiden började den smyga sig på. Thomas och Ida har verkligen tagit hand om mig under hela helgen, sett så att jag har det bra, fixat och donat för mig, gett mig filtar när jag har frusit, kommit med dricka, hjälpt mig, ja, jag har verkligen känt mig så omhändertagen hela midsommarhelgen, nästan känt mig som hemma. Det är jag så tacksam för! :) Men som sagt så började jag få magkatarr på eftermiddagen och då hjälper det bara att lägga sig ner för mig, så jag fick vila lite i Idas och Thomas säng, vilket var snällt tycker jag. Jag låg där i två timmar, hahaha. Jag höll nästan på att somna! :) Tomas var så gullig, han kom med vatten och kexrån till mig, för han sa att det är bra att hålla igång magen när man har magkatarr. Om någon frågar mig som jag känner vad jag har gjort på midsommar så ska jag skoja till det och säga ”jag var i Hjo och låg i pappas kompis och hans fru säng, drack vatten och tuggade på kexrån” haha, det låter så konstigt men så roligt! :D
:Efter någon timme var det mat och då stapplade jag ut i solskenet, alldeles yrvaken. Tomas och pappa hade flyttat bordet till andra sidan av huset, på framsidan, så vi skulle få kvällssol. Det var verkligen varmt och härligt i solen. Jag har svårt att äta mat när jag har magkatarr tyvärr så jag fick typ halvligga ner och äta. Det var jättegod mat, det var kött, paprika, grillad majs, sallad, färskpotatis, grillad fetaost och melon. Grillad fetaost och grillad melon har jag aldrig ätit så det var en smakupplevelse! :)
När barnen hade somnat satt vi vuxna (jag räknas snart som vuxen! :)) ute och pratade. Senare åt vi rabarberpaj som Ida hade gjort, jag älskar rabarberpaj, men tyvärr kunde jag inte njuta av den, jag kunde bara ta två tuggor pågrund av magen! Jag halvlåg ner i en stol hela kvällen, då går det bra men så fort jag reser mig upp så mår jag jättedåligt. Men jag ville inte gå och lägga mig för vi hade det så trevligt! Men klockan halv tolv gav min kropp tyvärr upp, hihi.
Jag fick sova i Ejes rum, så jag fick ett eget rum kan man säga, lyxigt. På lördagen åt vi frukost tillsammans, barnen hade varit uppe länge så de hade redan ätit. De sprang och tjoade och lät i hela huset! :) Sen åkte vi till Mullsjön för det var ganska fint väder. Det var en liten strand med en liten gräsplätt så det passade bra för oss, inte så mycket folk med andra ord. Det tog långt tid innan jag bestämde mig för att bada för det var ganska molnigt. Men tillslut hoppade jag och Jenny i, från bryggan dessutom, den var väldigt vinglig, så Jenny fick hålla i mig. Sen satte jag mig på kanten och Jenny hoppade i för att ta emot mig. Men det slutade i att jag ramlade ner när jag skulle ner i vattnet, haha, både jag och Jenny fick ett gott skratt! :) Det var skönt att bada faktiskt.
Sen skulle vi äta lunch vid ett gatukök men Eje somnade i bilen och då skulle Ida och Eje hem och då släppte pappa av mig hos de också innan de körde vidare till gatuköket. Jag och Ida åt rester från i fredags istället och satt och tjatade, det var verkligen mysigt att få lite egentid med Ida! Sen kom alla igen och då blev det lite rabarberpaj från gårdagen och glass till, då kunde jag njuta av den för då hade jag inte så ont i magen!
Lite senare gick vi en promenad till Vättern, det var så fint, det såg verkligen ut som ett hav. Det blev en jättelång promenad, längre än planerat och jag var jättetrött i slutet. Så Ida var så snäll och gick i förväg och hämtade bilen. Pappa, Jenny och killarna gick också ”hem”. Jag, Tomas och Eje väntade på Ida på en lekplats, det var så skönt att sätta sig ner. När Ida hade kommit och vi hade kört hem var jag helt slut, hihi och magkatarren hade såklart kommit tillbaka. Klockan var rätt mycket så de vuxna började med maten och jag dukade på balkongen. Det blev gott grillkött även i lördags. Efter att alla de små killarna hade gått och lagt sig satt vi vuxna ute på balkongenen i sommarkvällen och umgicks. Jag hade massvis med filtar på mig för jag frös så mycket. Samma visa som i fredags så halvlåg jag ner i en stol för magen blev bara värre som det brukar bli ju längre in på kvällen man kommer. Men jag blev välomhändetagen med dricka och ännu mera filtar! <3 :-) Klockan blev inte förrän ett innan jag gick och la mig. Jag borde ha gått och lagt mig tidigare men jag tänkte ”näe, min mage ska inte få förstöra ännu en kväll, när vi har det så trevligt”, haha. Även fast jag halvlåg ner och hade ont så vägrade jag att gå och sova för som ni vet så är det typ en utav de sakerna här i livet som jag tycker bäst om, sitta uppe med de vuxna, snacka om livet och umgås! :) Det älskar jag! Det var verkligen en mysig kväll! Jag kommer att bjuda in mina nära och kära ofta när jag har flyttat hemifrån tror jag bara för att äta och tjata! :)
På söndagen fick jag provsitta Tomas racebil innan vi åkte hem, det var coolt. Jag och min CP skulle bara komma ner och upp ur den extremt låga bilen, haha, men Tomas hjälpte mig så det gick bra! :)
Ja, det var verkligen en grymt bra midsommar trots att jag hade sån magkatarr varje kväll! Den kommer jag att minnas länge!
I tisdags var det min andra dag på sommarjobbet. Min handläggare mötte mig inte denna gången utan jag stämplade in själv och sen gick jag och la in min macka i kylen. Den andra tjejen kom strax därefter, vi gick in till lagret tillsammans med vår handläggare, men i fortsättningen ska vi gå in dit själva när vi kommer på morgonen. Inne på mitt/vårt bord stod det massor utav kartonger och flaskor till mig redo att packas så det var bara att sätta igång, samma flaskor och kartonger som i måndags. Anledningen till att det var så många var för att hon som jag får flaskorna av hon jobbar längre än mig och då hinner hon att sätta på en del etiketter på flaskorna.
Denna gången fick den andra tjejen göra något annat, så i tisdags fick jag packa flaskorna själv. Det var rätt skönt för då blev det ingen väntan. Dels för att vi inte behövde turas om att packa men också för att jag satte igång med de kartongerna och flaskorna som redan stod på mitt bord. Medans jag packade de så fortsatte hon bakom mig såklart med att sätta på nya etiketter på flaskorna. Så det byggdes bara på med mer och mer bakom mig, jag hann knappt med. När jag var färdig med en låda så stod det tre lådor med flaskor till bakom mig och väntade. Jag fick göra detta hela dagen även i tisdags. Men som sagt det var lite roligare då när det rullade på och jag hade jobb hela tiden. Min handläggare säger att jag inte behöver känna mig stressad, det är inte bråttom, utan att jag kan packa i lugn och ro i min egen takt och att det gör inget om jag inte hinner med allt. Men jag blir såklart ändå lite stressad när det står tre kartonger och flaskor till bakom mig som väntar, och hon bara fortsätter att sätta på nya etiketter på nya flaskor. Det bara byggs på, om ni förstår vad jag menar. Men samtidigt gillar jag när arbetet flyter på, då får man känna att man jobbar. Det var bättre än i måndags!
Efter en stund hade jag betat av alla kartongerna som stod på mitt bord från gårdagen och då kom vår handläggare ut och skulle fråga hur det gick och då såg han att jag hade betat av alla kartonger på mitt bord. Han blev förvånad och berömde mig för att det gick så fort! :) Sen var det frukost som vanligt och sen var det bara att fortsätta med flaskorna. Men den sista halvtimmen fick jag räkna etiketter till märkes klädesplagg och göra högar med 25 stycken i varje. Min arbetskompis hade nämligen satt ett snöre i varje etikett under hela dagen, så då fick jag lägga alla i högar. Det var roligt att få göra lite annat precis innan jag gick hem.
När vi slutade följde min handläggare med mig ut till köket för jag skulle hälla ut mitt vatten och då sa han igen till mig att det är så roligt att ha mig där, att jag alltid är så glad och positiv, att jag gör ett bra jobb och att han hoppas att jag tycker om att vara här med, det är så kul att höra sånt! :)
I måndags började jag på mitt första sommarjobb. För er som inte har läst mitt inlägg om när jag besökte mitt sommarjobb så är det på Studieförbundet, Vuxenskolan i Borås där jag ska få jobba med lättare lagerplock. Jag längtade bara till måndag för jag tyckte att det skulle bli så spännande. Så i måndags gick jag upp 06:15 som jag kommer göra varje dag som jag jobbar. Jag har färdtjänst som kommer och hämtar mig varje dag, till och från jobbet. Jag var jättespänd i måndagsmorse såklart. Taxin var i tid, wow! Hoppas det fortsätter så! :) Taxin ska komma halv åtta varje dag så jag är ganska tidig till jobbet, men det är skönt att ha lite marginal om något skulle krångla. Så i måndags kom jag till jobbet och gick in och satte mig där inne för jag skulle bli mött av min handläggare klockan åtta första dagen. Det skulle även komma två tjejer till. Den ena tjejen går faktiskt på RG, hon ska börja tvåan till hösten, anledningen till varför jag viste det var för att jag träffade henne där förra måndagen när jag var på det där mötet som jag skrev om.
Jag fick sitta och vänta en stund i entrén. Efter en stund kom hon som också går på RG med sin pappa och hennes assistent, så vi stod och pratade en bra stund. Sen kom vår handläggare, den tredje tjejen hade inte kommit men vi började ändå. Först gick vi in i ett rum, samma rum som vi hade möte i förra måndagen, där informerade vår handläggare oss lite. Sen fick vi stempelkort också fick vi lära oss att stämpla som vi ska göra varje morgon när vi kommer och varje eftermiddag när vi går hem. Så det fick vi göra innan vi gjorde något annat, det var en apparat i entrén som man bara satte i kortet i också kom det upp igen med startiden på. Han visade även oss skåp så vi kan låsa in våra saker, jag hade tyvärr inget lås med mig så jag fick låna hans kontor till min väska och jacka. Sen visade han mig personalkylen också fick jag lägga in min macka där.
Vi gick in i rum nummer två i lagret där jag och den andra tjejen skulle sitta, vi fick varsin stol och hennes assistent också. Vår handläggare började instruera oss i vad vi skulle göra. Vi skulle ta ur en ihoprullad handduk ur en påse, dra upp rosetten så handduken vecklar ut sig, klippa bort en lapp, riva bort ännu en lapp, knyta rosetten och lägga in i påsen igen. Eftersom att jag inte kan klippa och knyta rosett så skulle hon andra tjejen göra det eftersom att hennes armar och händer är fullt normala också skulle jag riva bort lappen. Men jag kunde inte riva bort lappen, den var för hård och min arbetskompis var osäker på om hon kunde göra en rosett så vår handläggare skulle ordna något annat.
Istället fick vi packa skovårdsflaskor. Hon som satt bakom mig höll på med just det jobbet, hon hämtade flaskorna i kartonger och satte fast brukanvisningar på baksidan av flaskorna, när hon var klar ställde hon de jämte sig med en kartong också fick jag vända mig om och ta flaskorna och kartongen till vårt bord. Jag fick packa i tolv flaskor i varje låda, vika ihop lådan och bära över de till hon bakom mig igen då hon packade ner de i större lådor. Så så höll vi på, fast det blev mycket väntan eftersom att jag och min arbetskompis gjorde varannan gång, så det blev lite segt vissa gånger. Vid nio var det frukost så då gick vi alla till personalrummet och hade en liten frukostrast till halv tio. När vi kom in igen var det möte, då samlades alla i vårt lagerrum, det finns nämligen fyra lagerrum som folk jobbar i. De som höll i mötet var min handläggare, som även är samordnare på lagret och en kille till som också är lite chef över stället, de presenterade oss för de andra och gick igenom dagen, de pratade även om Corona, och hur vi ska tänka kring det osv. En avstämning helt enkelt! Sen var det bara att börja packa samma flaskor igen efter mötet! Jag hade med mig en vattenflaska för min handläggare sa på mötet förra måndagen att det är bra att ha det eftersom att det kan bli väldigt varmt inne i lagret, så det var ju bra att han informerade om det!
Vår handläggare kom ut i lagret till vårt bord och tittade till oss lite då och då och frågade om det gick bra. Det tycker jag känns väldigt bra, för då känner jag mig trygg när de ser till så att man har det bra. Både jag och den andra tjejen ska bara jobba till tolv så klockan kvart i kom han ut och sa till oss att han ville att vi skulle följa med till samma rum som vi var i på morgonen innan vi får gå hem. Vi gick dit och där pratade vi bara lite allmänt om hur vi tycker att första dagen har varit osv och sen stämplade vi ut för dagen.
Min taxi går inte förrän halv ett varje dag, men min handläggare var så gullig, han satt med mig och väntade ute ända tills taxin kom, vi pratade om allt möjligt. Han sa då att han tycker att jag är så himla glad och positiv och att jag är så välkommen. Han sa även att han tycker att det är kul att jag är där, det var härligt att höra, då blev jag glad. Jag fick stå och packa samma saker i fyra timmar, det kändes lite långtråkigt och segt sista timmen speciellt när jag fick vänta rätt mycket på jobb. Han frågade mig när vi satt där ute om jag skulle kunna tänka mig att packa samma flaskor imorgon med, jag sa då ”självklart kan jag det”. Sen frågade han mig om jag tyckte att det var långtråkigt, jag sa då ”nej då, det går bra” fastän jag tyckte att det var lite segt sista timmen! Men man vill ju inte vara jobbig och krånglig, speciellt inte första dagen! :) Då ska man vara extra trevlig! :-)
Jag var helt slut efter första dagen! Jag tror att det var mycket anspänning inför dagen och sen så är jag inte van vid att jobba, speciellt inte så mycket med armarna. Mina armar var jättetrötta, de har fått jobba hårt, eller ja, egentligen bara höger, min vänsterarm var som en stålpinne som stod rätt ut hela dagen! Hahaha! :D
För att detta inlägget inte ska bli för långt så får ni läsa om min andra dag i nästa inlägg! :)
Hej allihopa!
Jag heter Alice och är 22
år gammal. Jag lever med en CP-skada sedan födseln. Jag älskar min CP! Utan den hade jag inte varit jag! Här på min blogg får ni följa mig och mitt liv med en CP-skada.
Jag bor i en egen lägenhet i Borås och trivs som fisken i vattnet.
Med min blogg vill jag visa att man kan leva ett härligt liv med en CP-skada och jag vill även sprida kunskap och spräcka fördomar.
Jag har även skrivit barnboken Turbofart.
Jag är öppen för frågor så om ni undrar något, tveka inte! Hör av er till mig privat eller skriv en kommentar!
Jag hoppas att ni vill följa med mig i mitt underbara CP-liv! :-)
Du kan också följa mig på:
Instagram: @alicegrimmscpliv och @funkisboken
Facebook: This Is How I Make My Way