Idag är dagen då jag fyller år, idag fyller jag 21! Det känns helt sjukt, både att jag fyller år men också att jag blir så gammal, haha! Hela juni har bara sprungit iväg så det känns konstigt på något sätt att jag redan fyller år. Jag kom typ på det i slutet av juni, bara ”jag fyller år snart”, allt har gått så fort, jag jobbar och lever mitt vuxenliv så jag har inte reflekterat över att jag fyller år. Och ja ja vet att det inte är lika stort att fylla år när man blir äldre, men ändå. När man var mindre och tonåring tänkte man ju på det typ varje dag i en månad att ”snart, fyller jag år, snart fyller jag år” och var jättetaggad en månad i förväg. Nu är det mer ”jag fyller år på söndag, ah vad kul”, men man blir inte lika exalterad längre vilket är lite tråkigt tycker jag. Men jag tycker fortfarande att det är roligt att fylla år, det är ens dag liksom och förhoppningsvis får man lite mer uppmärksamhet och uppskattning än vanligt, vilket gör en varm i hjärtat! <3
Jag har sett fram emot att fylla år men jag har inte sett fram emot att fylla 21 faktiskt för att det är så coolt att vara 20 tycker jag, jämt och bra! Dessutom är det mycket större att fylla 20 än 21, man fyller ju jämt och är ur tonåren när man fyller 20 så det är ju ända lite speciellt, också får man köpa bubbel, haha! :-) 25 är ändå lite stort också, men ålderna där emellan, 21, 22, 23 och 24 känns bara som siffror man fyller, oj det där lät lite tråkigt va, men ni kanske förstår min känsla. Vissa siffror är mer speciella än andra men som sagt så gillar jag att fylla år oavsett siffra.
När människor frågar hur gammal jag är säger de oftast ”oj, vad ung du är” och ibland säger de ”du har hela livet framför dig”. Jag gillar när folk säger så, speciellt den sista meningen för det får mig att känna att jag behöver inte vara stressad över livet för jag har så många år framför mig och att jag är yngre än vad jag känner mig. Jag har upplevt så mycket och så mycket fantastiskt i livet redan så det känns inte som att jag är så ung, därför kan jag bli lite förvånad när folk säger så, men sen när jag tänker efter så inser jag ju att det är sant.
Man kan säga att jag är färdig med mitt liv som barn/ungdom och nu är det mitt vuxenliv som är framför mig, och jag är så spänd och nyfiken på vad det har att erbjuda mig. Det har ju börjat så himla bra, så jag hoppas verkligen att det fortsätter så livet ut, kanske till och med ännu bättre! :-)
Livet är som ett oskrivet blad och jag gillar faktiskt den tanken. Man kan ha den tanken i bakhuvudet och ta fram den när man har sämre dagar eller jobbiga tankar – att livet blir vad man gör det till. Visst livet är fullt av motgångar och tuffa saker och man kan tyvärr inte förutse de men man kan faktiskt välja hur man tar saker och ting och hur man hanterar de. Jag har haft svårt att tänka på detta sättet men nu känns det som att jag har fått mer insikt i livet och att man kan faktiskt påverka hur man ger sig på livet och hur man lever det. Man kan inte påverka hur livet blir helt och hållet men man kan faktiskt påverka hur man ser på livet och hur man tar sig igenom det. Oj, vad djupt detta blev nu, men ni vet ju att jag är djup! :-) och jag hoppas och tror att ni förstår vad jag menar.
Men framför allt så är livet fullt av fantastiska saker, man kommer oftast mer ihåg de tråkiga grejerna och livets utmaningar, men livet är så mycket mer än så. Det är så tråkigt att man oftast fastnar vid utmaningarna och det negativa istället för att lyfta blicken och se det positiva istället. Även jag som upplevs som glad och positivt fastnar lätt i dessa negativa tankar och banor och det är så tråkigt tycker jag, varför gör våra hjärnor det? Det är faktiskt jättejobbigt. Varför inte bara njuta av att leva?
Man måste dessutom komma ihåg att livet är så mycket mer än bara utmaningar, livet är så mycket mer. Även om jag tycker själv att jag är bra på att njuta av livet så kan man alltid bli bättre, jag är en tänkare och fastnar lätt vid saker och ting, onödiga saker, vilket jag måste öva på så jag kan njuta av livet ännu mer. Jag vet att detta inte är enkelt, men man kan jobba på det och bli bättre. Jag gör det varje dag.
Jag vet att alla inte har det så bra som jag, alla har utmaningar (även jag), man kanske är deprimerad, fattig, lever utan någon i sin närhet, lever med sorg, lever med lidande, livet är så orättvist! Men även om man har det tufft så kan man se ljusglimtar i livet även om man inte har nånting. Det låter svårt och kanske omöjligt, men jag tror det går, bara man har rätt tankesätt. Det behöver inte vara stora saker, det kan vara jättesmå saker, men om man lär sig att uppskatta de där små sakerna så blir denna platsen på jorden så mycket lättare även om man har det jobbigt.
Jag är så tacksam över min 21 år i detta liv! <3 Och ser fram emot vad livet mer har att ge mig.
