Min CP-skada gör att jag dreglar. Det kan bara komma utan att jag kan stoppa det eller tänker på det, och det tycker jag är lite jobbigt. Ett tag var det extra jobbigt för då dreglade jag hela tiden nästan. Men nu är det ”normalt” för mig, men det kan hända när jag äter, pratar eller bara när som helst. Hemma och när jag är med släkten, familj och vänner så bryr jag mig inte så mycket, för de vet varför. Men om jag är med någon som jag inte känner så kan det vara lite jobbigt. Folk tittar så på mig då, och när jag t.ex drar med min hand över min hacka. Ibland kommer det bara lite på hackan men ibland kommer det på bordet, det kan vara lite jobbigt. Jag kan liksom inte styra det, det kommer atomatiskt. Speciellt när jag är förkyld, då dreglar jag extra mycket. Det är egentligen inte något man ska vara ledsen över eller tycka är jobbigt, det är ju så av en anledning och jag kan inte hjälpa det. Jag tycker ju att det inte ska vara jobbigt eller att man ska skämmas över sitt funktionshinder, jag vill ju ta håll på normen, men tyvärr så gör jag det, över att jag dreglar. Men det här är jag och jag dreglar även fast jag är 15 år, och det kommer jag nog även göra hela livet. Jag hoppas att jag inte tycker att det blir extra jobbigt när jag blir vuxen, jag hoppas även att jag kan hantera det bättre då!
Du är du och det är fint!
