Shopping med mor

Idag tog jag och mamma oss ut i det blåsiga ovädret in till stan med Rulle och hade lite mor- och dottermys med shopping, eftersom att jag var shoppingsugen. Det var en bra shoppingdag för vi fyllde två stora påsar med kläder. Jag behövde fylla min garderob eftersom att jag rensade ut ganska mycket för ett tag sedan. Det blev kläder från min favorit butik H&M, sen Bik Bok och Lindex. Vi hittade jättemycket fint idag, både jag och mamma. Jag hittade mycket långärmade- tjocka tröjor, som jag letade efter. Det är så mysigt på vintern att värma sig i de, speciellt i min kala skola. Efter shoppingen gick vi och åt en supergod kycklingsallad med bacon. Verkligen ett bra slut på denna mysiga helg. Etter det åkte vi hem till Sisko och Göran där Elliot och Marko var.

En jättemysig hoodie! <3

<3

En grå vanlig långärmad tröja bara.

Lite mer finare kläder behövde jag också, har mest bara vardagliga kläder.

Ett jättehärligt linne, med något annorlunda material, typ silkeslinne.

 

Min vardag – tisdagar

Tisdag, morgonen ser ut som på vilken vardag som helst. Jag vaknar, stänger av mitt alarm, går på toa. Tar på mig kläder (jag väljer alltid kläderna på morgonen). Sen nu för tiden när vi håller på att renovera köket så hoppar jag ner till undervåningen och äter frukost. Sen borstar jag tänderna och någon hjälper mig med att sätta på mig ortoserna, väntar på taxin som kan komma när som helst. När jag kommer till skolan oavsett tid, går jag in med min tunga väska, låser upp mitt skåp, lägger in väskan och tar ut det som jag ska ha till den första lektionen. Så här går det till varenda vardag, hos pappa ser det lite annorlunda ut eftersom att vi inte håller på att renovera ett kök och att jag har ingen taxi hemma hos pappa. Men i detta inlägget ska jag prata om min tisdag.

Först på morgonen kommer Kiki. Första lektionen på tisdagar har jag målupp i vårt klassrum med vår mentor Jonas, det betyder då att han pratar lite om allt möjligt och sen får vi jobba med vad vi vill. Efter första lektionen på tisdagar har vi engelska i samma klassrum, så då sitter jag kvar. Vi håller på med det vi gör, just nu har vi precis avslutat en engelsk uppsats som vi har haft ett individuellt arbete på. Jag brukar oftast sitta i ett litet grupprum, eftersom det är lugnare där, lättare att sitta och jobba.

Efter Engelskan så tar jag och Kiki Rulle till matten, och då har jag individuell matte undervisning i ett annat klassrum med en egen mattelärare eftersom att jag har svårare med matte och därför passar det mig bäst, och det är så skönt med lugn och ro. Jag tar alltid en näringsdryck varje dag, och det tar jag på den mattelektionen, eftersom att jag ska bli lite piggare. Matte är kul nu när man har individuell undervisning. Efter matten tänker man ”åå, äntligen mat”, men en lektion kvar, Kiki åker med mig upp med Rulle i hissen till andra våning där jag har Tyska. Lyssna, lyssna, skriva, skriva, kurr kurr i magen. Efter 50min trycker man fortare på hisknappen trots att man vet att hissen inte kommer att komma fortare för att man är hungrig. Toa först sen kör vi med Rulle till matsalen. Ställer mig i kön. Eftersom att jag inte ska slösa onödigt med energi som jag måste lägga på skolarbetet så går Kiki och hämtar en bricka, speciella bestick och en tallrik i plast istället för en i glas till mig. Tar ett stort last med grönsaker och mat, går och sätter mig. Kiki hämtar sugrör, glas och delar min mat i bitar åt mig. Jag äter, för lite tid för mig att äta på egentligen (därför hoppas jag också att jag kommer in på Riksgymnasiet).

Efter maten har vi NO med Jonas. Vi pratar om DNA och vad vi människor kommer ifrån (det heter något speciellt, men kommer inte på det just nu), väldigt intressant ämne måste jag säga! Sen efter lektionens slut packar jag ihop mina grejer och går upp till badhuset där jag oftast har bad med min specialpedagog på tisdagar medans de andra har vanlig idrott. På med armluffarna och träna i vattnet. Jag älskar att simma på tisdagar, höjdpunkten på dagen! Efter simningen sitter vi i den lilla varma barnpolen i bubblorna och tjatar. :) Sen är Kiki alltid med mig i omklädningsrummet och assisterar. När dagen är slut duschar jag och klär på mig innan taxin kommer och hämtar mig.
Tisdagar är en tuff dag så sen är jag trött när jag kommer hem.

Sånt här inlägg har jag aldrig gjort innan, men tycker ni att det var kul att läsa? Ska jag skriva om någon mer dag, får ni säga till. Det var väldigt roligt att skriva ett sådana här inlägg! Kul att ha sen! Hoppas att ni gillade inlägget!

Min företagssida på FB

Jag har en Facebooksida för er som inte visste det, på den Facebooksidan länkar jag till nya blogginlägg som jag gjort på bloggen, så ser ni där när ett nytt inlägg har kommit upp, så klickar ni bara på länken också kommer ni till det inlägget direkt. Ni kan också gilla, dela och kommentera på mina inlägg på Facebooksidan. Det är min snälla kompis Kevin som hjälpt mig med den här sidan, ett enormt tack till han, för jag har fått massor utav nya följare pga av den.

Sök på: ThisishowImakemyway

Tack så mycket!

Startsidan, med en kort presentation om mig själv lite längre ner i högra spalten.

 

Såhär ser varje inlägg ut i flödet.

Idrottsuppgift

På idrotten nu så gör vi olika övningar som vi ska hålla på med nu ett tag, t.ex hur många knäböj man gör på en minut, och sen skriver man upp det. Sen ska vi öva på detta till mars, och sen ska vi ha ett test och se om man klarar mycket längre eller vad man nu ska klara. Detta gjorde vi i åttan, och då fick jag jättebra resultat så jag hoppas jag får det nu också. Jag ska öva på detta hemma också (bestämt det själv), så jag har gjort ett eget träningspass med de här övningarna i och lite andra övningar också. På bilden nedan ser ni mina resultat från första gången, mina målsättningar också ska jag skriva vad jag fick på ”provet”/resultaten när jag har övat på övningarna i två månader. Först som ni ser så är det knäböj, där ska jag gå ner lika långt ner varje gång, hur många jag orkar göra på en minut, sen är det rygglyft, rörlighet baksida, statisk situps och till sist hur långt tid som jag orkar hålla båda armarna rakt ut. Det andra håller just nu på med volleyboll inför skolans volleyball turnering, men eftersom att jag inte kan spela volleyboll så får jag börja med detta tidigare än alla de andra, min idrottslärare brukar göra så att jag får börja med saker lite tidigare än de andra, det tycker jag är jättebra, hon anpassar så bra för mig. Jag och hon övade bara lite servar med volleybollen förra veckan, hon stod med bollen och jag slog under den, den skulle komma så högt som möjligt, det gick faktiskt bra, bättre än förra året. Tror ni att jag kan uppnå de här målen?

Mina träningsmål!

Everybody needs love

Jag som alla andra har drömmar. En dröm som jag har är att någon gång i mitt liv vill jag uppleva hur det är att vara kär. När jag blir vuxen vill jag ha någon att leva med, det är så tråkigt att bo ensam. Jag vill att han ska acceptera mig som jag är och se min personlighet utan min CP-skda och hjälpa mig med allt som jag inte kan. Även om jag inte kan göra allt som han kan, så önskar jag att han kan acceptera det och uppskatta det som jag kan göra, som t.ex att jag är bra på att planera, skriva och tänka, medans jag har svårare för den motoriska delen. För det blir inte bra om jag t.ex ska ta ut en plåt ur en ung :). Någon som alltid finns vid min sida och stöttar en om man mår dåligt. Det viktigaste för mig i en relation är att man stöttar varandra, ha respekt och att det är ömsesidigt. Oavsett om det är från mamma, pappa, syskonkärlek, någon i familjen, vän eller pojkvän/flickvän så behöver alla kärlek och vänskap. Sprid kärlek istället för hat!

I never want to be alone!

Bra att ha CP ibland

Idag var vi på simarenan med klassen för de andra skulle hoppa i en isvak, i utomhuspolen. Men som tur är så har jag fördelen med att ha en CP-skada, så jag slapp det :), jag fick titta på lite bara först inifrån, men det var spännande, kul :). Det är så bra för där har de en länga i bassängen som är lika djup från början till slut, så man kan gå där ända vägen bort, det är sjukt bra träning för mig. Idag vågar jag inte simma ut på det djupa i badhuset hemma, men nu idag kunde jag simma långt utan att det blir djupt, och stanna och sätta ner fötterna om jag behövde. Jag och min specialpedagog som brukar vara med mig och simma var där med mig idag. Så vi både gick, simmade bröst- och ryggsim. Jag använder armpuffar när jag simmar för jag kan inte simma. Men jag och min specialpedagog övade på att simma på rygg utan armpuffar idag, vi har gjort det innan också. För ryggsim är jag extra bra på, också övade vi på att flyta. Men iallafall så först när jag läger mig ner i vattnet så är jag stel som en pinne, så då håller hon på min rygg, men sen när jag börjat ta några bentag så håller hon bara i mig i nacken så simmar jag. Detta lärde jag mig nyss, Det visade jag Camila, min idrottslärare. Och vi har också övat på att vända håll i vattnet samtidigt som jag simmar utan att sätta ner fötterna, och det funkar också nu, så det visade jag också för Camilla. Det sista cyklade jag och gick på gåbandet i basängen, bra träning, coolt att de har det där i samma bassäng. Jag har aldrig simmat så långt och mycket som jag gjorde idag. Efter det gick vi upp i den varma barnpolen och jag övade på att ligga och flytta. Sen var jag trött på första konfan för i år, i två timmar.

Ritar med kol

Igår på bilden målade jag med kålkrita för första gången i mitt liv. Det var riktigt kul att bara sitta och skapa, skissa och skugga på mitt äpple tills jag kände mig helt nöjd. Jag brukar ha på musik på bilden, det är riktigt härligt, det får mig att stänga ute allt och bara fokusera på mitt arbete i två timmar, älskar att det är så långt. Plus att jag sitter mycket skönare än alla andra, eftersom att jag sitter Rulle. :) Jag får oftast kramp i händerna efter och under bilden eftersom att jag spänner mig så mycket när jag målar, men det är det värt tycker jag. Ni ser ju också hur kladdig jag blir på händerna av kolet :)

Personliga assistenter

Jag såg på nyheterna här om dagen och såg att fuktionshindrade som behöver assistans och uppsyn dygnet runt men blir nekade till personlig assistans av samhället och brist på assistenter. Detta gör mig så irriterad, jag får nypa mig i armen. Såklart att fuktionshindrade som behöver hjälp dygnet runt ska få en personlig assistent, det är väll självklart? Föräldrarna kan inte stå i det själva och få vardagen att fungera, såklart att de kan skötta det själva, men inte hela tiden, 24timmar på ett dygn. De har jobb och andra saker att fixa med också. Jag såg också en som hade olika personliga assistenter varje dag, det är ju inte heller bra, speciellt inte för barnets skull, men det är bättre det än ingen alls.  Jag har inte personlig assistans hemma men jag har det i skolan, och jag vet hur jobbigt det är att byta assistent. I lågstadiet bytte jag assistent nästan varje år, det var inte kul. Sen i fyran till åttan hade jag Helen innan hon sluta, men det var så skönt att inte behöva byta, speciellt inte när jag skulle upp till högstadiet. Det blir en trygghet och man lär känna varandra ordentligt. Det här är så fel tycker jag.

Att känna sig CP

Att bli utstött för att man inte är som alla andra, att bli utanför för att man inte passar in, att tolka en person utifrån han eller hons rörelsemönster och sen gå för att man inte är intresserad längre utan att ens lära känna personen och hans eller hons personlighet. Att bara med blickar och lätta stötningar kan få en person att känna sig utanför. Att utan ett ord förstå att han eller hon tycker att jag är konstig, att bli vald sist vid aktiviter med skola eller fritids. Att alltid sitta där på kompis bänken och vänta och vänta tills man ger upp. Hur tror ni det känns? Nästan allt det här har jag varit med om någon gång, och det tänker jag prata om i detta inlägget. Det ska inte få varje såhär, 2002-20018 är mer än så, men tyvärr är det här dagens samhälle. Jag får nypa mig i armen när jag läser på internet hur många barn som inte mår bra i skolan pågrund av detta eller inte får rättigheterna de behöver till hjälp. Detta är sånt viktigt ämne, och det måste tas mer på allvar.

När jag gick i lågstadiet och lite i högstadiet blev jag lite mobbad, från en dag till den andra kunde visa av mina klasskompisar bara vända sig emot mig, och den andra dagen var de jättesnälla. När ingen annan vuxen såg, blev jag påmind om min skada. Det var inte så farligt, men det var jobbigt då. Med blickar, viskningar och till och med lätta knuffningar när jag gjorde mina stora rörelser t.ex i matkön, så jag nästan tappade balansen. Det ska inte få hända. När man skulle välja en kompis att vara med i skolan på t.ex motoriken, när man skulle leka eller vem man skulle stå med i matledet, så stod jag nästan alltid kvar sist med läraren, och jag hörde och såg hur klasskompisarna valde sina kompisar. Läraren/min assistent tittade på mig och sa ”då blev det du och jag då Alice igen”. Det händer till och med fortfarande idag att någon i skolan lämnar mig ensam. Men då tröstar jag mig med att om min familj, mina brorsor eller mina vänner utanför skolan skulle vara här så skulle de aldrig lämna mig bara, jag vet att det inte går att tänka så i den stunden men med den tanken känner jag mig trygg och att jag har mina älskade hemma.

Det fanns en kompis bänk på skolgården, där satte jag mig alltid på rasterna och väntade tills det skulle dyka upp någon som ville vara med mig. För jag såg att alla som satte sig där fick en kompis att leka med. Men när jag satte mig där fick jag oftast sitta där själv utan att någon kom till mig, och sen orkade jag inte mer så jag gav upp och gick där ifrån. Blickar av två kompisar när man går förbi de och när deras huvuden vrids bakåt för att se mitt konstiga rörelsemlönster, och viskningarna som man hör från deras munnar in till kompisens öra. Det är inte kul. Att bli påmind om att man har en CP-skada!

Allt jag har berättat i detta inlägget är sant, och jag minns de här grejerna så väl. Det här inlägget är kanske deprimerande att läsa, men som tur är så händer det inte nu. Jag vill bara berätta hur det har varit. Ni kanske tolkar detta som att det var hela tiden, men så vara det inte, jag har haft en jättebra skolgång 1-6 också förutom de taskiga.

Tack för att ni läste detta inlägget!

Underbar lördag

Hoppas att ni har haft en fin helg! Det har jag iallafall. Igår var det en sån fin dag, blå himmel, massor utav snö och sol, så då klädde vi på oss rejält med kläder och gick ut med kidsen i pulkabacken, det var så härligt väder! Sen var det ändå skönt att komma in i värmen och värma sig. Sen på kvällen åkte vi och åt på resturang, till en ny resturang här i Borås, den restaurangen heter Stars och ligger i Pallashuset, det är en sportbar lite likt Pitchers, ni som vet som bor i Borås. Vi fick sitta i en rund soffa med ett runt bord, jag tycker det är så mysigt med rund bord. Först fick vi lite popcorn när vi kom, påminde om Pinchos. Sen beställde jag grillad kyckling och någon speciell sås som var så god, jag har inte ätit sån mör och saftig kyckling någon gång, den bara föll isär i munnen. Till det fick jag pommes frites. Till efterrätt beställde jag cookie do kaka/paj med glass (jag som älskar cookie do), den var sååå god! Den måste testas om man är där. Sen åkte vi hem och hade lördagsmys. Vilken måltid jag fick igår, jag är så nöjd! Kan verkligen rekommenderas.