I tisdags var första dagen på mitt nya jobb, eller jobb och jobb, på min praktikplats då jag börjar med praktik. Det är på Samordningsförbundet nere på Södra torget där jag kommer att börja med en praktik nu på tre månader. Det är väldigt komplicerat och invecklat, det säger de själva som jobbar där till och med. Men Samordningsförbundet är kort sagt en enhet som samarbetar med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och hälso- och sjukvården i västra Götaland, kort sagt är deras mål att få ut människor i arbete efter långtidssjukskrivningar exempelvis. De samverkar mycket med Borås kommun, Marks kommun, Herrljunga kommun, Bollebygds kommun, Svenljunga kommun, Tranemo kommun, Ulricehamns kommun och Vårgårda kommun.

Som jag skrev i mitt förra inlägg kommer jag att jobba där från 9-13 måndag till torsdag. Det känns väldigt bra tycker jag då jag får börja med en mjukstart. Där kommer jag att ha administrativa uppgifter men som jag har sagt innan så är det väldigt flummigt vad jag ska göra. De kunde liksom inte säga konkret så. Jag tyckte att det skulle bli väldigt spännande såklart och såg fram emot det.
Som jag har sagt innan så är det ett väldigt litet företag med få anställda och ett litet kontor, så det passar mig perfekt.

Nu kan jag dessutom gå upp lite senare eftersom att jag inte börjar förrän klockan 9. Hemtjänsten kommer då till mig ungefär vid 07:50 och hjälper mig med mina morgonrutiner och sedan kommer taxin vid 08:35. Men eftersom att mitt jobb ligger inne i stan så kan jag ta Elof dit när vädret tillåter vilket verkligen är super.

I tisdags (första dagen) när jag kom till jobbet var det väldigt lugnt. Det var bara min chef och en kollega till, men hon satt i möte.
Jag och chefen började med att kolla på mailadress som jag ska ha, vi höll på där länge men det funkade inte. Så häftigt att jag ska få en egen mail. Sen kom en annan kollega till jobbet, så då fick jag hälsa på henne. Efter det fick jag min första arbetsuppgift, där jag skulle sitta med ett sekretessavtal och titta på det så att det såg rätt och formellt ut och jobba med GDPR. Jag fick även läsa på om sekretesslagar och om jag tyckte att det behövdes lägga till eller tas bort något. Andra dagen fick jag dessutom skriva på det där sekretessavtalet då alla som börjar där måste göra det då vi jobbar med människor och personliga uppgifter, vilket också känns coolt och seriöst.

Klockan 09:15 var det frukost, då satt jag och mina kollegor och tjatade. Sen var det bara att fortsätta. Min chef satt vid mig precis innan lunch och vi diskuterade texten tillsammans. Sen vart det lunch och sen direkt efter lunch blev det hemgång. Dagarna går fort när man har två raster inräknat i fyra timmar.
men vi har egentligen inte några speciella tider så för frukost och lunch, men så klart att vi har ungefärliga tider, men eftersom att vi är så få så tar vi lunch när det passar typ, men vi brukar alltid ta frukost och lunch tillsammans vilket jag tycker om då det är trevligt. Men ena dagen fick jag sluta efter lunch för då var klockan närmare ett och som jag har sagt innan så ingår ju min lunch i mina jobbtider. Medans andra dagen fick jag jobba en halv timma efter lunch så det är lite olika hur det ser ut.

När jag kom till jobbet i onsdags satt min kollega och en annan tjej där som inte var där i tisdags som jag fick hälsa på. Jag satte mig hos de och snackade lite skit innan vi började jobba. I onsdags när jag kom till jobbet funkade min mail också så jag kikade lite i den. I onsdag var inte min chef på plats så då fick jag sitta med min andra kollega och se vad hon gör, titta på hemsidan och gå igenom ordrar som hon visade mig. Helt enkelt ekonomi, vilket inte är min starkaste sida. Efter frukost stack en kollega iväg, alla är inte på plats varje dag då de ute på uppdrag i olika kommuner osv. Sen gjorde jag lite eget en stund och fortsatte med GDPR texten och filade på den innan lunchen. Sen var det nästan hemgång så jag mailade över min text till chefen innan jag åkte hem. 

I torsdags (igår) åkte jag Elof till jobbet. Det var jättekallt, jag blev så förvånad, det var ju så varmt bara för några dagar sedan. Hösten är verkligen här nu, och på mornarna är det ju extra kyligt. Men det var väldigt friskt och härligt ändå. När jag kom till jobbet vinkade de in mig direkt till konferensrummet där fick jag sitta med en ny tjej och en tjej som jag träffade i onsdags, de gick igenom Vilja som är deras projekt så då fick jag vara en fluga på väggen där och lyssna och kommentera. Sen var det dags för frukost och efter frukosten så hade vi Kansli möte tillsammans med alla på kontoret och då fick jag träffa alla anställda så det var roligt, vi är inte så många, vi är typ sex styckna ungefär. Så då satt vi där från klockan 10 till lunch så ungefär nästan 2 timmar. Det var spännande att lyssna men svårt att ta in allt tycker jag. Det är mycket information och mycket klurigt.

Innan lunch fick jag hjälpa min chef att ta upp ett paket som de hade fått men det var lite svårt, mycket tejp och krångligt, hahaha. Sen var det lunch och då pratade vi om jobb och så. Jag tycker att det är väldigt krångligt, jag försöker lyssna och förstå men jag sa faktiskt till de att jag lyssnar och försöker att förstå men det ni säger är bara ord för mig. Det känns faktiskt jobbigt, jag vill ha utmaning, jag vill att ena dagen ska vara olik den andra men detta känns obegripligt och krångligt, nu har jag varit där bara i en vecka men min känsla är att det är en väldigt bra arbetsplats men svårt att begripa allt då det känns så stort och komplext.

Jag som person är mycket så att jag behöver struktur och konkreta arbetsuppgifter och det sa de igår att det kan de tyvärr inte ge mig och det kändes jobbigt faktiskt, men som sagt, jag ska ge det tid och verkligen lägga ner tid och energi. Det är inte lätt, och jag vill inte ha det enkelt men jag vill och behöver ha det begripligt. Jag känner mig så borta liksom men igår sa de att jag har lite input och säger bra saker så jag känner mig ändå lugn, men ni förstår säkert min känsla. Man brukar ju känna såhär när man börjar ett nytt jobb, men det är väldigt svårt att begripa och ta till sig. Den här känslan av att man vill så mycket men förstår ingenting är jättejobbig också vill man visa sig från sin bästa sida samt visa framfötterna vilket är svårt när man själv har svårt att förstå.

Ja, nu är livet som arbetslös över och rutinerna är här och bara det känns ovant såklart, speciellt efter ett år som arbetslös. Bara det att klockan ringer på morgonen och man ska ta på sig jeans istället för mjukisar, bara det är ju en omställning. Jag har ju bara älskat mina mjukisar under detta året och gått i myskläder typ dygnet runt i ett helt år, klart det känns annorlunda när man helt plötsligt inte ska det. Det känns lite vemodigt ändå att lämna livet som arbetslös om man nu får säga det. Men jag har verkligen känt att jag har behövt detta året till att ta hand om mig själv och återhämtning och bara ladda lite som jag har skrivit om innan så jag är väldigt tacksam för detta året men nu är jag redo för att gå vidare känner jag faktiskt.

Men jag vänjer mig…. Jag har varit jättetrött såklart i veckan efter jobbet. Jag skulle dessutom på CP kursen i onsdags ni vet. När jag kom hem vid typ halv två så var jag jättetrött och kände att ”nej jag måste lägga mig och vila annars kommer jag att kollapsa” hahaha. Jag var orolig över att jag inte skulle kunna somna sen på kvällen om jag somnade klockan 14 men det sket jag i för att jag var så trött. Så jag la mig i sängen och då kom Frasse upp till mig och la sig på mig och det var så mysigt. Jag somnade då och sov typ en timma och det var så skönt och det var nog därför som jag orkade med kvällens kurs. Men som sagt så var jag lite orolig över kvällen när jag la mig och vila och dessutom somnade så sent på eftermiddagen, men jag la mig vid niotiden och somnade direkt, inga problem överhuvudtaget, hahaha.

Igår, torsdags när jag kom hem var Veteranpoolen här och städade på eftermiddagen/kvällen, det var jättehärligt att få det städat inför helgen. Sen tog jag helg, det var en go känsla, en känsla som jag faktiskt har saknat under ett år, så det var lite härligt.

Spännande vecka, hela vardagen vändes upp och ner på några minuter kändes det som….vi får väll se hur det artar sig detta…men jag är så glad och tacksam över att de ville ta emot mig och att jag fick denna möjlighet.

Sista dagen som arbetslös (igår), ja, då valde jag att tatuera mig! :D Det blev faktiskt rätt spontant. Min samtalskontakt nere i stan lärde mig KBK på vårt sista samtal innan sommaren, alltså Kör Bara Kör. Vi har ju haft så fina och underbara samtal under året hon och jag och hon bara ”KBK Alice” typ, hon har ju peppat mig något enormt! :) Hon sa då att det borde man tatuera in och jag skrattade lite då och sa på skoj ”ja, det borde man göra” men ni vet ju hur man säger. Men så fick jag sån här spontan känsla att ”nä, jag gör det, jag tatuerar in KBK” :D Jag tänkte att man måste ju faktiskt vara lite wild in crazy ibland, man lever ju faktiskt bara en gång. Det är ett fint minne av henne också och av våra underbara samtal som vi har haft under året och hur mycket hon har stöttat och peppat mig, och nu kommer jag att få bära med mig det livet ut på kroppen, det känns också så fint tycker jag! Om detta var genomtänkt? Ja men det skulle jag nog ändå säga, spontant fast genomtänkt! ;)

Jag har ju en tatuering på vänsterhandled, där har jag ett hjärta. Det var längesedan som jag gjorde den. Jag minns inte exakt när det var men jag gick på RG iallafall. Då var min förra vän Matilda med mig och jag minns att det var jobbigt, det var ju på vänsterhanden också vilket är min bråkigaste arm så jag kom ihåg att hon fick hålla ner min arm och var så svettig efter det hahaha och jag spände mig jättemycket. Jag spänner mig alltid när jag inte ska. Så jag tänkte hur ska detta gå? Men nu skulle jag göra den på höger handled och min högersida är ju bättre än vänster men jag var ändå lite nervös. Jag gick hos samma tatuerare som då så det var rätt skönt. Förra gången hade jag dessutom musik i öronen och tänkte även ha denna gången för att distrahera mig.

Skillnaden denna gången var också att jag var helt själv men det gick hur bra som helst, hon kunde hålla i min arm jättebra och jag lyssnade på musik. Men jag är positivt överraskad, det var mycket värre förra gången, igår var det ens inte jobbigt. Jag tror faktiskt att jag hade klarat det utan musik till och med. Så det var så bra och jag är verkligen nöjd, och som ni ser så åkte ett litet hjärta in i designen och jag är så nöjd med det, att det blev en liten fin detalj, som även pratar med mitt hjärta på vänsterhanden. Men det roligaste är att nu känns det som att jag har en tatuering för min första tatuering är lite gömd då jag har min klocka där, så den syns ju inte så mycket tyvärr så det var roligt att göra något på höger nu där det syns lite mer.

Japp, KBK vänner, KBK! :-)

Vilken avslutning på veckan det blev! I lördags fick jag finbesök, Ia och Jon var nämligen här. De bor ju på Råå i Helsingborg egentligen och det är ju en liten bit men de har en övernattningslägenhet i Göteborg då de har barnbarn som bor i Göteborg som de passar en del så de frågade om de fick svänga förbi mig som i lördags och jag blev så glad.
Som sagt så gjorde jag äppelkaka i torsdags som jag skulle bjuda på. Jag tycker att det är så roligt att jag kan få bjuda på något hembakat någon gång, att jag också kan liksom och få bjuda på något som jag har gjort, det känns gott i hjärtat! :)

De kom till mig klockan 15. De hade köpt så fina rosor till mig, rosa rosor, åh vad fina de blev på köksbordet. Frasse var framme när de kom och han stannade kvar när de kom in så det var roligt. Djur brukar tydligen tycka om Jon och det gjorde Frasse också för när han satte sig i soffan så kom han och la sig bredvid honom. Jag blev så förvånad över att han gjorde så med helt okända människor men det var ju så kul och han verkligen njöt när han låg där och blev klappad, åh vad lyxigt han hade det! :) Sen fikade vi och satt och pratade.

Efter fikat och lite till mys med Frasse sa Ia ”ska vi gå på restaurang?” Jag tänkte ju bara att de skulle komma på fika och stanna en stund, men jag blev väldigt glad och kände “ja, varför inte?” Ia föreslog La Copita då det är min favoritrestaurang och Ia och jag var där för nästan exakt ett år sedan när hon var på besök och det är ju alltid världsklass där. Så vi ringde klockan 17 och jajamänsan 17:30 hade de bord, vi hade verkligen tur. Det blev väldigt spontant och härligt!

Så klockan 17:30 var vi på La Copita, vi fick ett mysigt bord längst inne på Ambar, vilket är La Copitas bar. Det var verkligen så mysigt. Jag och Wilma var ju där när hon var här bara för tre helger sedan, så tätt inpå har jag nog aldrig varit där så bara det kändes lyxigt. Jag och Ia tog in varsitt glas bubbel och sen tog vi två tapasrätter var, precis lagom och oj vad gott det var! Jag tog kantarellmackan och raviolin, magiskt gott, speciellt raviolin, den är verkligen top där! Supergod mat och gott bubbel, supermysigt och goa snack, men framför allt så mycket kärlek. Sån underbar lördag med mina goingar!

Tänk, det viste jag inte om när jag vaknade på morgonen, att jag skulle sitta på La Copita och dricka bubbel på kvällen med de två! :) <3

Sista veckan som arbetslös har passerat, även om jag längtar efter att börja jobba igen så kommer en del av mig ändå sakna tiden som arbetslös, känns lite vemodigt hahaha. Det jag kommer att sakna mest är att gå i mina myskläder dag ut och dag in! ;) Det har nog varit det bästa!:) Men då blir det extra skönt att ta på sig mysisar på kvällarna och framför allt på torsdagar (mina fredagar) istället.

Friheten under vardagar är slut men jag är så taggad på det nya jobbet som börjar på tisdag. Så nu blir det att gå upp i tid igen. Jag hade ju hemtjänst klockan 8 på morgonen innan ändå trots att jag var arbetslös men när sommaren kom så tog jag bort morgonen då jag ville ha lite ”semester”/sovmorgon under sommaren. Sen dess har jag inte lagt till de igen, nu under augusti och september då jag tänkte att jag ska passa på att njuta det sista nu innan jag behöver gå upp tidigt igen, då jag kände på mig att hösten förhoppningsvis skulle bjuda på jobb och jag är så glad över att jag gjorde det upplägget såhär i efterhand. Jag känner verkligen att jag har tagit vara på min arbetslöshet, känns ju konstigt att säga men jag hoppas att ni förstår vad jag menar, jag har njutit av den, det är så jag menar.

Hur går det med Frasse-mannen då?
Nu har Frasse blivit ännu mer tryggare här hemma och nu kan jag nog ändå våga säga att han känner sig 100% trygg vilket gör mig så lycklig. Som jag har sagt så låg han bara under min säng dag ut och dag in första veckan och kom ut på kvällarna bara, vilket var lite tråkigt men jag förstod givetvis att det var en vanesak och en trygghet att ligga där för honom. Men nu denna veckan har varit så mysigt för nu har han varit ute mycket mer på dagarna. Vi har myst mycket i sängen, vilat ihop på dagarna och när jag har suttit i sängen mitt på dagen och kollat serier så har han kommit upp och lagt sig bredvid mig. Han sover även varje natt hos mig nu, och om han någon gång skulle ligga under soffan även på kvällen så har han alltid kommit upp och lagt sig i min säng när jag släkt lampan, kanske inte med en gång, men efter en stund, det är så mysigt! Det känns som att det har blivit hans sovplats på natten nu med, vilket glädjer mig något enormt då jag vill att han ska ligga bredvid mig på nätterna.

I tisdags när jag skulle upp tidigt då jag och mormor skulle till badet följde Frasse efter mig på morgonen, när jag gick på toa, tvättade mig och klädde på mig, så gulligt, det har han aldrig gjort innan, eller så var han bara sugen på frukost, hahaha, jag vet inte men jag blev glad iallafall. Sen åkte jag och mormor och badade, det var härligt. När jag kom hem la jag mig i sängen och tittade på Bachelor tillsammans med Frasse, det var mysigt. 

Sen vid halv tre åkte jag faktiskt till Sisko och Göran då jag skulle hämta äpplen hos de. Det var så mysigt, jag älskar att vara hos de (det är min bonusfarmor och bonusfarfar) Vi satt inne i deras vardagsrum och pratade och Sisko bjöd på supergod äppelpaj med vaniljsås och nypressad juice, det var så gott.
Så mysigt att bara umgås och vara. Vid 17 tiden åkte jag hem igen. Jag fick med mig lite juice hem, Siskos lassange, hennes äppelmos och massor utav goda äpplen, det var snällt. När jag kom hem kom mamma och Elliot nästan direkt och åt middag med mig och mös med Frasse som var framme, det var mysigt. 

I onsdags var det ingen CP grupp vilket faktiskt var lite skönt. Men jag skulle såklart till Habiliteringen ändå, jag hade möte med min kurator, men det var ändå bra då det var längesedan som vi träffades nu, bara vi två.

I torsdags gick jag upp vid nio tiden, åt frukost och sen gick jag ut en promenad till Coop och tillbaka, det var väldigt härligt med en promenad. När jag kom hem duschade jag och tog emot min matleverans. Sen kom en supergullig tjej från hemtjänsten, jag åt lunch och sen bakade vi äppelpaj tillsammans då jag får besök av Ia och Jon som imorgon. Sen när hon hade gått fick jag äntligen lägga mig och mysa med Frasse igen och där låg vi ända till kvällen! :)

Igår, fredags, hade jag fullt upp (som vanligt). Jag gick upp vid nio ungefär. Veteranpoolen skulle kommit till mig igår och städat men hon vart sjuk tyvärr så då bestämde jag mig för att städa lite så efter frukost blev det städning här hemma av badrum, kök och tvätt av sängkläder och dammsugning såklart. Det var rätt härligt också trots att det var ansträngande. Ni kanske undrar varför jag har städhjälp när jag kan städa själv, men ni anar inte hur mycket tid och energi det tar, det tar liksom hela dagen för mig att städa och det är det inte värt varttredje vecka. Då tar jag hellre städhjälp varttredje vecka då det blir ordentligt gjort och sen däremellan går jag och småstädar och plockar lite. Men igår blev det ändå en ordentlig städning. Det var så härligt när det var klart och så mysigt men som sagt så tog det hela gårdagen.

Sen hade jag faktiskt bokat yoga på Friskis och Svettis klockan 15:30 så vid 15 tiden tog jag taxi till gymmet då det regnade. Det skulle bli jättespännande att testa yogan då jag aldrig gått på ett sådant pass innan. Jag gick på Gin Yoga, det är en lite lättare typ av yoga då man inte gör massor utav konstiga saker, hahaha! Åh det var faktiskt superskönt och så härligt, jag blev så avslappnad, så det kommer jag att göra om. Jag blev så förvånad själv, nu har jag hittat ännu en sak som får både kropp och själ att slappna av.

Det var så härligt att bara ligga där, slappna av (vilket jag faktiskt kunde) göra lugna övningar medans jag lyssnade på instruktören och andades. Det var så skönt att fokusera på sin andning i en hel timme och verkligen gå in i sig själv och vara i nuet, det är ju inte alls så ofta man gör det. Åh, det var så mysigt, man låg på en matta, hade tillgång till en mysig filt, rummet var nedsläckt med tända ljus och jag hade på mig mysiga goa kläder. Jag tänkte på riktigt att här kan jag somna. När jag kom hem var kroppen faktiskt lite likt som efter massagen, helt underbart! Ljuvligt för både kropp och själ! Det passet är på måndagar och fredagar och jag ska definitivt fortsätta att gå på yoga vissa fredagar, perfekt nedvarvning inför helgen också.

Sen åkte jag hem till ett rent och mysigt hem, det var härligt. Frasse fick inte så mycket uppmärksamhet från sin matte igår, som sagt så städade jag typ hela dagen så när jag kom hem från yogan låg han under sängen men så fort jag satte mig kom han och hoppade upp bredvid mig i soffan, det var så gulligt och mysigt! Han låg bredvid mig hela kvällen lång medans regnet smattrade mot rutan! Han hade nog saknat mig, och jag hade saknat honom med trots att jag hade varit hemma nästan hela dagen men som sagt så höll jag på hela dagen igår och grejade men vilken härlig dag det blev.
Mycket go sista vecka på arbetslöshetslivet måste jag säga. Jag har njutit varje minut!

Hoppas att ni har haft en härlig vecka!

Det händer mycket i det lilla livet nu! :) Jag har ännu en stor nyhet att berätta, och det är att jag har fått jobb! Japp, det är sant! :D Det är på Samordningsförbundet nere i stan, jag har skrivit på bloggen om att jag har varit där förut, till och med två gånger, men då har de inte kunnat erbjuda mig något tyvärr, men nu så, har de lite projekt som de vill ha hjälp med. Jag blev så himla glad då det är verkligen ett drömställe att jobba på, det kände jag redan första gången som jag var där. Admistrativa uppgifter som jag vill jobba med, mycket trevlig personal, litet och lugnt ställe och det ligger mitt i stan så jag kan till och med ta Elof dit när vädret tillåter, så det är perfekt.

Jag ska börja där den 1 oktober, så idag om exakt en vecka. Jag var där i torsdags som ett första möte inför starten och då var även min SIUS med från arbetsförmedlingen. Jag var så taggad och så glad över att jag fick jobb just där som jag så gärna ville. Jag kommer inte att börja jobba ”på riktigt” satt säga utan jag ska börja med att ha praktik där under tre månader så som det oftast går till och sen får man se vart det leder. Exakt vad jag ska göra vet jag inte då de säger själva att det är lite krångligt att förklara, det är lättare att förklara när jag väl sitter framför skärmen. Men det handlar om projekt iallafall och texter som de vill ha hjälp med i någon form.

Eftersom att jag badar på tisdagar så tänkte jag att jag får sluta med badet, vilket jag tyckte var väldigt tråkigt eftersom att badet ger mig så mycket också vill jag inte missa den tiden med mormor heller. Men då sa mormor att vi kan kolla med badet om det finns någon tid på tisdag eftermiddagar, och det fanns det, så nu får jag fortsätta med badet, fast på eftermiddagen och jag blev så glad över det.

Eftersom att det är 50% som jag tänkte börja med att jobba så tänkte jag föreslå att jag jobbar måndag till torsdag och är ledig på fredagar och därmed jobbar en extra timme måndag till torsdag, så alltså 8-13:30, som jag gjorde på Erikshjälpen i slutet. Anledningen till varför jag jobbar till halv två och inte till ett är för att lunchen ingår ju inte i arbetstiderna. Jag känner dessutom att jag behöver min lediga fredag då jag behöver den långa återhämtningen. Så då föreslog jag det, men då sa hon chefen, ”nej nej eftersom att du har praktik så börjar vi lite lugnare, dessutom har vi inte så mycket att göra till dig så det täcker hela 50%”. Jag blev ganska så förvånad då jag är sån som person att antingen eller, hahaha, ni som vet vet! ;) Så jag ska börja jobba klockan 9 på morgonen till klockan 13 måndag till torsdag, hör ni eller? Drömtiderna och drömjobbet! :D Kan ju inte bli bättre? :D Då slipper jag gå upp sådär supertidigt och jag slutar ändå tidigt på dagen, dessutom ingår lunchen i praktiken så den slipper jag jobba in, alltså detta kommer bli kanon tror jag. Jag tror även att det är bra med en liten mjukstart för kroppen och hjärntröttheten att börja lite lugnare eftersom att jag har varit arbetslös såpass länge nu, så detta blir toppen, kan ju inte bli bättre. Dessutom kommer inte Frasse vara hemma så länge själv, vilket också känns bra!

Som sagt så har jag varit arbetslös ett helt år nu, jag slutade 11 oktober 2023 på Erikshjälpen. Ett år som arbetslös är ju ganska länge men jag har verkligen behövt det har jag känt och jag har verkligen njutit av denna tiden, ett år i frihet, haha! Men framför allt så känner jag att jag har prioriterat mig själv, jag har tagit hand om mig själv, haft tid, börjat träna mycket, promenerat en hel del, gått på massage, vilat och återhämtat mig, jag har verkligen njutit av det så mycket och jag är så tacksam över detta året ändå, om man nu får säga så! :)

Jag tror faktiskt att jag har behövt detta året, inte minst sagt pågrund av min hjärntrötthet. Men som ni säkert vet så har jag inte klättrat på väggarna här hemma direkt, snarare tvärtom, hahaha, jag har ändå haft full rulle, men jag har verkligen älskat det, jag har älskat mina intensiva veckor och allt jag har haft för mig, och mina intensiva veckor har gett mig mycket energi också. Jag minns ett inlägg på min blogg, rubriken hette ”Underbart intensivt” hahaha :-), och det har det verkligen varit. Men jag tror också att det har varit bra, annars hade jag nog klättrat på väggarna tror jag. Och jag har ändå haft mina rutiner på vardagar har jag känt trots att jag inte har jobbat, det beror ju på att jag har nästan haft något litet att göra varje dag, men det har också varit skönt, och jag har faktiskt känt skillnad på vardag och helg.

Men det som blir härligt med att börja jobba igen är ju att man får tillbaka fredagskänslan, den är ju så go! :) eller det blir ju fredagskänsla på torsdagar för mig rättare sagt då jag kommer att vara ledig på fredagar, men det är alltid härligt att känna den känslan. Det som också blir härligt och bra är att jag får kollegor och får det där vardagliga sociala igen, och lite jobbrutiner.

Det blir spännande nästa tisdag!

Jag har haft mycket på G de senaste två veckorna men en stor sak som har hänt är att jag har fått en liten familjemedlem här hemma. Det är nämligen så att jag har skaffat katt, blev ni förvånade nu? :) Jag har ju ens inte skrivit på bloggen om att jag går i de tankarna så det kanske kom som en liten chock. Och jag är faktiskt lite förvånad själv om jag ska vara ärlig, hahaha. Jag funderade på det lite i våras men la ner den tanken lite då jag inte kan ha en utekatt och jag tänkte att jag bor för litet för en innekatt. Men nu efter sommaren funderade jag på det igen då jag känner mig väldigt ensam på kvällarna oftast och det har varit ganska jobbigt med den fysiska ensamheten ett tag nu, speciellt på kvällarna som sagt, så då hade det varit mysigt med lite sällskap, då inte dejtandet går som på räls precis! ;) Mina kusiner har katter och min ena kusin berättade då att katter bryr sig ingenting om storlek på hemmet osv, bara de har sina saker som de behöver, och då blev jag ännu mer taggad på tanken och det var då jag bestämde mig för att skaffa katt.

Jag tittade runt lite på Blocket också hittade jag en annons för tre kattungar i Aplared, det ligger lite utanför Borås. Så jag åkte faktiskt dit helt själv och tittade på katten. Hon var supertrevlig, hon som sålde katten och de hade massor utav katter hemma då de var uppfödare. Jag var där för ungefär en månad sedan och tittade på katten och där och då bestämde jag mig för att köpa en utav de. Jag tänkte först att jag skulle köpa en vuxenkatt för den här skulle vara 4 månader när jag skulle hämta den, men katten gick på lådan osv, inte kastrerad och avmaskad då så det måste jag göra själv. Men det positiva med att köpa en kattunge är att den kanske har lättare att vänja sig vid mig och min miljö hemma än en vuxen katt som har liksom levt i fem år hos en familj till exempel. Det var så häftigt att komma hem den dagen och tänka att jag har köpt katt, det kändes overkligt. Jag fick börja fundera på namn, det var svårt tyckte jag, katter ska ju ha ett namn som innehåller S helst fick jag veta så något namn på S. Så tillslut bestämde jag mig för Frasse, min gosedjurs katt som jag hade när jag var liten hette Frasse så Frasse fick det bli. Och nu såhär i efterhand är jag jättenöjd med det namnet, han är en liten Frasse, min Frasse! :)
Jag hade lite grejer planerade de kommande helgerna, Wilma skulle ju komma och jag skulle passa brorsorna den 14 september som ni kanske har läst om. Så mamma och jag skulle hämta Frasse på söndagen den 15:de september, Elliot skulle också hänga med.

På söndagen veckan innan efter att Wilma hade åkt hem åkte jag och mamma först till Biltema och köpte kattsand, klösgrej och kattlåda och sen åkte vi till Arken Zoo och köpte mat och matskålar. De var supertrevliga och gulliga där på Arken Zoo, hjälpte till jättebra och Frasse blev medlem i deras kattklubb och efter att jag hade hämtat hem honom kunde jag komma och hämta en välkomsgåva sa de osv. Vilken service!

Jag var så taggad på söndagen när vi skulle hämta Frasse. Det var så roligt, jag hade ju varit där en gång innan hos henne, uppfödaren, så det var roligt att få visa mamma och Elliot det stället också, hon som sålde katten är så himla trevlig som sagt. Hon gav mig även lite torrfoder, en leksak och en bra vattenskål. Så vi tog med Frasse hem i väskan som jag köpt och åkte hem. Jag hade honom i knät i bilen. Det var så spännande. Han pep en del i bilen såklart men han hade lite godis i väskan som vi lockade in honom med. När jag satt där med honom i buren kändes det ännu overkligare. När vi kom hem satte vi ner väskan på golvet men Frasse låg där så gott bara och sov, han ville inte ut. Så mamma hjälpte mig med middag och vi satt här och hängde. Nästan precis innan mamma och Elliot skulle gå kröp Frasse försiktigt ut ur väskan och tittade sig runt, det var så häftigt. Det tog en och en halv timme innan han vågade sig ut. Så han gick runt här och tittade sig omkring och jamade, han är så lång, jättelång. Men han ville inte äta, han jamade bara. Sen åkte mamma och Elliot och vi blev själva. Jag fixade iordning lite och Frasse låg under soffbordet och jag pratade med honom och klappade honom. Sen när jag äntligen var klar och skulle få med honom till sängen kröp han under min säng och satt där en stund. Jag la mig i sängen och efter en stund kom han ut och jamade och tittade sig runt igen. Såklart att han undrade, var har jag hamnat? :) Det kändes även ofattbart för mig också de första dagarna, att jag nu är kattägare.

Söndagssnatten blev en väldigt stökig natt, varken jag eller Frasse sov så bra, Frasse höll på att jama mycket. Jag tyckte så synd om honom, vilken omställning för en sån liten kamrat, såklart att han var orolig, men han kom faktiskt upp i min säng några gånger, det var lite förvånade, första natten men det var så mysigt. Men vi sov inte så bra som sagt. 

På måndagen vaknade jag vid 10, jag var så trött efter natten. Det var som att ha en liten bebis hemma, haha. Jag hade inte något planerat i måndags vilket var både bra och skönt när Frasse var precis ny hos mig. Frasse var inte så noga med mat så jag väntade lite, han åt inget heller på söndagkvällen, men kanske inte så konstigt. Sen fyllde jag på nytt vatten och öppnade blötfodret och hällde upp. Men han var inte så noga men tillslut åt han, och det var så härligt att se. Jag bara tänkte, ”han äter, han äter!” :D Under hela måndagen låg han under min säng och sov och gnydde, han kom inte fram förrän på eftermiddagen, då la han sig först i min säng och sen så bar jag över honom till soffan då jag satt där och bloggade. Så till slut la han sig bredvid mig och kröp ihop och jag kunde klappa honom, det var så mysigt.
Han gick även på lådan i måndags, så det var bra. 

Måndagsnatten var också lite jobbig då han var mycket aktiv på natten och piper mycket, men det var ju inte så konstigt, han var ju på en helt ny plats med helt nya människor.

I tisdag gick jag upp vid halv åtta då jag skulle till badet med mormor. Frasse låg vid min sängkant så jag klappade honom och det blev lite morgonmys, så mysigt. Sen gav jag honom mat, han var jättehungrig och åt upp allt, det var så härligt att se. Sen vid nio kom mormor och vi åkte och badade. Sen på kvällen efter att hemtjänsten varit här la sig Frasse på sängen och han låg där ända tills jag kom och la mig också hade vi första kvällsmyset, innan har han bara legat under sängen på kvällarna så det var så mysigt. Då kändes det som att han började känna sig lite tryggare.

På onsdagen skulle jag ju till RG och Angeredsgymnasiet på den här nätverksträffen och även på CP gruppen på kvällen, så jag skulle inte vara hemma på hela dagen. Jag fick lite dåligt samvete då jag precis hade fått hem Frasse men mamma var hemma på lunchen så det var ändå skönt. Han klarar sig bra själv men jag var lite orolig över att han skulle pipa och låta som han gjorde ända sedan han kom till mig och då vill jag inte att han ska vara själv.

I torsdags när jag vaknade myste jag med Frasse på morgonen, åh, jag älskar våra morgonmys. Frasse sov i min säng hela natten i onsdags natt, första natten och då slutade han låta så på natten så det kändes skönt att han började känna sig tryggare. Han brukar äta torrfoder på natten och kissa och när han hoppar ner från sängen vaknar jag, också tänkte jag ”jaha, nu kommer han nog krypa under sängen igen sen”, men efter att han hade ätit och krafsat i sanden hoppade han upp till mig igen :-).

Men han ligger under min säng eller längst in under soffan på dagarna, han bara äter och kissar också går han under där igen, vilket är lite tråkigt. Men det tar ju lite tid, dessutom förstår jag att det är mörkt och svalt där under. Men på kvällarna kommer han fram och går omkring och ligger i min säng, så det får jag vara nöjd med, och det är jag verkligen! Jag är så glad över att han kommer fram på kvällarna. En kvällskatt helt enkelt! :) Och han lägger sig på rygg och vill bli kliad på magen och det är ett tecken på trygghet som sagt.

Jag har ju även köpt många leksaker, men han är faktiskt inte alls intresserad av de än så länge, inte ett dugg faktiskt men jag gissar att det ändras snart när han känner sig 100% trygg.

I fredags gick jag upp vid 10 ungefär. Frasse låg tyvärr inte i min säng natten till fredag men han kom upp och morgongosade en stund, då blev jag glad! :) Jag hade köpt Frassemat på Coop eftersom att den maten som jag köpte på Arken Zoo hade tagit slut, och jag måste ta taxin dit medans till Coop kan jag bara ta Elof, men de hade inte den maten som Arken Zoo hade så jag köpte en annan sort men såklart så gillade han inte den så då tog jag taxin till Arken Zoo och köpte den maten som han verkade älska. Men tyvärr hade de bara en påse kvar och ingen större påse av just den maten så i helgen har jag köpt en låda med flera olika matpåsar så jag håller tummarna att han gillar någon av de. Jag hämtade även ut välkomstgåvan som var torrfoder, blötmat och sen fick jag välja en leksak.

I lördags kom mamma och hennes vän Vicktoria till mig, vi åt sushi som de hade med sig och fikade. Mamma hade även köpt vita fina rosor till mig, så fina och så gulligt av mamma! Sen kom Frasse äntligen fram så mamma och Vicktoria satte sig på min matta och började ge honom godis och myste med honom, åh vad mycket gos han fick och han var framme jättelänge och bara gosade med oss, och man såg verkligen hur han bara njöt, det var så himla mysigt, det är bara så lugnande att höra honom spinna. Jag satte mig i soffan och så kom han till mig och kelade också. Sen kom hemtjänsten, då blev han tyvärr rädd som han brukar bli när de kommer och kröp under soffan igen.

Jag brukar alltid prata med honom oavsett om jag ser honom eller inte, jag brukar även säga när jag går hemifrån och när jag kommer hem, jag tycker att det är lite härligt, hoppas att Frasse också tycker så! Jag kallar även honom för olika saker, jag säger ofta Frasse för jag vill att han ska lära sig att han heter Frasse. Men jag brukar kalla honom för goding, älskling, killen, Frasse-fralla och för gubben, hihihi! Han är min lilla bebis! :)

I söndags när jag hade gått upp och ätit frukost var faktiskt Frasse ute och låg i soffan så jag gosade lite med honom där, man får ju passa på när han är ute! :) När jag kom hem efter en härlig promenad ute duschade jag och satte mig i sängen och då kom faktiskt Frasse upp till mig i sängen och la sig tätt intill mig, han låg så jättelänge. Det var första gången som han var framme så på dagen. Han låg så nära och jag klappade honom och det var så mysigt. Sen la han sig faktiskt i mitt knä, det har han inte gjort innan, han la sig till rätta och åh vad härligt det var. Han älskar när man kliar honom under hakan, åh vad han spinner då. Sen kom hemtjänsten och då trodde jag att han skulle krypa under sängen som han brukar men han satt kvar i mitt knä, första gången. Sen satt han faktiskt i min säng medans jag åt lunch och satt kvar där, jag tycker bara att det är lugnande att titta på honom. Efter lunchen satte jag mig i sängen igen och vi fortsatte att mysa. Ja, så nu är man kattägare! :)

Att ge honom mat och så är inga problem för mig, jag älskar att ge honom mat. Men förra söndagen (första dagen) sa jag till mamma att ”hur ska jag lösa vattnet?” Jag kan inte balansera vattnet och ställa ner det på golvet, men då kom mamma på att jag kan ta min plastkanna, fylla den med lite vatten och hälla i skålen, och det funkar superbra. Sen, kattlådan är inga problem heller. Det ända är att jag har svårt att böja mig och sitta på knä och tömma den, det är inget alternativ, men så kom jag på, ovanför min tvättmaskin och torktumlare har jag en stor bänk så nu lyfter jag upp kattlådan och soptunnan och så står jag där och tömmer den där uppe, då behöver jag varken böja eller sträcka mig, jag kan stå vanligt, det funkar perfekt. Man får hitta sina egna lösningar på saker och ting när man har en kropp som min.

Men, jag kan bära upp honom, och jag älskar när jag får det, han är så mjuk men framför allt så luktar han så ljuvligt gott, alltså,. jag vill bara lukta på honom! :-) Och när jag lyfter upp honom och efter lite gos så släpper jag ner honom i sängen och oftast brukar han stanna kvar där då. :-)

Det bästa är att jag nu aldrig är ensam, även fast Frasse ligger under sängen och det är underbart att få ta hand om någon. Men framför allt att han nu börjar känna sig hemma såklart.

I onsdags hade jag en väldigt spännande dag framför mig. Jag skulle faktiskt till RG, för er som inte vet så är det min gamla gymnasieskola, riksgymnasiet i Göteborg. Fast jag skulle till Angeredgymnasiet rättare sagt, Riksgymnasiet ligger i Angeredsgymnasiet. Jag skulle vara med på deras nätverksträff med tanke på min barnbok Turbofart som jag skrev som mitt UF företag sista året. Det var en kurs utanför RG så jag hade en annan lärare och han bjöd in mig till den här dagen och tyckte att jag skulle vara med och bli intervjuad kring boken så det var jätteroligt. Kul också att komma tillbaka efter två år.

Men eftersom att jag inte har någon assistans eller ledsagning så blir det ju lite svårt att ta sig till Angered på egen hand. Men en av assistenterna som jobbade tillsammans med mig på RG bor i Borås så han skulle faktiskt komma och hämta mig klockan 07:30 i onsdags, så det var snällt och en väldigt bra lösning. Tidigt jag vet plus att jag skulle upp och duscha och äta frukost innan så det blev en tidig morgon i onsdags. Dessutom skulle jag ju på CP kursen på kvällen så dagen skulle det bli lång och jag visste inte hur min ork skulle orka men jag jag såg fram emot dagen. Det var ju två år sedan jag var på skolan och på elevhemmet så det kändes lite overkligt att man skulle tillbaka dit, jag som trodde att jag aldrig skulle sätta min fot där efter studenten.

Det var roligt att träffa min tidigare assistent såklart och direkt när vi hade parkerat bilen på Angereds parkering kom min mattelärare, min medialärare och min gymnasiearbete/samhällslärare fram och gav mig varsin kram, de var jätteglada att se mig så det var kul och det var väldigt kul att träffa de igen såklart. Sen gick jag och assistenten in, men han lämnade mig vid entrén då jag skulle vara med Angeredsgymnasiet i skolans café så jag svängde dit direkt. Där mötte jag min UF lärare och han kramade mig. I caféet var det en del folk, elever, lärare och folk som skulle föreläsa och lite övrig personal från skolan. Jag satte mig vid ett bord så satt vi ett gäng där, tjatade lite och sen började de med att önska oss välkomna till Angereds nätverksträff/höstträff. Det var olika intervjuer osv, det var tre stycken av skolans elevkår som intervjuade så det var bara att sitta och lyssna.

Efter en stund var det min tur och jag var så taggad, det var så kul att sitta där och prata om min bok och om mitt UF företag. Min före detta lägenhetskamrat som har nåt år kvar kom och hälsade på mig och lyssnade på mig och även en annan elev från RG som jag känner till. Det var superroligt att prata och bli intervjuad. Jag har kommit på att jag faktiskt gillar att prata framför folk trots att det kan vara rätt ansträngande för mig med tanke på mina talsvårigheter. Jag skojade också till det några gånger så jag fick publiken att skratta till, det var så roligt! :-) Sen hade jag gjort mitt och då var det bara att lyssna på de andra. 

Klockan 11 var allt slut och då gick vi alla ut och tog en gruppbild ute på gräsmattan. Sen var nätverksträffen slut, men han assistenten som hjälpte mig till Angered och som även skulle köra mig till Borås igen slutade inte förrän klockan 15. Så jag gick och köpte en sallad på Ica som lunch. Det kändes konstigt att vara i Angered igen och på skolan, men på ett sätt så kändes det ändå rätt naturligt och faktiskt inte så längesedan som jag var där trots att det har hänt så mycket i mitt liv under de här två åren efter gymnasiet.

Men innan jag köpte salladen gick jag in på Blå stället som det heter, i Angereds centrum för jag visste att elevhemmet hade möte där, och är jag Angered så måste jag ju säga hej till de också om jag kan! :-) Goa personalen som tog hand om mig så fint under mina fyra år! Det är jättemånga som har slutat tyvärr och jättemånga nya som har börjat på elevhemmet Storås, framför allt där jag bodde, men det var några goa ur personalen som jobbade när jag bodde där som jag fick träffa och jag fick så stora kramar och det var så roligt att träffa de igen, så vi pratade lite kort innan vi sa hejdå igen, och jag och en personal som jag hade lite extra kontakt med pratade lite extra, det var härligt.

Sedan gick jag till Ica och köpte min sallad innan jag gick ner i RG korridoren och satte mig och åt. Min gamla lägenhetskompis och en elev till som också bor på Storås nu höll mig sällskap när de hade rast, sen kom det gamla assistenter och lärare och hälsade på mig och kramade mig. Nästan alla hade ingen aning om att jag skulle komma så det var extra roligt att se deras miner när de såg mig! :) Jag fick stora kramar av dem alla och det var kul att snacka en stund. Jag fick även träffa några av HAB personalen, min fysioterapeut, logoped, min psykolog, arbetsterapeut och kurator, ja typ alla som jag hade på RG Habiliteringen fick jag träffa så det var jätteroligt. Det kändes overkligt att sitta där efter två år men så roligt att träffa alla igen. Det har ju hänt så himla mycket i mitt liv sen jag satt där sist, känns lite ofattbart att jag inte hade någon aning om mitt liv idag då!

Sen satt jag där till klockan 15, så det var lite segt men det gick ändå bra när jag hade sällskap. Sen åkte jag och min gamla assistent hem.
Ja vilken rolig dag det var, så spännande och intressant, sån ära att jag fick vara med på den nätverksträffen men framför allt roligt att träffa alla igen på RG, både skolpersonal, HABpersonal och Storåspersonal och vilka goa kramar jag fick! :) Ja, det var ändå lite nostalgi att komma tillbaka, det kändes som att jag kom tillbaka till ”mitt gamla liv” på något sätt. Och sen på väg hem var det en konstig känsla av att vara påväg hem till allt som man har byggt upp här hemma åren efter gymnasiet, men en underbar känsla!

Det var ju CP gruppen i onsdags också så Peter körde faktiskt mig direkt till Habiliteringen också blev det kurs, lika intressant som vanligt och jag orkade, helt sjukt. Låååång dag men så roligt.

I år hade jag anmält mig till kretsloppet i Borås. Jag anmälde mig redan i februari mars tror jag, det var väldigt längesedan iallafall. Då tänkte jag, oj, vad långt kvar till den 14 september, men i lördags var vi där. Jag vet inte riktigt varför jag anmälde mig, jag fick ett infall helt enkelt, att man kanske ska springa kretsloppet! Varför inte liksom? Det var ju någonstans i den vevan som jag började att träna tre gånger i veckan också, så jag tror att jag kände att jag ville ha ett mål med min flitiga träning. Jag har sprungit kretsloppet innan, men det var många år sedan och då sprang jag barnloppet på 400 meter fast jag var typ 12-13 år, men den sträckan var lagom för mig då. Denna gång skulle jag vara med i gången på 5 km, 5 km är ju ganska långt men jag är van vid att gå längre sträckor nu för tiden och dessutom går jag ju långt på löpbandet på gymmet, dessutom kände jag att jag ville ha en utmaning. På fredagen var det kretsloppet för funktionsnedsättningar, jag viste inte det när jag bokade så jag hamnade på lördagen istället.

Jag var väldigt taggad på detta, kretsloppet är dessutom en folkfest så det är alltid mycket folk och rörelse i stan så det är kul. Mamma följde med mig, vi tog Elof ner mot stan också ställde vi faktiskt den inne på Gina Tricot där målet var. Vi skulle starta klockan 11:10 vid Magazinsgatan, så jag och mamma gick dit. Där var det massa folk, musik och START, och där startade även barnen så de startade precis innan oss 5km gång. Innan start var det lite uppvärmning. Som sagt så var jag väldigt taggad och tyckte att det skulle bli så roligt men jag var lite nervös för kroppen, man vet aldrig hur den mår just den dagen och hur långt den orkar då det är väldigt mycket dagsform för mig. Men jag kände mig ändå stark innan så det kändes bra.

Jag hade förberett musik i lurarna för annars hade jag inte kunnat gå, eller jag hade definitivt blivit trött mycket fortare. Det var ju en helt underbar dag också vädermässigt, helt perfekt väder för kretsloppet, strålande sol, lite lagom blåst och varmt. Jag såg det som en underbar promenad och tog det i min takt, njöt av min musik, att vara ute och samtidigt få motion. Jag har aldrig gått så i Borås någon gång, bara i själva centrum så det var riktigt roligt att gå runt om Borås. En bra sträcka helt enkel, jag hittar ju ingenstans nu för tiden mer än i själva centrum men som tur var stod folk med röda flaggor längst sträckan och visade vägen. Sträckan var runt Norby, Parkstaden, Hässleholmen och Ramnasjön. Och när jag kom förbi Ramnasjön stod mamma där och hejade på mig! :) När det började närma sig mål var det skönt och jag till och med småjoggade in i mål och även på lite andra ställen så jag tog mig runt, till och med under timmen, jag är väldigt nöjd med det! Jag tyckte faktiskt inte att det var så jobbigt ändå som jag trodde att jag skulle tycka, men jag tror definitivt att det har att göra med att jag har varit så flitig under våren på gymmet, och bara det var en go känsla att känna.

Väl inne i mål var mamma där och kramade mig, jag var dessutom inte bland de sista heller. Det var som sagt sjukt mycket folk i stan men till slut kom vi fram till Elof. Det var ingen direkt medaljutdelning utan man fick köpa en medalj om man ville och om man inte hade förbeställt en, så jag köpte en medalj, det är ju kul, och roligt att ha som minne. Sen gick jag och mamma hemåt och åt lunch tillsammans.

Vilken rolig och härlig dag och jag är så glad över att jag anmälde mig till kretsloppet. Jag var faktiskt inte så trött efter som jag trodde att jag skulle vara, jag kände mig mest duktig och fräsch liksom efter en go dusch, som jag alltid gör när jag har tränat, såhär härligt trött ni vet. Men jag var definitivt tröttare dagen efter, i söndags.

Men vad kul det är att utmana sig själv!

Ni som vet vet att jag var på rehabbadet några gånger i våras med min fysioterapeut och att jag och min fysioterapeut var där tillsammans med min mormor för några veckor sedan för hon ska nu följa med mig dit snäll som hon är. Mormor och jag har nu varit där tre tisdagar i rad själva och gud vad jag älskar våra tisdagar. Mormor brukar hämta mig här hemma ungefär klockan 09 på tisdagsmornar, så det blir tidig träning. Men det är så härligt, för det första så är det superlugnt där då, både i omklädningsrummet och i bassängen men det är också så gott att träna så tidigt för då har man det gjort sen och kan bara åka hem och gotta resten av dagen. Jag brukar dessutom bli så fruktansvärt trött efter badet, men givetvis på ett bra sätt, det är en härlig trötthet.

Ni vet när jag var där med min fysioterapeut så övade vi även på självständighet i omklädningsrummet, då fick jag göra allt själv och fick hjälp när jag endast inte kunde. Men nu, när jag får hjälp till rehabbadet av min älskade mormor så hjälper hon mig med allt, även sånt som jag klarar av och det är så skönt. Nu kan jag enbart fokusera på träningen och ha energi till den och inte vara helt död efter även om jag är väldigt trött ändå.

Det är så underbart att gå ner i det varma vattnet varje gång och det tycker mormor också. Man vill bara vara i vattnet hur länge som helst, men lite träning måste göras. Jag börjar med rygg-och bröstsim, jag kör två längder bröst och två längder rygg gånger fyra, så det blir mycket bra träning. Sen kör vi lite vattengympa. Min fysioterapeut har plastat in ett träningsupplägg som vi har vid bassängkanten, vilket är väldigt bra.

Som sagt så är det så underbart att bara vara i det varma vattnet, dels så är det varmt och skönt men framför allt så slappnar min kropp av så bra vilket är underbart. Jag känner mig så lätt och fri i vattnet vilket alla människor gör, de flesta iallafall, men framför allt för mig då jag har mina muskelspänningar osv.

Sen de sista 10 minuterna är de bästa, när det blir avslappning, då drar mormor runt mig i bassängen så jag kan slappna av ordentligt. Nu har jag även en sån badkorv under benen vilket faktiskt mormor kom på, det är extra härligt då mina ben också får slappna av extra mycket och flyta på vattenytan. Det är så underbart att bara ligga där och flyta omkring.

Sen är man ordentligt avslappnad och härlig. Det är så underbart att jag nu får regelbundet simning + avslappning i varm vatten, det är det bästa för mig och min kropp, speciellt nu när det börjar bli höst på riktigt och lite kyligare ute.

I tisdags hade jag dessutom massage på eftermiddagen, sån lyxdag för både kropp och själ! :D Ni kan tänka er att jag var extra död på kvällen, hahaha, men så gött!

I helgen har jag haft min kompis hemma, Wilma, för er som inte vet vem det är så är det min bästa vän som jag träffade på gymnasiet. Wilma bor i Falun, det är ju en bit bort så därför kan vi tyvärr inte träffas så ofta. Hon gick ett år längre än mig på RG och under förra våren så var hon här en helg, så hon har varit hos mig en gång innan men nu skulle hon åka tåg ända från Falun själv, lite skillnad från att åka taxi från Göteborg. Det skulle bli jättemysigt att ha henne här under helgen. Det skulle ju bli sommar igen, vädermässigt, så vi prickade in rätt helg definitivt.

Jag höll på att fixa och dona här hemma hela förmiddagen på fredagen och gjorde mitt hem fint.
Klockan 15:20 kom hon och det var så mysigt att ses igen. Det tar ju sex timmar från Falun men det var härligt att hon kom såpass ”tidigt” på eftermiddagen för då fick vi ändå mycket tid på fredagen.

Vi spenderade hela fredag eftermiddag och kväll på min altan i det fina vädret. Wilma har också en CP-skada men våra CP-skador skiljer sig lite från varandra då hon sitter i rullstol vilket inte jag gör, men hon har välfungerande armar, händer och finmotorik så vi kompliterar varandra helt perfekt. Jag kan gå och hjälpa henne på det sättet och hon kan öppna burkar, öppna våra drickor, knyta upp påsar, bre mackor osv vilket jag inte kan så det är perfekt.

Eftersom att jag har min superairfryer nu så kunde jag fixa middag till oss själv. Men hemtjänsten kom ändå då vi behövde ha hjälp med att blåsa upp madrassen och fixa frukost inför på lördagen då jag hade planerat att bjuda Wilma på smoothie, min lyxfrukost. Så det var bra att vi fick hjälp med det.

När hemtjänsten hade gått började jag med att göra ordning maten. Först körde jag laxen i airfryen och la de under två tallrikar så att de skulle hålla sig hyfsat varma, och sen körde jag potatisen i airfryen, det blev chris crash potatis, de blir så himla krispiga i airfryen. Sen serverade jag det med bea och tzatziki. Jag blev så nöjd, det var första helmiddagen som jag gjorde själv och det var en fantastisk frihetskänsla. Nu vet jag att jag kan fixa lax och potatis alldeles själv. Det blev supergott också, om jag får säga det själv! :) Wilma tyckte också om det så det var ju tur.

Det var en ljuvlig kväll och helt underbart att kunna sitta ute. Men det börjar ju bli mörkt så fort nu så efter maten gick vi in och satte oss i soffan framför ”Vilket liv” på TV:n med choklad och chips, det var mysigt. Wilma sov i min säng då hon inte kommer ner på en luftmadrass så fick jag sova på golvet, det går alltid bra tycker jag, men min kropp gillar verkligen inte det, hahahah, men två nätter får den stå ut, hihihi.

På lördagmorgon vaknade vi faktiskt tidigt, eller rättare sagt Wilma vaknade tidigt och sa redan godmorgon vid 8:00, men jag var så trött så jag somnade om och Wilma gjorde det också tillslut.
Sen gick vi upp vid 10:30 ungefär. Vi åt jättegod frukost på altanen i den härliga sommarsolen, jag hade köpt Brämhults juice till och med, lyxigt ska man ha det när man får besök. Vi åt smoothie med müsli på och macka, jag brukar aldrig äta både och så jag blev supermätt. Men på kvällen hade jag faktiskt bokat bord på La Capita i Borås, jag överraskade Wilma med det, hon blev väldigt glad, så vi behövde äta en stor brunch för att slippa äta lunch, så det blev brunch.
Resten av dagen chillade vi bara, Wilma duschade och jag duschade. När man går upp så sent så går ju dagen så fort.

Vid tio i fem började vi att göra ordning oss inför att gå ner till stan. Wilma rullade och jag tog Elof, det är så himla smidigt när jag har så nära till stan. Det var kul att visa Wilma Borås också. Det var en underbar kväll även i lördags, det var så varmt så man trodde att man var utomlands. Jag hade egentligen bokat bord inne men vi frågade och det fanns bord ute vilket var väldigt nice. Vi tog tapas, jag tar alltid det när jag är på La Copita för det är så himla gott. Efter en varm men härlig promenad hem tittade vi på Idol innan vi somnade.

På söndagen behövde vi ställa klockan då Wilma skulle åka hem. En helg går väldigt fort. Vi gjorde ordning oss och åt frukost, vi fick sitta inne i söndags då det kom en skur. Det blev även lyxfrukost i söndags. Jag hade köpt grekisk yoghurt toppad med müsli, färska hallon och blåbär med ringlad honung över, så lyxigt och gott om jag får säga det själv. Vid 10:45 kom mamma då hon skulle hjälpa Wilma till tåget, så vi åkte dit och vinkade av henne.

Väldigt mysig helg!