Nu är det inte långt kvar tills jag tar studenten!!! Jag tar studenten den 1 juni. Det känns lite obegripligt faktiskt och lite sjukt men samtidigt sååå skönt att jag äntligen är färdig med skolan, det kommer från en tjej som är extremt skoltrött nu! :-)
Nu har jag varit kvar på Storås varje helg det senaste, förra gången som jag var hemma var på påsklovet och veckan efter då jag var sjuk.

Innan och under alla mina fyra år var det så att jag funderade inför varje helg vart jag skulle vara, om jag skulle vara på Storås, hos mamma eller hos pappa. Nu (efter jullovet egentligen) tänker jag inte så längre utan min standard är att jag är kvar på Storås på helger. Mina föräldrar frågar ens inte längre vart jag ska vara i helgen utan de förutsätter att jag är kvar på Storås. I era öron kanske det låter konstigt, men ärligt talat så tycker jag att det nästan är lite skönt. Såklart att jag saknar de, det gör jag speciellt på kvällarna men samtidigt så känns det som att jag har behövt vara själv och det har varit så härligt att bara va och bara tänka på mig själv och vad jag vill göra.

Det känns som att jag har börjat skapa mitt eget liv nu, och det är ju bra eftersom att jag ska flytta hemifrån snart på riktigt, så det känns bra att jag har börjat redan nu. Jag är ju vuxen nu så mina föräldrar tar mig inte förgivet längre, som t.ex att jag ska komma hem var och varannan helg, det kanske också låter hemskt, men jag tycker inte det, det är så livet är och jag är nöjd med det. Att få bestämma vad jag vill göra och om jag bara vill ligga i min säng på Storås en helg, ja då gör jag det.
Jag vill ju MAXA Storås nu när det inte är så många veckor kvar!

Nu i helgen var jag kvar, då hade vi studentmiddag i lördagskväll. Det var ingen ”riktig” traditionell studentmiddag som ni kanske tänker. Utan det var faktiskt en elev i mitt hus som ville ha det för oss studenter, det var en mycket rolig och trevlig idé tyckte jag.

Personalen hade dukat väldigt fint, det var blå fin duk, fina tallrikar, servetter, champagneglas och klistermärken på bordet i form av studenthattar och svenska flaggor.
Det var jag, Wilma, en annan i vår klass som också är student, min lägenhetskompis och han som kom på idén. Personalen var även med och åt så det var mysigt.
Det skulle bjudas på trerättersmiddag, till förrätt blev det skink-och ost rullar, till huvudrätt blev det fläskfilé, grönpepparsås med hasselbackspotatis och till sist jordgubbar och glass med chokladsås, så somrigt och gott. Till maten blev det alkoholfri äpple- och päron cider.
Emellan huvudrätten och efterrätten blev det en rolig musikquiz som den eleven som hade kommit på den här idén hade fixat.
Kvällen var mycket trevlig och vi hade så roligt med så mycket skratt. Vi satt och åt i nästan tre timmar.
Det var en härlig middag som jag kommer att minnas!

Igår (söndags) var det ju typ sommar ute så då satt vi på utsidan och grillade kyckling i eftermiddagssolen, supermysigt!

I slutet på fyran brukar man som klass göra en klassresa/studentresa till Danmark. Det har inte blivit några resor på två år nu pågrund av pandemin, men nu när det var min tur att åka så är pandemin ”över”, sicken tur vi har. Så i torsdags (12 maj) var det dax för min klass med assistenter och mentorer att åka på klassresa till Danmark. Det skulle bli väldigt roligt och skönt att göra något annat än att bara gå i skolan.
Vi skulle vara vid spårvagnarna klockan 7:15 så det skulle bli en tidig dag. Klockan 06:00 kom en av nattpersonalen in till mig när jag larmade och spelade upp Kikki Danielsson ”godmorgon, godmorgon, är du riktigt vaken än?” och en svängig låt till som jag inte minns :-), hon är så rolig, det var så härligt att vakna så, med ett leende på läpparna.

Klockan 7:15 satt vi alla på spårvagnen till terminalen. Så fort vi kom på båten gick vi upp för att ta del av den stora frukostbuffén som vi alla hade sett så mycket fram emot. Jag hade bara ätit en banan på morgonen, egentligen ville jag inte äta något alls men jag var rädd att jag skulle börja må dåligt om jag inte fick i mig något på morgonen, och det vill man ju inte, speciellt inte när man ska åka iväg.
Oj, vilken frukostbuffé det var, så lyxigt! Jag var så hungrig så jag packade på mig massor utav gott. Det blev en skål med yoghurt, müsli och hallon, juice, en tallrik med ägg och bacon, en annan tallrik med fralla, brieost och gravad lax, sååå gott och tillsist en tallrik med pannkakor, herregud, ja ni hör ju! :-)

Efter maten gick vi till baren, där var vi nästan själva så det var skönt. Vi körde lite lekar som vi tävlade i i grupp. Sen fick vi göra en utvärdering var för sig om hur vi har upplevt vår tid på RG också var det lite olika frågor. Efter det började typ alla att må lite halvkasst eftersom att det gungade rätt mycket så vi gick upp på däck och tog lite frisk luft, även om det tyvärr var ganska molnigt så var det ändå härligt. Vi tog ett gruppfoto och tittade ut över havet. Efter det gick alla åt varsitt håll, jag gick till taxfree och kikade lite där, jag köpte en ny väska och en påse lakrits. Sen gick jag till baren där min mentor satt och någon assistent. Jag beställde faktiskt ett glas prosecco och satt där och snackade, det var trevligt och lyxigt! :-)

Efter tre timmar var vi framme i Danmark. Jag trodde att vi skulle gå av båten och gå lite i Danmark. Men eftersom att vi inte skulle sova över och båten gick igen om 50 minuter så var vi kvar på båten och chillade. Det var dessutom dax för lunch efter ett tag så vi gick upp till restaurangen och denna gången fick vi bättre bord. Jag satt längst mot ett fönster, härligt. Det var inte direkt så att jag var jättehungrig efter den frukosten, men det skulle ändå bli gott. Som vanligt tar man ju lite för mycket som alltid när det är buffé, så jag blev sååå mätt så jag kunde knappt gå sen, men det var jättegott. Såklart ville jag äta efterrätt också, det var inte bra, haha, för det var nog det som gjorde mig så fruktansvärt mätt. Men jag kunde inte motstå osten, kexen och rabarberpajen! :-) Efter den måltiden trodde man aldrig att man skulle bli hungrig igen.

När vi lyckades ta oss ner en våning fick jag äntligen sätta mig i Elof och luta mig bakåt, det var min räddning. Jag höll nästan på att somna där i, så trött och mätt var jag. Vi var samlade allihop, vi pratade, hade trevligt och pratade lite om utvärderingen som vi gjorde tidigare under dagen. Sen gick jag med Wilma till baren för hon ville ta en cider, det räckte med ett glas för mig kände jag så jag satt bara där och var social med Wilma, våra mentorer och en till elev som också var med. Jag kände mig jättetrött efter denna dagen och all mat, men samtidigt väldigt nöjd.
När vi nästan var hemma gick vi alla upp på däck igen och tittade på när vi åkte under Älvsborgsbron och förbi Eriksberg. Sen var vi hemma i Sverige igen och vi skildes åt trötta, mätta men väldigt nöjda efter en härlig och rolig dag tillsammans.

Under hela detta året har jag hållt på med ett gymnasiearbete som man brukar göra under sista året på gymnasiet. Jag har nog nämt det lite kort på bloggen men inte så mycket.
Jag har då gjort ett arbete om CP-skador, jag har gjort det i form av en blogg där jag har lagt ut ett inlägg i veckan. Syftet med arbetet var att undersöka självständigheten hos personer med CP och se hur det påverkar människor med alla dessa kontakter som människor med CP oftast har runt om kring sig för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt och den upplevda känslan av stress. Jag skapade därför en blogg som skulle informera, förklara, sprida kunskap och spräcka fördomar kring CP.

I början av arbetet gjorde jag ett formulär som personer med CP fick svara på om hur det är att leva med en CP-skada i dagens samhälle. I mitten av arbetet sammanställde jag formuläret och gjorde 4 resultatdelar/4 inlägg där jag diskuterade saker som folk tyckte och berättade i formuläret. Jag diskuterade frågorna och svaren och jag letade upp källor och statistik på nätet för att få mer perspektiv och undersöka varför samhället är som det är. Jag har sökt massor på nätet och refererat till massor utav sidor och människor som sagt och tyckt olika saker. I bloggen har jag även gjort filmer om olika ämnen, haft intervjuer med andra personer som lever med CP för att få in fler perspektiv och jag har även haft en intervju med en läkare för att få en bakgrund till CP.

Det har varit ett väldigt roligt projekt eftersom att ämnet intresserar mig mycket. Men det har även tagit extremt mycket tid och energi. Jag har även tyckt att det har varit svårt att hitta relevanta saker på nätet att ta med.

På tisdagar har jag haft handledartid inlagt på schemat då min lärare har hjälp mig med bland annat strukturen i arbetet osv. Jag har även lärt mig mycket nytt när jag har jobbat med detta intressanta ämne, CP är ju rätt så brett.

Så förra fredagen (den 6 maj) var det dax för mig att presentera mitt gymnasiearbete för hela skolan. Jag hade övat varenda dag den veckan på min presentation så jag kände mig väldigt trygg med att jag kunde den. Hela fredagen bestod av nervositet, jag var så nervös. Presentationerna skulle börja klockan 12, det var jag och en till elev som skulle presentera våra arbeten och vi fick ungefär 20 minuter var.
Tyvärr fick jag inte börja, som jag älskar att göra, för då kan man andas ut när det är hans tur, men nej, jag var så sjukt nervös när han som var före mig presenterade sitt arbete. Hans gymnasiearbete handlade om att han hade gjort ett häftigt bokstöd för de som inte kan hålla i en bok själv, det var mycket häftigt.

Sen var det min tur, och oj vad nervös jag var, men sen när jag började prata och presentera så släppte nervositeten helt och jag pratade på om mitt ämne som om jag inte hade gjort något annat. Jag tror att det berodde på att jag hade övat såpass mycket som jag faktiskt hade gjort och att jag var så insatt i mitt ämne. Det var så roligt att presentera och jag såg att publiken lyssnade intensivt så det var roligt. När jag var klar fick jag stora applåder och jag fick svara på frågor. När presentationen var över var det som att en stor sten släppte från mina axlar och jag kunde andas ut. Efter min presentation kom den andra eleven upp på scen också fick vi varsin ros och en biobiljett av vår lärare. Det som var lite komiskt var att jag stack mig på taggen på rosen när min lärare skulle ge mig den så jag tappade den på golvet, det var lite roligt! :-)
Sen när allt var slut så kom många fram till mig och sa så mycket fint om min presentation och om mitt arbete så det var härligt.

Nu är mitt gymnasiearbete slut och jag slutar nu klockan 13 på tisdagar och börjar klockan 10 så det är väldigt skönt!

Ni får jättegärna kika in på bloggen www.cpliv.wordpress.com

Vilken underbar helg jag har haft. Jag har varit kvar på Storås i helgen, man får ju passa på nu när det inte är så länge kvar. I helgen har det bara varit jag kvar på mitt hus och Wilma var också kvar själv på sitt hus, så det har varit lite konstigt men samtidigt väldigt skönt.
Ni som läste mitt förra inlägget vet att jag har haft en kaotisk vecka, så jag behövde verkligen denna helgen för den har fyllt på min energi.
Jag och Wilma träffas typ aldrig nu för tiden, alltså på kvällarna, för vi har så fullt upp samtidigt som vi inte orkar träffas för att vi är så trötta efter skolan och efter allt vi ska göra. Men i fredags fick vi äntligen möjlighet att ses. Vi åt middag ihop och sen på kvällen satt vi i mitt rum och pratade, det var verkligen så längesedan så det var på tiden.
Sen när överlämningen var slut larmade vi för vi ville upp och snacka skit med nattpersonalen som vi brukar göra på helgerna! :-)
Det var bara en av de som jobbade eftersom att det var bara jag och Wilma kvar.
Vi satt bara där uppe och pratade samtidigt som vi åt kvällsmacka. Det var ju bara vi på hela elevhemmet så det var verkligen så mysigt att bara sitta där bara vi tre och snacka utan att vi blev störda eller att någon larmade. Vi la oss runt 12, haha!

I lördags skulle jag ta spårvagnen in till stan för vi skulle fira farfar som fyllde 70 år i veckan. Jag gick då upp hyfsat tidigt för att göra ordning mig. Jag fick hjälpt till spårvagnen av en personal men sedan åkte jag själv till Järntorget där pappa och Hamilton mötte upp mig. Vi gick då till Schnitzelplats där vi skulle träffas allihop. Det var verkligen roligt att fira farfar, träffa släkten igen och gott med schnitzel. Efter firandet tog jag spårvagnen tillbaka till Angered.

Väl hemma ringde jag mamma för vi hade inte pratat på jättelänge och jag hade jättemycket att berätta, så det blev ett långt samtal.
Efter det gick jag upp till personalen där uppe. Det var min kontaktperson som jobbade. Det var bara vi där uppe eftersom att det bara var jag kvar på mitt hus som sagt. Hon lagade god halloumiburgare till mig och vi åt middag tillsammans. Sen bakade vi bröd, vi skulle nämligen ha brunch på söndagen och då ville jag baka mitt bröd. Jag och min kontaktperson har verkligen roligt tillsammans och har lätt att prata med varandra så det är härligt.

Sen blev jag kvar där uppe för vi satt och pratade, jag och hon om allt möjligt, allt mellan himmel och jord. Vi pratade mycket om mina fyra år på Storås och summerade åren tillsammans och jag berättade verkligen hur mycket jag har uppskattat personalen, henne som kontaktperson och om hela stället. Det var egentligen inte meningen att vi skulle prata om mina år här, det bara blev så, men både jag och hon tyckte att det var väldigt härligt och bra. Sen pratade vi mycket om framtiden, lite om henne, ja vi pratade om livet helt enkelt, vi fick pratat om en hel del. Och inga larm eller något störde oss, den andra personalen och Wilma var på andra huset och grejade. Det var ett så bra och fint samtal och jag är så glad och tacksam över att vi fick den stunden tillsammans och prata om så mycket innan jag försvinner från Storås. Vi satt och pratade typ i tre timmar, så härligt!
Vid nio gick jag ner till mig med en varm känsla i kroppen efter ett långt och härligt samtal med min fina kontaktperson! Det samtalet kommer jag att minnas länge!

Vid 10 satt jag och Wilma återigen där uppe med samma nattpersonal och pratade, så underbart! Vi åt glass och spelade SkipBo. Fast vi var inte så inne i spelet för vi hade så mycket att prata om! :-)
Det var en TOPPENDAG i lördags!

I söndags hade vi planerat att äta brunch. Min lägenhetskompis som hade varit hemma i helgen skulle också vara med på brunchen. Vi skulle äta den vid 11 tiden så hon kom typ då. Jag och min kontaktperson började fixa iordning brunchen runt tio snåret och efter en stund kom Wilma också och hjälpte till. Vi skar grönsaker, la upp frukt, gjorde smoothie, stekte amerikanska pannkakor, tog fram allt på bordet, det var så mycket gott på det där bordet!
Vid 11 när min lägenhetskompis kom fick vi äntligen hugga in på det fantastiska bordet och då var jag vrålhungrig! Oj vad mätt man blev sen men det var så gott!
Det var så roligt att vi äntligen kunde ha en brunch, vi har inte haft det på två år pågrund av pandemin så det var väldigt kul att vi fick till en sista brunch nu innan jag slutar.

Resten av dagen igår tog jag det bara lugnt, försökte iallafall! :-)

Hoppas att ni har haft en bra helg!