Duscha utan att stödja!

Nu är de där 24 timmarna i enbart rullstol över för mig, det har varit svårt att bara få kunna stödja på ett ben. I onsdags när jag kom till Storås igen efter gipsningen, så var jag ju såklart tvungen att duscha. Ann-Sofie hjälpte mig. Jag var liksom inte van vid att inte kunna sätta ner den foten så jag var lika ny i det där som Ann-Sofie var, så jag kunde liksom inte säga hur jag brukade göra. Vi fick tänka på allt, hur Rulle skulle stå för att jag skulle kunna flyta över till toalett, dusch, säng osv. Vi fick fundera mycket kan jag säga på vad som skulle bli smidigast och lättast! Vi fick slå våra kloka huvuden ihop! Våra meningar lydde oftast såhär ”men om vi gör såhär då?” hihi.
Första momentet innan duschen var att gå på toa, och det var inte helt lätt hur vi skulle få till det kan jag säga, men vi körde Rulle dit också svängde jag bara runt kroppen på min högra fot och dunsade ner på toan, hihi. Då var det bara byxorna kvar då! :D Så då lyfte jag upp min kropp med hjälp av armarna på armstöden också drog Ann-Sofie ner byxorna, så så löste vi den biten, moment 1 avklarat, smidigt! :)
Sen fick vi funderar länge på hur jag skulle komma på stolen i duschen, men som tur är har jag ett handtag på väggen som jag kunde hålla mig i. Vi körde in med Rulle i duschen efter att jag hade hoppat över från toan till Rulle, sen tog jag tag i handtaget, reste mig upp och Ann-Sofie drog fram duschstolen. När jag väl var på plats så var det bara att duscha som vanligt. Efter jag hade duschat klart fick vi ytterligare fundera lite till på hur jag skulle ta mig därifrån, men det lyckades vi med också. Jag gjorde det jag skulle och sen hoppade jag över till sängen.

Det blev mycket att fundera på men också mycket härliga skratt när vi funderade på hur vi skulle lösa allting, men det var roligt! :D Vi löste ju det! Sen var jag helt slut, det är väldigt ansträngande att jobba så med kroppen när man inte är van vid det.
Nästa morgon kom Ann-Sofie in till mig igen och det roliga började med första momentet, att gå på toa! Men morgonen gick mycket smidigare än duschen iallafall! :) Sen var det det att komma upp i Elof, men det går att ta bak armstöden på den, vilket är bra, för då kom jag i den med lite stöttning. Så igår blev det bara att sitta i Elof för mig hela dagen!
Tur att jag inte behövde ha det sådär i två vevkor, utan att det bara var de där 24 timmarna!

Igår eftermiddag när jag kom hem så hade de där 24 timmarna gått, så då provade jag att stå och gå. Det känns lite annorlunda än med syntes gipset, lite tyngre på något sätt, men det går ändå hyfsat bra. Nu känns det även mycket skönare och mjukare vid tårna när de satte på extra mycket bomull och plåster runt de!

Här ser ni hur väll inpackade mina tår är, som jag pratade om i mitt förra inlägg!

Rullstolsbunden i 24 timmar

Igår var det dags för omgipsning igen. Denna gången följde pappa med, han stod utanför mammas hus när jag kom ditt med taxin, det var bara att sätta sig i bilen och ta in Rulle så var vi påväg. När vi kom upp till ortopedmottagningen så fick vi vänta i några minuter innan en tjej visade oss in till ett rum, det var samma tjej som förra gången och samma tjej som sågade mig i foten…nej, fy vad hemskt det lät! Men iallafall så la jag mig på britsen också fick jag hörselkoppor på mig med tanke på att den maskinen som de sågar upp gipset med låter en del. Pappa stod jämte mig och höll i mitt högra ben i mina armar som krånglar som vanligt när vi är där.
Jag la mig på sidan och hon satte in en skena i mitt gips och så började hon såga med maskinen. Det var lite jobbigt eftersom att jag var rädd att hon skulle rispa mig en gång till, jag har ju dramatiska upplevelser sen första gången om man säger så..hihi! Det vibrerade även hela tiden i benet när hon sågade, så det var även lite obehagligt.
De som gipsade mig förra gången tog väldigt mycket gips märkte vi idag, för det tog sån lång tid för de två tjejerna att ta sig igenom gipset, de sa även det. Och då kändes det som att det var extra lång väntan när det kändes obehagligt med vibreringarna i benet också. De fick såga, klippa, såga lite till och klippa mycket. Sen var det ju dax för andra sidan efter en lång stund på högersidan, och det tog nästan lika lång tid där också. Det började bli lite segt där ett tag. Men tillslut sågade de av det sista på gipset och klippte upp den sista biten av ullen.

Det var skönt att bli fri från gipset en liten stund, och fri från att bli sågad, puh. Min fot hade flera sår på mig även den här gången, och det är ju antagligen det som jag har känt av, men konstigt att jag inte kände av såren den sista veckan som jag pratade om i mitt senaste inlägg, det tyckte ortopedtjejerna också var konstigt. Men läkaren skulle ändå komma in när jag skulle gipsas, så då kunde han kolla på såren. Det var samma roliga läkare som kom in denna gången också. Han kollade på såren och sa att vi får ta ett traditionellt gips denna gången, eftersom att det är mjukare. Det betyder då att jag inte kan stödja på gipset på 24 timmar medans det andra kunde jag stödja på redan efter bara en halv timme. Det tyckte jag var jobbigt, Men vad skulle jag göra liksom än att bara acceptera det? Så de började gipsa medans läkaren höll foten i rätt läge. Det traditionella gipset var mycket mjukare och skönare än det andra. De satte även på stora vadderade ”plåster” på mina tår innan, eftersom att jag hade så mycket sår på de också, så nu är de väl inpackade än förra gången, så det känns jätteskönt. Nu tror jag att jag slipper att få problem med tårna! Efter att de hade satt på det traditonella gipset la de på ännu ett gips, alltså färg gipset, vilket blev rosa denna gången också. Nu känns det så mjukt och skönt i gipset än vad det gjorde förra gången!

Sen fick jag hoppa på ett ben till Rulle, in i pappas bil, och sen in i taxibilen som tog mig till Storås. Detta dygnet blir lite speciellt när jag inte alls får stödja på foten! Jag är ju liksom van vid att kunna stödja på gipset efter 30 minuter. Igår var jag så trött när jag la mig, eftersom att jag nu får kämpa extra mycket för att ta mig framåt och göra saker som t.ex gå på toa! Detta dygnet måste jag verkligen ha hjälp med allting, men tur att det bara är ett dygn! Men Storås personalen är så snälla som hjälper mig!

Det här var ju inte alls planerat att jag skulle få ett traditionellt gips igår, så därför var jag lite förvånad över att jag inte kunde gå när jag kom hem och ett dygn framåt!




”Har jag kvar gipset?”

Idag ska jag på omgipsning igen, jag åker kvart över ett från Storås, vi har nämligen tid klockan tre på ortopedmottagningen. Det är så sjukt det här, nu känner jag inte ens att jag har gips längre, jag blir liksom påmind av att jag har gips varje gång jag går! Jag har blivit så van, men framför allt så gör det inte ont längre, inte någonstans, och det är så skönt. Innan på detta gipset retade jag mig lite på lilltån igen, det gjorde svinont när jag försökte böja upp foten mot gipset eftersom att det kändes som att jag hade en typ stålpinne som satt i början av foten och jag hade jätteont i hälen. Tur att jag kämpade mig förbi det, så att jag inte tog bort det, för då visste jag ju inte att det skulle gå över. Jag tänkte liksom att jag får väll ha det så här i en vecka till, stå ut helt enkelt, tur att jag inte behövde det kan jag säga!
Men nu är all smärta borta, det är jätteskumt, hur kan det onda bara försvinna? Men det är så skönt. Så det känns nästan lite jobbigt att de ska ta bort gipset idag, när det äntligen går så bra nu. Det kommer säkert att bli bra den här gipsningen som jag ska göra idag också eftersom att foten förhoppningsvis är ännu mera rörlig nu. Men jag hoppas inte att jag börjar att få ont igen som jag hade den första veckan med det gipset som jag har nu, utan att det inte alls gör ont under de två veckorna som jag ska ha det nya gipset. Denna gången blev det en vecka ont och en vecka smärtfritt…konstigt! Hoppas på två veckors smärtfritt nu då!
Men nu ser jag ljuset i tunneln, efter de här två veckorna är det över! :)

Mitt visitkort

Just nu håller vi på att göra visitkort i skolan på mediaproduktion. Nu håller vi på att göra personliga visitkort, men innan det skulle vi göra ett företagvisitkort, antingen hitta på ett företag eller välja ett företag som redan finns. Jag valde då att göra ett visitkort till Sandareds träningscenter, eftersom att jag tyckte att det skulle vara lite kul.
Jag valde att ha färgen orange i bakgrunden eftersom att orange är en del utav temat på Sandareds träningscenter. Jag valde även att ha lite inslag av rosa i visitkortet för att jag tyckte att det skulle bli för enformigt med bara orange. Sen letade jag upp deras kontakter och öppettider på deras hemsida. Jag tog även deras logga från internet och la den där jag tyckte att den passade in bäst (det är inte bra att göra så om man ska trycka ett visitkort för det blir pixligt då, jag vet. Men det är lite överkurs). Jag klippte även ut en tjej från nätet som lyfte skrot och satte på mitt visitkort som ni ser. Det sista jag gjorde var att laminera, så det blev som ett riktigt visitkort. Jag blev väldigt nöjd med mitt visitkort. Jag var spänd på att både få visa mamma och Kevin det. Varje sak som jag gör i media är alltid kul att visa mamma eftersom att hon jobbar sånt dagligen själv.
Både Kevin och mamma tryckte att visitkortet var jättefint, Kevin skickade till och med en bild på det till sin chef på gymmet.

Förresten blev ni lurade igår på 1 april? :-)

Gårdagens långpromenad

Jag har bestämt mig för ett namn nu på min nya elrullstol, den ska heta Elof. Det är så coolt tycker jag och för att Elon var Elon liksom ;) (om ni fattar vad jag menar).
Igår på förmiddagen blev det min första tur med Elof helt själv. Jag fick det klassiska uppdraget – att handla en sak på Ica. :-) Det var spännande att åka ut själv. Väl på Ica så skulle jag ha något längre upp på hyllan, i vanliga fall brukar jag bara kliva ur och hämta ner saken, men nu kunde jag bara hissa upp mig, ta ner saken och hissa ner mig igen (bekvämt, jag vet, men det är coolt och bra nu när jag har gipset). Jag fick användning för den funktionen redan andra dagen, och det var så coolt och smidigt! Jag var nästan lyrisk! Som Elliot när han får nytt lego typ! :D
Efter att vi hade ätit lite lunch gick jag och mamma ut på en promenad. Vi gick där uppe vid Nortorp, vid ängarna, ni vet där som jag och Kevin tog våra fantastiska kvällspromenader i somras. Jag har inte gått där sen i somras, så jag längtade tillbaka till förra sommaren då lite faktiskt! Våra härliga kvällspromenader tillsammans, jag och Kevin. Jag hoppas verkligen på fler sånna i sommar! Det var jättehärligt med en promenad igår trots att det inte var så fint väder som i fredags, jag fick ta på mig rejält med kläder, så gick det bra.
Fast Elof är ju som sagt väldig känslig i svängarna, så det är lite läskigt.
Man kan även se hur många km den har gått, det är coolt tycker jag. Det är extra roligt att se det efter typ några år, men även när man bara är ute och går en lång promenad, då kan man ju se hur långt man har gått. Idag gick till exempel jag och mamma 4km!
Det ska bli så roligt att ta med Elof till Storås och skolan i veckan.
Vad tycker ni om namnet förresten?

Nya Elon är här

Igår fick jag min nya Elon, wohoo! Jag åkte taxi hem vid halv ett tiden för Elon skulle komma vid två ungefär. Mormor skulle även komma och vara med. Mormor var lite sen så hon kom redan när de som skulle leverera Elon hade kommit. Det kom en mega stor bil, ur den hoppade en kille från hjälpmedelscentralen ut, precis efter kom Maria min arbetsterapeut från Borås. Killen körde ut den nya Elon från bilen, och wow vad snygg, ren och fräsch den va! Som ni säkert kommer ihåg från utprovningen så är det en f5 stol och den är helt helt olik min gamla Elon, det är verkligen som natt och dag! Iallafall så valde jag att ha färgen orange på detaljerna, det är jag verkligen glad över att jag valde nu, för skit rent ut sagt vad coolt det blev!
Han körde fram den till oss, och jag satte mig i den. Den är mycket skönare att sitta i ijämförelse med Elon. Sen började han greja och anpassa stolen efter mig. Han började med fotplattorna, och höjde de lite så att de kändes bra, sen gick han vidare till ryggen och till sist till armstöden. Armstöden tog längst tid att få till eftersom att de är de jag ska vila armarna på när jag ska köra och sitta så bekvämt som möjligt så att jag kan slappna av, så de är extra viktiga att de blir bra. De måste alltså vara i rätt höjd osv. Så jag testade att köra gatan upp och gatan ner några gånger, men det kändes ändå inte riktigt bra, så han fick justera de där armstöden massor utav gånger innan det kändes riktigt bra. Det är viktigt att det känns bra tycker jag. Det tog ungefär en timme innan hjälpmedelscentral killen och Maria kunde åka.
Den nya Elon är så cool och det finns så många olika funktioner på den här jämförelse med Elon som det bara fanns en liten funktion på.
Den här har också en display på sig som man ser hastighet, klocka och batteri på, det gillar jag. Nedanför displayen ändrar man farten och sätter på stolen. Klockan gillar jag extra mycket för det saknade jag på min gamla Elon. Hastigheterna är också lite speciella, det finns inte 1-5 som det fanns på Elon. Det är lite svårt att förklara, men det lär jag mig så småningom också tror jag.

Lite senare efter att jag hade umgås med mormor en stund åkte jag ner till Kevin som var nyfiken på min nya stol. Vi stod säkert ute i en kvart på hans grusgång medans jag visade alla coola funktioner på min stol, han tyckte den var så cool, och det tycker såklart jag med. Som sagt tillskillnad från Elon som bara hade en funktion. Jag kan liksom ligga helt plant med överkroppen och ha fotplattorna uppe samtidigt, det tycker jag är så coolt, också kan jag hissa upp mig jättelångt upp. Det var ju så underbart väder igår vilket var passande, så vi tog en sväng i samhället jag och Kevin och testade lite. Han körde mig mest! :) Men det var gött det med. Det är ju en liten annorlunda styrning på den än på min förra, eller väldigt annorlunda. Så det känns jättekonstigt när jag svänger, men det är ju en vanesak som med allting. Kevin tyckte också att det var lite svårt när han körde mig. Det var jättekul och härligt med en promenad, det blir fler sånna med familjen i helgen!

Vad tycker ni, ska den heta Elon? Antingen Elon eller Elof som Maria kom på, eftersom det är modell F5, haha fattar ni? :D

Det kommer även en film inom kort där jag visar alla funktioner på stolen och även när jag kör den.

Jag tycker att de här bilderna är så coola!

En funktion! :D


Displayen och joysticken
På de här knapparna ändrar man stolen.

Hejdå Elon!

Idag säger vi hejdå till Elon! Vilka fina minnen vi har haft ihop! Så många äventyr du varit med mig på, både på hemmafrånt och borta. Du har till och med varit med mig och campat! Min första elrullstol som jag fick i fyran! Vi har hållt ihop sen dag 1! :-)

Du och jag Elon!

En dag på Leva & Fungera

I förra inläget berättade jag om att jag skulle till leva och fungera mässan i Göteborg. Igår kom min taxi till Storås på morgonen och körde mig dit. Leva och fungera mässan var på Svenska mässan precis bredvid Gothia Tower och Liseberg. Väl utanför mötte en assistent från tvåan och fyran upp mig. Där inne fick jag en namnskylt på mig också gick vi in. Jag har aldrig varit där innan, det var jättestort med fullt av olika montrar överallt. Som jag misstänkte så vet det massor utav rullstolar och hjälpmedel överallt vid de olika montrarna också. Jag och elevassistintenten från fyran gick till Riksgymnasiets monter och pakade upp broschyrer och annat. Efter en stund kom Rickard, våran samhällslärare och några elever till från tvåan. Jag stod där från nio till elva och höll i broschyrer och gick fram till olika människor som såg ut att passa för att gå på Riksgymnasiet, gav de broschyrer och berättade lite om RG och svarade på deras frågor. Så det höll jag på med i typ två timmar. Jag och min samhällskunskaps lärare gick även iväg ibland och följde efter ungdomar som såg ut att passa som blivande elev på Riksgymnasiet och gav de broschyrer. Jag började nästan alla samtal med att fråga ”hur mår du?” för det tycker jag är ett bra första bemötande mening innan man börjar med att sälja in RG. Efter ett tag kom Wilma till mässan och hon började förbereda sig inför att stå på scenen.

Klockan kvart över elva gick vi lite längre bort där scenen var och lyssnade på Wilma när hon blev intervjuad på scenen. Hon fick frågor och berättade om hur det är att gå på Riksgymnasiet som elev, hur det funkar på elevhemmet, med habilitering och skola. Hon pratade om mycket, men bland annat det. Hon var jätteduktig.
Efter Wilmas tid på scenen mötte jag upp min arbetsterapeut också gick vi runt och titta lite på mässan, för just då hade jag en lucka. Det var mycket hjälpmedel att titta på. Det fanns allt möjligt, ståhjälpmedel, toalettstolar, rullstolar – både el och manuell, duschstolar, liftar, sängar…ja massor utav olika hjälpmedel. De fanns också små saker, som t.ex muggar, tallrikar, glas, bestick, stressbollar med mera. Jag fastnade för stressbollarna, det vore skönt att ha en sån när man sitter och lyssnar i skolan, så det ska min arbetsterapeut beställa in till mig.
Jag fick också vara med på en tävling vid en monter, jag skulle lägga ut en bild med ett par roliga glassögon på Instagram och tagga deras företag, också skulle jag gissa hur många godisar som det fanns i en glasburk. Jag fick även med deras broschyr och en påse, vet dock inte vad det är i den påsen än..spännande.
Sen skulle vi lyssna på en elevassistent och en elev från RG på scenen, så då fick vi avbryta vår runda, men det var kul att gå runt och kika lite.
På scenen pratade de om språket bliss, så där satt vi och lyssnade på det och såg lite filmer som de visade om bliss och så, det var intressant.

När det vara slut gick jag och elevassistenten i fyran, en till assistent, två tjejer från tvåan och en elev från fyran och åt mat i resturangen. Det fanns en kötträtt, en fiskrätt och en vegetarisk rätt. Jag tog kötträtten, det var högrev, så gott. Det var goda tillbehör också, bröd, sallad och maniererade oliver, riktig god mat. Förvånad bra för att vara på en mässa. Efter maten gick vi bara till vår monter igen och hängde lite där. Klockan tre var det dax för mig och Wilma att åka hem. Trötta som in i bänken av alla intryck, ljud och människor. Det var skönt att komna hem sen.

Men vilken rolig och intressant dag! Jag är så glad att jag fick vara med en dag på mässan!

Vår monter!
Wilma är på scenen!
Instagramfotot! :-)

Leva & Fungera mässan

Igår, idag och imorgon är det en mässa här i Göteborg som heter Leva och Fungera mässan. Jag har konstigt nog inte så stor koll på vad det är för något. Men det är en mässa för funktionshindrade iallafall. Där man som grupp eller om man har ett funktionshinder kan ha en monter, alltså en plats på mässan där man står och kanske säljer något, t.ex sin egna bok om man har skrivit en eller något annat som man kanske vill förmedla. Man kan också stå på scen och prata. Vi på RG har våran egna monter där i år som representerar Riksgymnasiet. Så vissa var där igår, vissa ska vara där idag och vissa ska vara där imorgon. I montern står man bland annat och svarar på frågor om Riksgymnasiet, om några kommer fram och frågar något. Idag ska jag och Wilma dit och stå i montern. Alla har fått ett schema där det står vad vi ska göra och vilka tider som gäller. Jag ska stå i montern mellan nio och elva. Min taxi kommer redan till Storås 7:55, så ingen sovmorgon här inte…suck! Sen bjuds det på lunch där på mässan. Jag valde att stanna kvar eftersom att Wilma ska prata på scenen på eftermiddagen och det vill jag gärna lyssna på så jag och Wilma åker hem tillsammans klockan tre.

Sen så frågade min arbetsterapeut om vi skulle titta på något på mässan, för hon är nämligen också där idag. Med det sagt antar jag att det finns hjälpmedel att kolla på där också. Så det ska bli kul att gå runt och kika på det lite med. Kanske jag hittar något bra hjälpmedel som gör min vardag enklare om jag har tur.
Det ska bli en riktigt spännande dag idag!

Hip hip hura!

I söndags var vi hos Peppe och firade Emma och Mathilda som fyller år idag! De blir 18 år, wow! Mormor och morfar var också med såklart. De hade beställt två jättegoda tårtor som vi smaskade i oss. Det känns som det var längesedan som vi var alla samlade, så det var mysigt. Vi skrattade och pratade mycket som vanligt när vi är tillsammans! :-) Det var mysigt att träffa mina kusiner och prata lite med de, för de träffar man inte så mycket heller tyvärr, och det kommer man nog att göra mindre nu när de är 18! :) Men det hoppas jag inte! De fick varsin liten mobilväska utav mig. Det var mysigt att träffa hela gänget i söndags!

Vilken vecka jag hade överhuvudtaget förra veckan, jag åkte hem och fick nytt gips i tisdags (kanske inte så roligt kanske, men jag fick krama på min familj lite), i torsdags var jag, mamma och Marko ute på resturang och på David Batra. I fredags var jag ledig och chillade. I lördags fick jag umgås med farmor och i söndags fick jag fira mina kusiner och träffa min underbara familj! Vilken supervecka va! Jag hoppas att ni också hade en lika supervecka som jag hade förra veckan!