Nu har vi varit på CPU-mätningenn men vi ska ta de igen på tisdag, för de frågade mig när jag låg på britsen på magen (”plötsligt”) om vi ska fortsätta eller om jag vill hem? Vi hade hållt på rätt länge (så jag var jättetrött) och det var ganska mycket kvar så jag sa att jag ville hem. Jag orkade inte mer. Men jag ville egentligen inte ta det på tisdag för jag börjar skolan då och detta året börjar vi lite annorlunda, vi börjar inte klockan 20 över åtta som vi har gjort i alla år första dagen, utan vi börjar klockan ett, whoo, ännu mer mjukstart, så gött, så jag hade set fram emot det väldigt mycket. Så jag hade sett fram emot att gå upp när jag vill, ha sovmorgon, sova ut!!!-och käka frukost i lugn och ro med mamma, Elliot och marko, (vakna med Elliot, mamma och Marko) så mysigt det hade varit, och före eller sen efter frukosten, (eller både och, kanske ;)) så kunde jag och Elliot leka på golvet i vardagsrummet efter frukosten, och marko och mamma grejade lite överallt medans Elliot och jag lekte så fint (ljust och fint i vardagsrummet när jag och Elliot leker). Och sen efter det när vi fortfarande var hemma så skulle mamma köra ner mig till skolan, när jag hade fått en lugn och avkopplande morgon, före skolan, äntligen. Bara allmänt chilla med hela familjen innan jag börjar skolan – på morgonen, (helt enkelt), det skulle vara så mysigt.
Men jag kommer ju hem förre två timmar (för hoppningsvis) så mamma behöver ju inte köra ner mig direkt när vi kommer hem, (utan vi kör hem efter CPU-mätningen, som tur att vi inte ska ditt och mätta så sent på morgonen, det var tur och skönt, tycker jag) utan jag kan ju chilla ännu mer hemma sen efter CPU-mätningen också, så det gillar jag. Den är klockan halv nio.
